Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

Johan Wallér: Sverige borde göra som Danmark!

Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, tycker att Sverige borde följa Danmarks exempel. Också svenska farmaceuter borde få större möjlighet att byta läkemedel i bristsituationer.

– Jag tycker att det danska initiativet är jättebra. Danmark ligger före Sverige när det gäller utvecklingen av apotekens roll, där har vi mycket att lära, säger han.

Johan Wallér: ”Ganska okontroversiellt”

Sveriges apoteksförening driver frågan om att svenska farmaceuter borde få större befogenheter sedan flera år tillbaka.

Det handlar om möjligheten att kunna erbjuda läkemedel i en annan styrka, byta till en annan förpackningsstorlek eller ett annat läkemedel när exakt det som står på kundens recept inte finns. Utan att farmaceuten ska behöva kontakta den förskrivande läkaren.

I apoteksbranschen kallas det att ”bryta och byta”.

– Egentligen är det ganska okontroversiellt. Exempelvis att apoteken skulle kunna få ge patienten tabletter på 50 milligram i stället för 100 milligram, med instruktion om att ta två tabletter i stället för en.

– Patienterna tror att vi får göra det redan, att det är självklart. Men det får apoteken alltså inte göra. Men vi vill bara lösa problemet, så att patienten kan få sitt läkemedel så smidigt som möjligt.

Johan Wallér får mothugg

Svenska farmaceuter borde också ha möjlighet att byta ut ett läkemedel mot ett annat när det är läkemedelsbrist, enligt ett särskilt uppsatta bestämmelser, tycker Johan Wallér.

Men när han skrev en debattartikel om frågan i DN för ett par år sedan fick han mothugg och sura kommentarer i sociala medier.

– Kritiker tyckte att det skulle vara osäkert om det inte var läkare inblandade. Men det är ju inte så att det skulle vara ett okontrollerat läkemedelsutbyte på något sätt, säger han och fortsätter:

– Man gör det efter ett särskilt protokoll, som de gör i Danmark. Det bygger ju på protokoll från myndigheter eller på överenskommelser mellan apotek och sjukvård.

Varnar för att Sverige halkar efter

Sverige har halkat efter när det gäller att utveckla apotekens roll och stärka medborgarnas tillgång på läkemedel, menar Johan Wallér.

– Tidigare har Sverige legat i framkant inom många områden, inte minst apoteksområdet. Andra länder har tittat på Sverige, exempelvis när det gäller införandet av e-recept och utvecklandet av bra system för läkemedelsdistribution, säger han.

– Men nu har våra grannländer gått om och Sverige vi halkar efter. Vi är lite ängsliga och tittar inte på lösningar, fast vi har stora problem med läkemedelsbrist. Detta medan våra grannländer inför farmaceutiska tjänster och möjlighet att göra extraexpeditioner av recept.

Människor kommer inte att dö

Sverige borde lära av det danska exemplet tycker han.

– Det går att göra förändringar och ta lärdom av länder som gått före och har provat. Sverige behöver inte gå vår egen väg och hitta på något nytt och eget. Vi kan titta på andra länder, se vad som fungerat och inte och kopiera det som är bra.

– Det är ju inte så att människor kommer att dö på gator och torg för att farmaceuter får större befogenheter att byta ut läkemedel.

Läkemedelsverket utreder frågan

Frågan om apoteken ska få ”bryta och byta”, möjlighet att byta ut ett läkemedel till en annan styrka eller en annan förpackningsstorlek, ligger just nu hos Läkemedelsverket.

Om farmaceuter ska få byta från ett läkemedel till ett annat behandlas inte.

Läkemedelsverket ska redovisa sitt regeringsuppdrag i vår.

”Det är redan en sorts kris”

Johan Wallér tycker att det är lite konstigt att myndighetens uppdrag att utöka svenska apotekares befogenheter, så att de får ”bryta och byta”, är kopplat till kris och beredskap.

Han framhåller att situationen redan är akut. Apoteken behöver bättre verktyg för att kunna att mildra konsekvensen av läkemedelsbristerna redan idag. Att läkemedel inte finns är vardag på svenska apotek.

– Jag kan ju tycka att det är redan är en sorts kris, när apotek inte kan få tag på det läkemedel som läkaren har förskrivit. Och mitt budskap är att vi ska ta det enkla först – att apoteken ska kunna byta styrka på läkemedlet och storlek på förpackningen.

– Sen kan man ta tag i det som är lite svårare, som att apoteken kan byta ut ett läkemedel mot ett annat när det är brist, som de gör i Danmark.

Danska apotek får byta till nytt läkemedel vid brist

Nu ska danska farmaceuter få kraftigt utökad rätt när det gäller läkemedelsbyte.

De ska få rätt att ändra förpackningsstorlek och till en annan styrka på läkemedlet.

Dessutom kan de även byta patientens läkemedel mot en helt ny medicin, en annan läkemedelssubstans, än det läkaren skrivit ut.

Förändringen görs i en försöksverksamhet som pågår i två år.

Läkemedelsbyte ska mota läkemedelsbrister

Syftet är att apoteken i större utsträckning ska kunna hjälpa till att mildra konsekvenserna av läkemedelsbristerna.

– Målet är att göra det enklare för patienter att få sin medicin och samtidigt avlasta läkarna, så att de slipper lägga tid på att skriva nya recept när ett läkemedel är restnoterat, skriver Jesper Gulev Larsen, ordförande i Danmarks apotekerförening, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Apoteken larmar om allvarlig läkemedelsbrist

Läkemedelsbristen i Europa är allvarlig. År 2023 noterades ett rekordhögt antal restsituationer, och de kvarstående utmaningarna är betydande.

Europeiska apotek slår larm om att läkemedelsbrist får negativa konsekvenser för både kunder och apotek, som Läkemedelsvärlden nyligen berättat.

En färsk undersökning från apotekens europiska branschorganisation PGEU, The pharmaceutical group of the european union, visar att alla 28 länder som svarat hade problem med läkemedelsbrist under förra året.

Försöksprojekt med läkemedelsbyte

Det är kritiska läkemedel, som hjärt-kärlmediciner och antibiotika, som saknas. Konsekvenserna är allvarliga – utöver den oro det skapar hos patienter och den frustration som uppstår på apoteken, tvingas vissa patienter till avbrott i sin behandling.

Varken Danmark eller Sverige är förskonade.

Nu prövar Danmark ett nytt grepp för att mildra konsekvenserna av restnoteringar och läkemedelsbrister.

I form av en försöksverksamhet kommer farmaceuter på danska apotek att kunna byta ut läkemedel vid leveransproblem, något danska tidningen Dagens pharma rapporterat om.

Efterfrågar utökat läkemedelsbyte

Försöksprojektet är en del av ett tvåårigt avtal mellan Danmarks apotekerförening och Inrikes- och hälsoministeriet i Danmark om ekonomi och nya initiativ inom apotekssektorn.

Två miljoner årligen avsätts till det tvååriga projektet, alltså fyra miljoner totalt. Finansieringen står apoteken för, via en extra avgift på andra varor än läkemedel.

Syftet är att säkerställa att patienterna får tillgång till nödvändig medicin och att stärka apotekens roll i det nära vårdsystemet.

– Apotek och läkare har efterfrågat en sådan lösning i flera år, kommenterar Jesper Gulev Larsen.

Så ska läkemedelsbyte gå till

Det är Lægemiddelstyrelsen, den danska motsvarigheten till svenska Läkemedelsverket, som avgör vilka läkemedel som kommer att omfattas av försöksprojektet. När det uppstår brist på ett specifikt läkemedel kan myndigheten utfärda ett så kallat substitutionsprotokoll.

Erfarenheter från restordre.dk kan spela en roll i urvalsprocessen, berättar Jesper Gulev Larsen. Sajten uppdaterar om det är leveransproblem för viktiga läkemedel och vad apoteken har i lager dagligen. Den ger också läkarna en översikt över vilka läkemedel som kan användas som alternativ.

Lægemiddelstyrelsens substitutionsprotokoll ger apotekens farmaceuter tillstånd att tillfälligt lämna ut en annan styrka eller förpackningsstorlek av samma läkemedel. I vissa fall får farmaceuterna också byta till ett annat läkemedel, om det anses bättre än att avbryta behandlingen.

Får byta till ett helt annat läkemedel

Det är inte bestämt i förväg vilka läkemedel som kommer att omfattas. Dock förväntas läkemedel med hög beroenderisk, som morfin och fentanyl, inte att omfattas, enligt Jesper Gulev Larsen.

Danska farmaceuter kommer alltså att få byta ut en läkemedelssubstans mot ett helt annan.

– Man strävar dock efter den minst ingripande lösningen och föredrar att ändra förpackningsstorlek eller styrka av samma läkemedel, snarare än att byta till ett helt annat läkemedel, berättar Jesper Gulev Larsen.

På frågan om det är farmaceuten eller läkaren som ansvarar för att patientens läkemedelsbehandling blir korrekt när en läkemedelssubstans byts ut mot en annan på apoteket svarar ordförande för Danmarks apotekerförening så här:

– Läkemedelsstyrelsen fastställer substitutionsprotokollen som apoteken ska följa, och läkaren ska informeras om eventuella byten.

Försöksverksamheten får lovord

Mottagandet från apotek och experter hittills är positivt, enligt Jesper Gulev Larsen.

Exempelvis hyllar Anton Pottegård, klinisk farmaceut och professor vid Syddansk universitet, försöksverksamheten.

– Det är en mycket spännande och mycket nödvändig åtgärd. Problemet med restnoteringar kommer inte att minska i framtiden. Därför är det uppmuntrande att man nu börjar undersöka mer grundläggande förändringar inom läkemedelshanteringen, sade Anton Pottegård till danska Dagens pharma.

Läkarna stöttar apotekens läkemedelsbyte

Dessutom har försöksverksamheten stöd från danska läkare som har efterfrågat just detta, poängterar Jesper Gulev Larsen.

– De ser det som en bra lösning, då den minskar behovet av att patienter ska behöva återvända till läkaren för ett nytt recept vid leveransproblem. Läkarna vill gärna vara med och utveckla verksamheten så att den blir ändamålsenlig för alla.

Idag finns ingen fastställd modell för hur försöksprojektet ska utvärderas. Målet är att utveckla en modell som fungerar i praktiken. Vidare berättar Jesper Gulev Larsen att de kommer att samarbeta med relevanta parter för att säkerställa att lösningen är effektiv.

Danmarks Apotekerförening vill redan nu att försöksverksamheten med att ge farmaceuterna utökade befogenheter, att de får byta till en annan styrka på läkemedlet, förpackningsstorlek och till ett helt nytt läkemedel, ska permanentas.

Risk för farligt dosfel med risperidon till barn

0

Det finns risk för oavsiktliga överdoseringar med läkemedlet risperidon till barn. Det skriver Läkemedelsverket och de två läkemedelsföretagen Janssen‍-‍Cilag AB och Sandoz A/S i ett gemensamt informationsbrev till hälso- och sjukvården.

Varningen vilar enligt informationsbrevet på en rapport från EU:s läkemedelsmyndighet Ema som undersökt ett flertal fall av felmedicinering med risperidon i oral lösning till barn i åldrarna 5-15 år. Merparten av överdoseringarna var allvarliga och ledde till sjukhusvård.

Barn får lösning med risperidon

Risperidon är ett antipsykotiskt läkemedel för behandling av schizofreni och av maniska episoder i samband med bipolär sjukdom. Det är också godkänt som korttidsbehandling av ihållande aggressivitet dels hos patienter med Alzheimers sjukdom, dels hos barn från fem år med så kallad uppförandestörning.

Till barn använder man i vanligen läkemedlet i form av oral lösning. Både Janssen‍-‍Cilag AB och Sandoz A/S marknadsför risperidon i oral lösning i Sverige.

För att få rätt mängd ska man mäta upp lösningen med ett doseringshjälpmedel som följer med i förpackningen. Men utredningen av de oavsiktliga överdoserna till barn visar att det kan vara svårt att göra detta på rätt sätt.

Kan ge allvarliga följder

I de flesta av fallen hade den som gett läkemedlet gjort ett decimalkommafel och därmed gett en tio gånger för hög dos.

De oavsiktliga överdoseringarna ledde till symtom som dåsighet, störd hjärtrytm, för lågt blodtryck, motoriska störningar och kramper. En del av dessa biverkningar kan vara livshotande för känsliga patienter, skriver Läkemedelsverket och företagen.

En av de möjliga orsakerna till att det lätt blir fel är att barn ska ha mycket lägre doser än vuxna och att man då kan råka välja fel dosering. En annan orsak kan, enligt informationsbrevet, också vara att olika preparat har olika doseringshjälpmedel.

Dessutom finns det rapporter om personer som har missförstått hur man ska använda doseringshjälpmedlet.

Farmaceuter ska förebygga

Därför riktar nu Läkemedelsverket och företagen en särskild uppmaning till farmaceuter. De uppmanas bland annat att ge noggrann doseringsinformation till vårdgivare och vårdnadshavare som ska ge risperidon till barn.

Inte minst ska farmaceuten visa hur man håller det medföljande doseringshjälpmedlet när man avläser volymen, och hur man tolkar skalan, speciellt när det gäller små volymer.

Dessutom ska farmaceuter tydligt tala om för vårdgivare och vårdnadshavare att det är viktigt att snabbt söka vård om barnet får symtom som tyder på överdosering.

Statskontoret: Ge Strama ökad statlig finansiering

Regeringen bör ge Strama ökad statlig finansiering. Det anser Statskontoret som nu publicerat sin analys av det nationella arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Statskontoret gjort analysen på uppdrag av regeringen. Bakgrunden är att regeringens nuvarande strategi för det nationella arbetet mot antibiotikaresistens sträcker sig till slutet av 2025.

I sin rapport lämnar Statskontoret förslag om hur arbetet bör utvecklas efter det.

Efterlyser delmål i strategin

Som helhet får det nationella arbetet mot antibiotikaresistens ett gott betyg av Statskontoret. Myndigheten skriver i rapporten att den svenska modellen fungerar väl och inte kräver några genomgripande förändringar.

Det handlar om en modell med en nationell strategi med övergripande mål, en tvärsektoriell handlingsplan kopplad till strategin och en samverkansfunktion där 42 myndigheter ingår.

På några punkter vill dock Statskontoret vässa arbetssättet. Ett av förslagen är att man bör införa delmål i strategin. Delmålen ska vara lätta att följa upp och göra att prioriteringarna i arbetet blir tydligare. Överhuvudtaget vill Statskontoret se en mer systematisk uppföljning av insatserna mot antibiotikaresistens.

Vill ge Strama ökad statlig finansiering

Med ett undantag går förslagen i rapporten, enligt Statskontoret, att genomföra utan att staten behöver skjuta till mer pengar än i dag. Undantaget är förslaget om en ökad statlig satsning på det omfattande arbete mot antibiotikaresistens som görs inom det nationella nätverket Strama.

Statskontoret bedömer att Stramas arbete nationellt och inom vården ute i regionerna kommer att behövas under en lång tid framöver. Och att framför allt de regionala Stramagrupperna måste få bättre och mer jämlika förutsättningar för sitt arbete.

”Stramas förutsättningar är i dagsläget varken långsiktiga eller likvärdiga mellan landets regioner”, konstaterar Statskontoret. Vissa regioner har en särskild budget för den regionala Stramagruppen, andra inte. Statskontoret ser en risk att en del regioner prioriterar ned Stramaarbetet.

Skillnader mellan regioner oroar

Enligt en enkät som genomfördes inom Stramanätverket finns det regioner där Stramagruppen inte har ett tydligt uppdrag från ledningen och inte kan följa upp antibiotikaförskrivningen tillräckligt noga.

”Det innebär en risk för att smittspridning och antibiotikaresistens inte motverkas i tillräcklig utsträckning”, menar Statskontoret.

Därför anser Statskontoret att staten bör skjuta till medel till Stramarbetet inom hälso- och sjukvården för att garantera en lägsta nivå i hela landet. Nivån på statsbidraget kan enligt förslaget beräknas utifrån en modell för minimiresurser som Strama tagit fram.

Statskontoret föreslår att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att betala ut bidragen och hålla reda på att de används på rätt sätt.

Föreslår mer långsiktigt stöd

Dessutom föreslår Statskontoret att regeringen bör ge även den nationella arbetsgruppen inom Strama, NAG Strama, bättre ekonomiska förutsättningar. Det handlar framför allt om att se till att det statliga stödet blir mer stabilt och långsiktigt.

I fjol tilldelade regeringen NAG Stramas arbete tre miljoner kronor via en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner, SKR. SKR förmedlade pengarna vidare till Region Uppsala som koordinerar NAG Strama.

I budgetpropositionen för 2025 står att regeringen fortsatt finansierar den nationella arbetsgruppen.

Vill ändra hanteringen av anslag

Men Statskontoret vill att regeringen ska gå ifrån modellen att med kort varsel meddela finansiering för ett år i taget. I stället vill Statskontoret se en stabil och långsiktig finansiering av NAG Strama för att underlätta planeringen av arbetet mot antibiotikaresistens.

Statskontoret föreslår därför att ett årligt bidrag på tre miljoner kronor i fortsättningen bör betalas ut via ett särskilt anslag som regeringen eller Folkhälsomyndigheten hanterar.

”Läkemedel mot rökning bör användas mycket mer”

0

Receptläkemedel mot rökning och annat tobaksberoende var, som Läkemedelsvärlden rapporterat, under några år svåra att få tag på. Men nu finns det två nya preparat som avsevärt ökar möjligheterna till behandling för rökare som vill sluta.

– Nu gäller det bara att börja använda dem, menar Matz Larsson, lungläkare och expert på tobaksavvänjning i Örebro.

Två nygamla läkemedel mot rökning

För mindre än ett år sedan blev två nya läkemedel mot nikotinberoende godkända i Sverige. Eller nya och nya, det ena är ett generikum av ett tidigare läkemedel som nu har dragits tillbaka. Och det andra har personer i Östeuropa som vill sluta röka använt sedan 1960-talet.

Varenicline Teva innehåller substansen vareniklin som tidigare såldes under namnet Champix. Originalläkemedlet har inte varit tillgängligt i Sverige sedan 2021. Detta först på grund av restnotering och sedan på grund av att man funnit alltför höga halter av misstänkt cancerframkallande nitrosaminer i produkten. Tillverkaren har nu helt har dragit tillbaka Champix.

Det andra läkemedlet heter Asmoken och innehåller substansen cytisiniklin. Det är en plantalkaloid som finns i bland annat frön från växten gullregn. Den kemiska strukturen liknar nikotin.

Precis som vareniklin är cytisiniklin en partiell nikotinreceptoragonist och mekansimen för båda två är att de konkurrerar ut nikotinet tack vare en starkare bindning till receptorn. Samtidigt minskar de graden av abstinenssymtom.

Vinner många levnadsår på rökstopp

I Sverige var andelen som rökte dagligen 2024 nere på  internationellt sett låga 5,3 procent, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Men det handlar ändå om runt en halv miljon människor. Och eftersom rökning en av de mest hälsoskadliga fenomen som existerar inom lagens ramverk är vinsterna med att sluta röka stora.

– Ja, är man 30 år och slutar röka så finns det forskning som talar för att man vinner tio levnadsår. Är man över 50 år så handlar det om sex vunna levnadsår ungefär. Vinsten minskar förstås med tanke på att döden kommer närmare och cigarettkonsumtionen har pågått en längre tid, säger Matz Larsson, överläkare på Hjärt-lungfysiologikliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Kritisk mot vårdens instser

Han har länge varit en stark och tydlig röst i diskussionen om rökavvänjning och en förespråkare för att hjälpa personer som vill sluta röka på alla tänkbara sätt. Han menar att det finns få tillstånd som kan botas lika effektivt och därmed skapa lika mycket livskvalitet som just tobaksberoende.

Men han menar samtidigt att den svenska läkarkåren brustit i att erbjuda medicinsk hjälp till dem som vill sluta röka.

– Det var en period för några år sedan då det inte fanns några receptbelagda läkemedel mot nikotinberoende. Både vareniklin och bupropion var borta periodvis. Då gick det att förskriva cytisiniklin på licens. Det var inte så svårt i sig, men då gick det ju att hålla koll på hur mycket som förskrevs i Sverige. När jag kollade tillbaka på den perioden så visade det sig att under några år skrev jag ut en tredjedel av allt cytisiniklin i Sverige, säger Matz Larsson.

Dråpslag mot sluta-röka-vården

Han håller med om att licensförskrivning är lite utanför det normala och att kollegor kan ha uppfattat det som krångligt.

– Det fanns dock guider i Läkartidningen och på andra ställen om hur man skulle göra. Det tog ungefär en minut extra att förskriva via licens jämfört med ett vanligt recept. Det kunde fler ha gjort. Många gjorde det, men långt ifrån alla, säger han.

Kombinationen av bristen på läkemedel och covid-19 pandemin innebar ett dråpslag mot vården av rökare, berättar han.

– Jag har kontakt med många astma/kol-sjuksköterskor och andra som arbetar med rökavvänjning. De berättade att patienterna nästan helt hade slutat komma. Många vill ju ha sådana här läkemedel, de har hört talas om dem eller har goda erfarenheter sedan tidigare, och så får de höra att de inte finns tillgängliga, säger han.

Patienter får inte hjälp att sluta

Det är tydligt att det finns mycket som kan förbättras när det gäller användningen av läkemedel mot rökning och annat nikotinberoende. Matz Larsson hänvisar till Luftvägsregistrets årsrapport för 2023 som släpptes i höstas.

Där framgår att färre än hälften av alla rökande patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, erbjudits medicinsk hjälp med rökavvänjning. Och att endast elva procent av rökande astmapatienter fått erbjudande om denna hjälp i specialistvården. Inom primärvården var siffran något bättre, där hade runt 30 procent av astmapatienterna fått erbjudande om sådan hjälp.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt, säger Matz Larsson.

Två likvärdiga preparat

Men nu när både vareniklin och cytisiniklin finns tillgängliga hoppas han att situationen för de rökare som vill sluta blir bättre. När det gäller valet mellan dessa två läkemedel mot rökning så är det lite hugget som stucket, menar han.

– De har stora likheter. I kliniska studier visar de likvärdig effekt på rökstopp. I studierna har de använt en kortare behandlingstid på cytisiniklin som också visar en lägre biverkningsfrekvens så den har ju en del fördelar.

– Men å andra sidan är den inte lika välbeprövad som vareniklin, som man även kan använda till hjärtkärlsjuka redan någon dag efter en hjärtinfarkt, så det finns lite mer säkerhetsdata på vareniklin. Sammantaget är det ett ganska dött lopp mellan dem, tycker jag, säger han.

När det gäller biverkningarna kan det ibland finnas något som rent av är positivt. En av de vanligaste biverkningarna, särskilt med vareniklin, är illamående, något som ökar om man röker samtidigt. Lite som en ”antabus-effekt” som därmed kan förhindra återfall.

– Det låter ju bra, tycker en del, medan andra absolut inte vill ha något illamående. Så då kan man individanpassa behandlingen utifrån ett sådant samtal, säger Matz Larsson.

Ifrågasätter läkemedelspriser

Cytisiniklin är visserligen nytt på den svenska marknaden, men substansen är känd sedan 1800-talet. Den användes som tobaksersättning under andra världskriget och sedan som rökavvänjningsmedel i Östeuropa sedan mitten av 1960-talet. Det är också därifrån doseringsschemat kommer ifrån, liksom behandlingstiden på 25 dagar.

– Tjuogofem dagars behandling räcker för en del, men det finns också data som talar för att man har nytta av en förlängd behandling. Jag brukar ge mina patienter recept på 100 tabletter till så att de kan fortsätta i 50 dagar ytterligare, säger Matz Larsson.

Anledningen till att cytisiniklin nu har lyfts fram och lanserats i Sverige är den tidigare bristsituationen på rökavvänjningsmedel, något som visar att marknadskrafterna fungerar. Matz Larsson ifrågasätter dock prissättningen på rökavvänjningspreparaten.

– När jag skrev ut på licens fick patienterna betala 300–400 kr för 100 tabletter och nu kostar de över 1 000 kronor. Detta är läkemedel utan patent som är billiga att framställa så de skulle kunna gå att sälja billigare. Varför ska man ta ut onödigt höga priser? Detta drabbar fattiga personer. Det är ju de fattiga som röker i Sverige, säger Matz Larsson.

Vill att fler får läkemedel mot rökning

Det finns även en tredje tillgänglig substans som går att använda som läkemedel mot rökning. Det är bupropion, med produktnamnet Zyban, som har varit godkänd i 25 år. Den har en helt annan verkningsmekanism än vareniklin och cytisiniklin och kan användas som ett alternativ eller som ett komplement.

– Det finns studier som visar att bupropion kan ha bra effekt kombinerat med vareniklin. Det har jag använt ibland. Då börjar jag med vareniklin och om det inte räcker lägger jag till bupropion, säger Matz Larsson.

Han menar att det viktigaste nu är att läkare börjar använda de läkemedel som finns att tillgå för att hjälpa ännu fler att sluta röka.

– Jag vill generellt rekommendera alla läkare att använda de här tre preparaten mer än vad de gör idag. Det är för många patienter som berättar att de har försökt få läkemedel för att sluta röka och blivit nekade, patienter med cancer som vill sluta till exempel. Det är inte en moralfråga att sluta röka, läkemedlen hjälper, använd dem!

Fler efterlyser mer analys av förslagets effekter

0

Ytterligare remissinstanser sällar sig nu till dem som efterlyser mer analys av vilka effekter regeringens förslag om högkostnadsskyddet får för patienter och samhälle. Många varnar också för att försämringen av högkostnadsskyddet kan göra att de ekonomiskt svagaste patienterna avstår från viktig behandling.

Många efterlyser mer analys

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat i ett flertal artiklar har regeringens förslag om försämrat högkostnadsskydd väckt livlig debatt. Förslaget innebär att en patient kan få betala upp till 900 kronor mer per tolvmånadersperiod ur egen ficka för receptläkemedel.

Förändringen är tänkt att träda i kraft 1 juli i år och förslaget har den senaste tiden varit ute på remiss. I går gick remisstiden ut och departementet har fått ett digert material, där de flesta svar är mer eller mindre kritiska, att gå igenom.

En av de oftast återkommande synpunkterna är att departementet inte analyserat effekterna av förslaget tillräckligt. Det skriver även flera aktörer som ändå inte helt vill stoppa förslaget.

Apotekarsocieteten vill ha kunskapsunderlag

Ett av de senaste remissvaren kommer från föreningen Apotekarsocieteten. I sitt svar efterlyser även Apotekarsocieteten mer utredning och analys. Föreningen anser visserligen att ”det är förståeligt att man vill se över högkostnadsskyddet som ett led i att uppnå en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna.”

Men Apotekarsocieteten ser flera risker med förslaget och menar att det kan resultera i ökade kostnader på längre sikt, på grund av utebliven läkemedelsbehandling. Föreningen anser att ”konsekvensanalysen för utsatta grupper och kroniskt sjuka patienter är otillräcklig och att förslaget riskerar att bidra till ojämlik vård och andra oönskade effekter”.

Bland annat därför vill Apotekarsocieteten att regeringen tar fram ett kunskapsunderlag med tydligare konsekvensanalys.

Läkaresällskapet vill se genomlysning

Också Svenska läkaresällskapets remissvar inriktar sig på vilka frågor som behöver undersökas närmare.

Läkaresällskapet ”anser sammantaget att förslaget drabbar redan utsatta grupper i samhället oproportionerligt, och riskerar att få diskriminerande effekter utan tillräcklig genomlysning som grundval för prioritering”.

En särskilt utsatt grupp är, skriver Svenska läkaresällskapet, SLS, patienter med psykossjukdom som kan behöva livslång behandling och ibland saknar sjukdomsinsikt. SLS menar att det kan få allvarliga konsekvenser att göra det svårare för denna grupp att få behandling.

SLS föreslår därför att ”regeringen skyndsamt ger TLV i uppdrag att utreda frågan om hur patienter med bristande sjukdomsinsikt kan få tillgång till för dem nödvändiga läkemedel kostnadsfritt genom en samlad nationell lösning”.

Varför sjunker egenavgiftens andel?

Vidare tar Svenska läkaresällskapet, SLS, upp regeringens önskan att återställa patienternas egenavgiftsandel för receptläkemedlen från dagens 17 procent till 21 procent, som läget var 2012.

SLS pekar på att det finns många förklaringar till att patienterna i dag betalar en lägre andel. Det handlar bland annat om att behandlingar som tidigare skedde på sjukhus i allt större utsträckning sker hemma, med receptläkemedel.

Därför vill SLS ha en bättre analys även när det gäller orsakerna till sjunkande egengiftsandel.

Inspel från Läkemedelsindustriföreningens

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, tillstyrker som helhet regeringens förslag. Men även Lif anser att det finns fler saker som behöver utredas. Lif föredrar en successiv höjning i mindre steg av egenavgifterna och föreslår att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska få i uppdrag att utreda hur man kan skapa ett system som åstadkommer det.

Under tiden skulle man kunna dela upp den nu föreslagna förändringen av skyddet i två steg, skriver Lif. Detta för att ”undvika att personer avstår från att hämta ut
sina förskrivna läkemedel”.

Lif vill också att regeringen utreder om det går att öka patienternas möjligheter att få delbetala sina läkemedel.

Apotekarsocietetens museum är invigt

Festligt, fullsatt och farmaceutiskt!

Det var det både när Apotekarsocietetens museum förhandsvisades under fredagskvällen och när det invigdes under högtidliga former på måndagskvällen.

Läkemedelsvärlden var förstås på plats båda kvällarna.

Mer om Apotekarsocietens museum

Du bläddrar med hjälp av pilarna för att se alla tio bilder i bildspelet.

Vill du veta mer om Apotekarsocietetens museum och de utställningar du nu kan se där? Läs intervjun med kulturarvschef Annika Wickman här.

Läs om tio utvalda guldkorn från det nyöppnade museet här.

 

 

Guldpiller från nya apoteksmuseet

Läkemedelsvärlden går på smygpremiär och besöker Apotekarsocietetens museum.

Här är några fascinerande och ibland förbluffande inslag från farmacihistorien.

Du bläddrar mellan bilderna i spelaren ovan med hjälp av pilarna!

Guldkorn på Apotekarsocietetens museum

Visste du att:

Ronneby arsenikvatten användes bland annat mot skabb och ansågs vara en så pass innovativ svensk uppfinning att man visade upp det på den prestigefyllda Stockholmsutställningen 1897? 

Människor har använt – och använder fortfarande – guld i läkemedel. Förr behandlade man bland annat veneriska sjukdomar med det, men idag används det traditionellt mot reumatoid artrit.

Apoteken sålde astmacigaretter

Hade du koll på att:

Astmatiker kunde få rådet att röka astmacigaretter, som såldes på svenska apotek ända fram till 1970-talet? Astmacigaretter innehöll spikklubba, och ibland även belladonna och bolmört som är växter med luftrörsvidgande eller kramplösande egenskaper. Dessutom innehöll vissa sorter innehöll tobak, men inte alla.

Apoteken sålde enhörningspulver som naturligtvis inte innehöll äkta enhörning, utan i stället pulvriserad tand från narvalen?

Ingenjören Andrée och säljtrick

Kände du till att:

Det inte på något sätt är nytt att marknadsföra läkemedel med hjälp av kända namn? Vid ett besök på Apotekarsocietetens museum ser du många exempel där läkemedelsförpackningar och apotekskärl bär referenser till ”doktor si” eller ”professor så”.

Ingenjören Salomon August Andrée, känd för sin tragiska polarexpedition med vätgasballongen Örnen, faktiskt bott i museibyggnaden? Som fattig ung forskare hade han ett litet krypin här. Andrées ballongexpedition slutade i katastrof. Först drygt 30 år senare hittar man hans kvarlevor på Vitön, Svalbard.

Mer om Apotekarsocietetens museum

Vill du veta mer? Läs vår intervju med musei- och kulturarvschefen Annika Wickman här.

Apotekarsocietetens museum ligger mitt i centrala Stockholm, närmaste tunnelbanestation är Hötorget.

Museet öppnar för allmänheten 20 februari. I början kommer museet att ha öppet tre dagar i veckan.

För mer information och biljetter, besök museets hemsida, där du även kan utforska det digitala arkivet med föremål och dokument ur samlingarna.

JO-kritik mot hot om avgift för uteblivet vaccinbesök

En vårdcentral i Region Västra Götaland får JO-kritik för formuleringar i kallelser till vaccinationer mot influensa och covid-19.

Kritiken gäller vårdcentralen Närhälsan Slottskogen. En man hade anmält vårdcentralen till justitieombudsmannen, JO, på grund av en kallelse till vaccination mot covid-19 som hans hustru fått.

Kallelsen var ett erbjudande om att komma och vaccinera sig på en tid som vårdcentralen reserverat, utan föregående kontakt med hustrun. I kallelsen stod det att ”Om du uteblir från besöket utan att ha avbokat kommer du att få en faktura från oss”.

Närhälsan medger fel i kallelsen

Anmälaren anser att det är helt oacceptabelt att hota äldre personer med straffavgift för att de inte kommer på ett besök som de själva inte bokat.

I utredningen av ärendet är JO och styrelsen för Närhälsan överens om att det inte finns något lagstöd för att ta ut avgift för ett uteblivet besök som en person inte själv bokat. Närhälsans styrelse skriver också vårdcentralen i själva verket inte tar ut någon avgift om någon inte kommer på den reserverade vaccinationstiden.

Vidare förklarar Närhälsans styrelse i sitt svar 19 juni i fjol att formuleringen om avgift finns i standardiserade mallar och att dessa ska ses över.

Skarp JO-kritik

I en kommentar till detta svar berättar anmälaren att det 4 september kom ytterligare en kallelse till reserverad vaccinationstid med samma formulering om faktura vid uteblivet besök utan avbokning från den aktuella vårdcentralen.

JO-kritiken mot Närhälsan Slottskogen är inte nådig. JO understryker att Närhälsan liksom alla andra myndigheter måste följa regeringsformens krav på saklighet i sin verksamhet.

Det strider därför mot grundlagen att hota med en avgift som det inte finns rättsligt stöd för att ta ut: ”Det förhållande att vårdcentralen aldrig har tänkt att skicka en sådan faktura ändrar självfallet inte på detta. Förfarandet kan i förlängningen minska förtroendet för myndigheten”, skriver JO.

Väntar sig kraftfulla åtgärder

Justitieombudsmannen framhåller också att det är förvånande att den andra kallelsen hade samma formulering som den första. Detta elva veckor efter att Närhälsan lovat att se över mallen.

”Jag förutsätter att det mer kraftfullt vidtas åtgärder för att säkerställa att liknande fel inte återigen upprepas”, skriver JO.

Apotekarsocietetens museum öppnar igen

0

Efter fem år av återuppbyggnad och renovering öppnar Apotekarsocietetens museum igen i moderniserad form.

– Vi är förväntansfulla och hoppas på ett stort antal besökare. Det är en stor glädje att få dela allt det här, säger kulturarvschef Annika Wickman.

Apotekarsocietetens museum är unikt

Annika Wickman har omsorgsfullt valt ut guldkorn från Apotekarsocietetens enorma samlingar av omkring 45 000 föremål, fotografier och böcker.

– Jag tycker att museet skildrar hur läkemedel berör oss, från födelse och död, hur människor tillsammans försökt bota och lindra sjukdom och smärta i hundratals år.

Apotekarsocietetens museum är Sveriges enda farmacihistoriska kunskapscentrum.

Tidigare har det varit ett av Stockholms bäst bevarade museihemligheter, men nu hoppas Annika Wickman att många ska hitta till Apotekarsocietetens museum på Wallingatan 24 i centrala Stockholm.

– Apotekarsocieteten har samlat in föremål från apotek och läkemedelsbranschen i många decennier. Oerhört många har bidragit till museet, berättar hon.

Har jättestora samlingar

I Apotekarsocietetens stadgar står att föreningen inte bara ska sprida kunskap om dagens läkemedel, utan även bevara historisk kunskap för framtiden.

Museichefen får frågor varje vecka om Apotekarsocieteten kan ta emot apotekskärl, industriutrustning, pillerbrädor, böcker och annat.

– Ofta är det dödsbon eller äldre som rensar i en flytt. Jag måste oftast säga nej. Apotekarsocietetens samlingar är jättestora och vi har redan problem att få plats. Även om vi nu har ett museum på tre våningar är det en bråkdel av samlingarna vi kan visa upp, berättar hon.

Föremålen på Apotekarsocietetens museum

Här finns allt från mumiepulver – ett gammalt undermedel man trodde var bra mot allt från huvudvärk till förlamning som såldes på apotek – till stora kopparmaskiner för läkemedelstillverkning, antik apoteksinredning och läkemedelsförvaring genom tiderna.

De äldsta föremålen som finns att se är en tavla och en medicinsked från 1500-talet och de nyaste moderna läkemedelsförpackningar.

Museets rum har olika teman, som läkemedelstillverkning, medicin från naturen och hus- och reseapotek, apotekens framväxt och apotekaryrkets utveckling.

– Man får följa med hela resan, från de första apotekarna som invandrade till Sverige, hur yrket har ändrat status, hur det ändrats från att vara ett mansdominerat yrke till att under 1900-talet domineras av kvinnor.

Utställning om kändisdroger

Utställningarna målar med breda penseldrag, men bjuder också på fördjupningar och stickspår. Apotekens dryckesförsäljning, från mineralvatten och läsk till radioaktivt vatten och arsenikvatten, tillägnas ett eget rum.

Även om det naturligtvis inte finns några farliga substanser kvar i museets förpackningar och kärl finns där en utställning om gifter och narkotika.

– Drogernas och gifternas historia är ju tätt sammanflätade med läkemedlens historia. I giftutställningen kan man läsa om hur kända personer som Sigmund Freud, Alfred Nobel och Janis Joplin använt olika droger som sålts på apotek, berättar Annika Wickman.

Enhörningspulver vanligt på apotek

Du kan också läsa om historien bakom apotekens olika djurnamn. Det är en gammal tradition och det behöver inte ens vara djur som existerar. Exempelvis har apotek i olika svenska städer hetat Apoteket Enhörningen.

– Enhörningspulver förekom på apotek en gång i tiden, det var något som användes innan antibiotika fanns. Egentligen var det narvalens tand som maldes ned.

Museichefens favoritrum

Museichefens egen favoritdel är rummet med hundratals läkemedelsförpackningar som är kronologiskt ordnade.

I förpackningsrummet hittar du många läkemedelsförpackningar som förvarat mediciner vi fortfarande använder idag, som rör med värkmedicinen Treo och magmedicinen Losec.

Där hittar du också mer kontroversiella läkemedel och en del läkemedel som inte längre finns på svenska apotek. Exempelvis finns en Neurosedynförpackning, läkemedlet som orsakade katastrofal skada på 1960-talet, samt en Eukodalförpackning, en opioid som kallas oxikodon idag och som Adolf Hitlers livläkare gav fuhrern i slutet av andra världskriget.

– Vi har haft lite förhandsbesökare och det är spännande att se vad just läkemedelsförpackningarna gör med besökarna. De blir väldigt berörda av saker de hittar på hyllorna. Det kan vara läkemedel man använt och som räddat ens liv, läkemedel som skapat stor kontrovers eller läkemedel man varit med och utvecklat, säger Annika Wickman.

Inviger Apotekarsocietetens museum

Under måndagen är det högtidlig invigning med visning för inbjudna gäster.

Apotekarsocietetens museum öppnar för allmänheten 20 februari. Till skillnad från tidigare så behöver besökarna inte längre boka en guidad visning, utan kan själva gå runt och upptäcka museet.

– Museet är byggt för att utforska på egen hand, det är självinstruerande med texter och filmer som beskriver föremålen. Man kan gå runt i museet med familj, vänner eller kollegor. Utställningarna ska väcka samtal, tankar och reflektion, säger Annika Wickman.

Läkemedelsvärlden har fått en förhandstitt på museet och plockat upp några fascinerande och förbluffande guldkorn. Läs mer här.

Du kan också få veta mer om utställningarna och boka biljetter på museets hemsida.

Papperslösa får inte ut läkemedel

Papperslösa migranter kan få problem med att få ut viktiga läkemedel på apoteket. Okunskap, både hos förskrivande läkare och farmaceuter, gör att läkemedelsbehandlingen riskerar att fördröjas eller helt utebli.

– En patient var utan diabetesmediciner i ett halvår. Det personen mådde förstås inte bra av det, säger Kristina Billberg, ordförande i Farmaceuter utan gränser, FUG.

FUG arbetar tillsammans med svenska Röda korsets vårdförmedling i Stockholm i ett gemensamt pilotprojekt för att hjälpa papperslösa patienter att hämta ut sina läkemedel.

Papperslösa har rätt till läkemedel

Personer som inte har rätt att vistas i Sverige, har rätt till viss sjukvård och läkemedel.

Det handlar om rätten till somatisk, psykiatrisk vård samt tandvård som inte kan anstå. Personen har också rätt att få läkemedel som ingår i förmånssystemet.

Den papperslöse själv betalar 50 kronor för varje recept. Respektive region där personen bor betalar sedan resten av läkemedelskostnaden.

Röda korset, som har en vårdförmedling i Stockholm där papperslösa kan få hjälp med sina vårdkontakter, har gjort en informationsfolder till vårdpersonal om papperslösas rätt till vård och mediciner.

Papperslösa får problem på apoteket

Pilotprojektet, som startade i augusti 2023, har identifierat allvarliga kunskapsbrister.

– Trots att det finns ett tydligt regelverk uppstår det problem när den papperslöse ska hämta ut sina läkemedel på apoteket. Ofta handlar det om att receptet är skrivet på fel sätt, säger Kristina Billberg.

Under projektets gång fick fem patienter hjälp av volontärer från FUG. I fyra av fallen var recepten felaktigt skrivna. De saknade den nödvändiga markeringen ”UTILL”, som betyder ”utan tillstånd”, vilket anger att patienten är papperslös.

På apoteken uppstår det då frågor om regionen ska subventionera läkemedlet eller om patienten ska betala hela kostnaden själv, vilket är fallet då det inte står ”UTILL” på receptet. Dessutom är det så att kostnaden faller på apoteket om faktureringen till regionen inte accepteras.

– En patient var tvungen att betala hela kostnaden för sitt läkemedel själv. Det handlade om flera hundralappar, och det här är personer som ofta inte har så mycket pengar, säger Kristina Billberg.

Papperslösa bollas fram och tillbaka

De andra patienterna uppmanades att själva kontakta sin förskrivande läkare för korrigering av sina recept.

Kristina Billberg framhåller att det är ohållbart att sjuka och utsatta patienter, som dessutom ofta har problem med svenska språket, bollas fram och tillbaka mellan apotek och sjukvård på det viset.

– De här patienterna hamnar i kläm. Det är inte så lätt för dem att försöka få tag på läkare, här måste vi farmaceuter hjälpa till.

Fördröjer viktig läkemedelsbehandling

Det handlar om läkemedel som är mycket viktiga för patienten, och som personen kan ha ett direkt akut behov av.

– I värsta fall kan ju resultaten bli att patienten inte får någon medicin alls. Vi såg hur patienternas läkemedelsbehandling blev fördröjd, i några fall med allvarliga konsekvenser, säger Kristina Billberg.

Volontärerna kunde dock i flera fall hjälpa till i kontakter med apotek och förskrivare, vilket till slut ledde till att patienterna fick ut sina läkemedel.

Okunskap om rätten till läkemedel

Erfarenheterna från pilotprojektet visar att både läkarnas och farmaceuternas kunskap om regelverket kring papperslösas rätt till läkemedel varierar stort.

– Jag tycker att det är tråkigt att det är så här. Reglerna är jättetydliga, regionerna har information till förskrivarna och apotekskedjorna har rutiner för hur de ska göra, säger Kristina Billberg.

Trots att det är farmaceuternas ansvar att säkerställa att patienter får sina mediciner, fanns en tendens att lägga ansvaret på patienten.

– Som farmaceut är det ju mitt uppdrag att se till att patienten får sina läkemedel. Det är en humanitär sak att hjälpa en människa som behöver hjälp, säger Kristina Billberg och fortsätter:

– Om man inte är säker på om patienten är papperslös eller inte så måste man ringa ansvarig läkare för att få bekräftelse på det.

Fortsätter projektet

Nu har pilotprojektet resulterat i en rapport. Pilotprojektet har haft positiva effekter och visar att farmaceuter har en viktig roll för att hjälpa utsatta migranter att få nödvändiga läkemedel.

Därför kommer FUG och Röda korset att fortsätta med projektet i ett år till eller tills minst tio patienter har fått hjälp.

– Förutom att hjälpa de enskilda patienterna så hoppas vi att projektet leder till att öka kunskapen i hela vårdkedjan så att fler får rätt hjälp redan från början, säger Kristina Billberg.

Nätkliniken Yazen riskerar vite efter IVO-sågning

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, riktar skarp kritik mot nätkliniken Yazen efter en granskning av deras hantering av läkemedlet Ozempic (semaglutid). Yazen har inte ”säkerställt att kraven på en god och säker vård är uppfyllda”, skriver IVO i sitt beslut.

Nätkliniken hotas nu av vite och ytterligare åtgärder från IVO.

IVO konstaterar flera allvarliga brister i företagets förskrivning av läkemedlet Ozempic, som används för behandling av typ 2-diabetes men som i detta fall förskrivits i viktminskningssyfte.

Yazen slarvar med Ozempic

Nätkliniken Yazen skriver ut Ozempic till patienter utan att göra en korrekt bedömning av om medicineringen är lämplig, utan att ge patienterna rätt och tillräcklig rådgivning om sitt läkemedel och utan att viktiga uppgifter i journalförs.

Det konstaterar IVO i en ny rapport, där myndigheten bland annat granskat tio patientjournaler.

Som Läkemedelsvärlden löpande rapporterat är det brist på diabetesläkemedlet Ozempic. Enligt den senaste informationen från Läkemedelsverket beräknas bristen vara fram till slutet på mars i år.

Skriver ut Ozempic off-label

Ozempic är godkänt enbart för diabetes typ 2, men samma substans finns även i läkemedlet Wegovy som används mot övervikt och fetma.

Läkare kan skriva ut ett läkemedel för en annan indikation än den godkända. Det kallas off-label förskrivning.

Ozempicbristen är så pass allvarlig att Läkemedelsverket upprepat gått ut och vädjat till läkarna att inte skriva ut Ozempic off-label mot övervikt och fetma. Detta för att den mängd Ozempic som ändå finns tillgänglig ska gå till diabetiker som redan står på medicinen.

Men off label-förskrivning är en del av Yazens affärsidé. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat är det ett fåtal privata kliniker som Yazen som står för en stor del av off-labelförskrivningen av Ozempic.

Upplyser Yasen om bristlarm

Detta är något IVO kommenterar. Visserligen skriver myndigheten att det kan vara förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att skriva ut Ozempic i viktminskningssyfte.

Därefter skriver IVO att den vill ”upplysa” Yazen om Läkemedelsverkets uppmaningar till läkarna om att bara skriva ut Ozempic på godkänd indikation. Detta för att patienter med diabetes typ 2 ska kunna få sina mediciner.

Myndigheten skickar även med länk till Läkemedelsverkets uppmaning, om Yazen missat informationen.

Går att lura Yazen

Vidare har IVO många klagomål på sättet som Yazen förmedlar recept på Ozempic till patienterna.

Vårdgivaren har inte hämtat inte tillräckligt underlag för att säkerställa att medicinsk indikation föreligger. Här handlar det kort sagt om att Yazens metoder att försäkra sig om att patienten verkligen är överviktig eller fet inte är tillräckliga. Ett fotografi räcker inte, framhåller IVO.

Det här innebär patientsäkerhetsrisker, tycker IVO eftersom ”patienter som saknar ett reellt medicinskt behov av sådan läkemedelsbehandling kan komma att bli föremål för
läkemedelsbehandling”.

Även om IVO inte nämner det i sitt beslut finns åtminstone ett väldigt tydligt exempel på att sådant redan har skett. SVT-reportern Erik Galli har granskat Ozempic-industrin och fått läkemedlet utskrivet från sex nätkliniker, inklusive Yazen, med hjälp av fejkade bilder.

Yazen framhåller att de kan använda sig av videokonsultationer om det behövs, men IVO påpekar att det inte skett i de patientfall myndigheten granskat.

Kollar inte lämpligheten

Vidare anser IVO att Yazen inte bedömt om patienterna är lämpliga för Ozempicbehandling. En patienten har haft onormala blodprover och flertal har uppgett tecken på psykisk ohälsa, som minskad livsglädje.

Myndigheten kan inte se att Yazens läkare har tagit ställning till dessa uppgifter innan de skrev ut Ozempic. De här uppgifterna borde läkaren ha utrett vidare innan läkemedlet skrevs ut. Att behandling inletts utan att kontraindikationerna utretts är inte förenligt med god och säker vård, tycker IVO.

Patienter riskerar att skadas

Dessutom kritiserar myndigheten Yazen för att ha gett felaktiga och osäkra råd till patienterna.

Patienterna har fått rådet att dosera genom att räkna så kallade ”klick”, vilket inte heller är i linje med tillverkarens instruktioner. Patienter har också använt injektionsnålar avsedda för engångsbruk flera gånger.

Den bristfälliga rådgivningen i dessa hänseenden har medfört en risk för feldosering respektive infektioner, påpekar IVO.

Yazen får också kritik för dålig journalföring, att det saknas information om patienternas hälsa i relation till Ozempicbehandlingen. Exempelvis saknas uppgifter om när patienterna börjat sin Ozempicbehandling, vilken dos de har och när doserna ändrats. Även läkare på Yazen har varit osäker och behövt fråga patienterna, enligt IVO.

Svarar: ”Hög patientsäkerhet hos oss”

Nu måste Yazen berätta för IVO hur de ska rätta till bristerna senast den 6 mars.

Martin Carlsson, chefsläkare och grundare av Yazen, säger i ett mejlsvar till DN, att företaget välkomnar granskningen och analyserar beslutet noggrant.

På DN:s fråga om hur säkra patienterna är i Yazens vård svarar Martin Carlsson att: ”Patientsäkerhet och kvalitet är högsta prioritet för oss. Jag vill dock påstå att vi har en hög patientsäkerhet hos oss på Yazen. Vi arbetar ständigt med att förbättra vår vårdmodell, journalföring och app.”

Martin Carlsson skriver också att företaget redan har ändrat flera rutiner. Vad gäller att patienter kan lura till sig Ozempic svarar han: ”Vi ser inga tecken på att patienter i vår digitala vård för obesitas ljuger mer än i traditionell vård.”

Hon banar väg för ny immunterapi mot cancer

Miriam Merad vid lärosätet Mount Sinai, USA, får Sjöbergpriset 2025 för banbrytande upptäckter som kan leda till nya immunterapier mot cancer. Det meddelar Kungliga vetenskapsakademien i ett pressmeddelande. Prissumman är en miljon US-dollar, för närvarande nästan elva miljoner svenska kronor.

Miriam Merad studerar makrofager

Vid cancersjukdom kan immunförsvaret hjälpa till att bekämpa sjukdomen genom att T-celler attackerar tumören. Men i tumörens omgivning finns även bland annat en typ av immunceller som kallas myeloida celler, däribland makrofager.

Miriam Merad började studera makrofager för över 20 år sedan. Makrofager fungerar i vanliga fall som kroppens städpatruller som bland annat tar hand om döda bakterier och celler och äter upp dem.

– Men vid cancer utnyttjar tumören ofta makrofagerna för att göra T-cellerna dåsiga. Det försämrar T-cellernas möjligheter att attackera tumören och den får ökad möjlighet att växa, förklarar Urban Lendahl, sekreterare i Sjöbergpriskommittén, i pressmeddelandet.

Siktar på nya terapier

Under de senaste åren har Miriam Merad publicerat nya studier av bland annat lungcancer hos möss och människor. I dessa har hon blockerat signalerna från bland annat makrofager så att T-cellerna blir piggare och kan attackera tumören med ökad kraft.

Det kan leda till att tumören slutar växa eller rent av minskar i storlek. Miriam Merad arbetar vidare med detta forskningsspår för att få fram nya cancerterapier. Hon säger att Sjöbergpriset kommer att vara till god hjälp i det arbetet:

– Jag är hedrad över att få ta emot ett så prestigefullt pris. Min förhoppning är att vi kommer att kunna använda anslaget till våra senaste ansträngningar där vi försöker påverka inflammatoriska myeloida celler som bidrar till cancertillväxt hos äldre patienter. Förebyggande behandling av den här typen är svår att finansiera och därför kom det här priset väldigt lägligt för oss, säger hon.

”Vi får inte slösa bort nya antibiotika”

Nya antibiotika som kan bekämpa resistenta sjukdomsbakterier är inte läkemedelsindustrins hetaste och mest lönsamma forsknings- och utvecklingsområde. Tvärtom är det en stor utmaning att intressera forskande läkemedelsföretag för att satsa på detta område. Något som Läkemedelsvärlden återkommande har rapporterat om.

Så när nya antibiotika vid sällsynta tillfällen ändå kommer ut på marknaden är de efterlängtade.

Men hur ska vi ta hand om dessa värdefulla resurser? Hur kan vi bevara deras effekt och undvika resistensutveckling mot de nya preparaten också?

Nytt internationellt projekt

Denna fråga är i fokus för det internationella forskningsprojektet Introduce. Den som leder projektet är forskaren och läkaren Thomas Tängdén, lektor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset.

Han är även projektledare inom det svenska nätverk mot antibiotikaresistens som heter Platinea. Intrduce bygger delvis vidare på arbete som skett inom Platinea.

– I dag finns inget system för att ta emot nya antibiotika när de äntligen kommer utan länderna gör väldigt olika. Det skapar problem, säger han till Läkemedelsvärlden.

Risk för resistens mot nya antibiotika

Han berättar att till exempel vissa europeiska länder som är hårt drabbade av antibiotikaresistens, gärna introducerar nya antibiotika snabbt och i stor omfattning. Detta eftersom resistensnivån gör att de i många fall saknar andra fungerande behandlingar

– Sådant kan göra att användningen av ett nytt antibiotikum skenar i väg, vilket ökar risken för att resistens utvecklas även mot det läkemedlet.

Nytt forskningssamarbete

I andra länder som också har stora problem med antibiotikaresistens är de nya terapierna inget möjligt alternativ. Dessa länder har helt enkelt inte råd med dem.

– Vi behöver ett gemensamt system och tydligare riktlinjer för hur vi ska hantera nya antibiotika så klokt som möjligt, säger Thomas Tängdén.

För att skapa denna samsyn startar i år samarbetsprojektet Introduce. För finansieringen står svenska Vetenskapsrådet tillsammans med statliga finansiärer i andra länder. Projektet har en budget på motsvarande 8,5 miljoner kronor och ska pågå 2025-2027 inom ramen för satsningen Joint programming initiative on antimicrobial resistance.

I gruppen av projektdeltagare finns företrädare för universitet och medicinska forskningsinstitut i Sverige, Schweiz, Spanien, Israel och Italien. Thomas Tängdén är projektkoordinator.

Nya antibiotika gemensam resurs

I den första projektfasen kommer deltagarna att kartlägga hur nya antibiotika introduceras i sjukvården i olika länder. Finns de överhuvudtaget tillgängliga? Vem bekostar läkemedlen? Finns det riktlinjer för hur de ska användas? Och finns system för att övervaka förskrivning av och resistensutveckling mot de nya preparaten?

Nästa steg är att göra simulera scenarier för olika länder om den framtida utvecklingen över tid. Vilken nytta kommer landet att få av de nya antibiotikapreparaten och hur snabbt kommer resistensutvecklingen att gå?

Kartläggningen och simuleringarna ska skapa en grund för att förstå hur man ska introducera och använda de få nya antibiotika som kommer ut på marknaden på bästa sätt. Något som Thomas Tängdén hoppas också kan leda fram till gemensamma globala riktlinjer för nya antibiotika.

– Eftersom antibiotika är en gemensam resurs och resistenta bakterier sprids lätt mellan länder och kontinenter så behövs ett globalt samarbete kring antibiotikafrågan. Om de nya preparaten överanvänds i vissa länder så kommer det att påskynda resistensutvecklingen vilket på sikt drabbar även andra länder.

Ser risk för intressekonflikter

Under den sista delen av projektet ska Thomas Tängdén och hans samarbetspartners samla ihop alla relevanta aktörer. Syftet är då att försöka komma överens om en gemensam global plan för hur sjukvården ska införa nya antibiotika.

Han förutspår att det kan dyka upp vissa motsättningar i dessa diskussioner.

– Det finns en risk för intressekonflikt mellan olika sektorer som sjukvården, akademin, statliga institutioner och industrin. Men vi tror att det ska gå att hitta en gemensam väg framåt. I slutändan gynnas alla av att vi tar hand om de värdefulla nya preparaten för att maximera patientnyttan och motverka resistensutveckling.

Vaccin mot chikungunya tillgängligt i Sverige

0

I fjol fick Europa, som Läkemedelsvärlden rapporterade, sitt första godkända vaccin mot chikungunya. Nu meddelar vaccintillverkaren Valnevas svenska dotterbolag att vaccinet är tillgängligt att beställa för vaccinatörer i Sverige.

Vaccinet heter Ixchiq och är ett levande försvagat vaccin som ges som en engångsdos. Det är godkänt för vuxna från 18 år och uppåt.

Chikungunya globalt folkhälsoproblem

Ur ett globalt perspektiv är sjukdomen chikungunya ett stort och växande folkhälsoproblem. Den orsakas av ett virus som överförs till människor av myggor i Aedessläktet, bland andra tigermyggor. Sjukdomen kan inte spridas direkt från människa till människa.

I tropiska och subtropiska områden på jorden är infektionen vanlig. Hittills har det bara förekommit enstaka mindre utbrott i Europa och då i södra Europa där den kan spridas av tigermyggor. I Sverige är infektionen mycket ovanlig och förekommer bara hos personer som blivit smittade utomlands.

Klimatförändringar påverkar

Men den globala uppvärmningen gör att virusbärande myggor kan komma att trivas allt bättre även i Europa. Läkemedelsmyndigheten Emas klartecken för vaccinet Ixchig ingår i arbetet med att skapa beredskap mot nya hälsohot i klimatförändringarnas spår.

I januari i år rekommenderade Emas expertkommitté CHMP även EU-godkännande av ytterligare ett vaccin mot chikungunya. Det var vaccinet Vimkunya från företaget Bavarian nordic som fick CHMP:s rekommendation. Den gäller vaccinering med en engångsdos av vuxna samt barn från 12 år och uppåt.

Både när det gäller Ixchiq och Vimkunya kräver Ema att företagen gör fortsatta studier, bland annat för att belysa vaccinernas skyddseffekter i olika befolkningar.

Kan ge kroniska besvär

Chikungunyainfektion ger vanligtvis övergående besvär, med bland annat feber, sjukdomskänsla samt muskel- och ledvärk. De flesta smittade återhämtar sig inom en vecka, men några får långvariga ledsmärtor.

I sällsynta fall kan chikungunyavirusinfektionen orsaka svår akut sjukdom med organsvikt. Detta förekommer framför allt hos nyfödda och bland äldre över 65 år. Det finns ingen godkänd behandling mot infektionen.

Den som i Sverige vill ta vaccin mot chikungunya inför en resa får i nuläget leta upp en privat vaccinationscentral som har vaccinet. Ett prisexempel för en dos som Läkemedelsvärlden hittat hos ett företag är 2 350 kronor.

Missade rapportera patientsamarbete

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller två företag som inte i tid rapporterat in sitt samarbete med patientföreningar. De två fällningarna gäller företagen Janssen och Takeda.

Databas om samarbete med patientföreningar

Läkemedelsbranschens etiska regelverk innehåller bland annat regler om hur företag får sponsra och på annat sätt samarbeta med intresseorganisationer, patienter, närstående och hälso- och sjukvården. Sedan 2005 gäller bestämmelsen att företagen måste registrera sådana samarbeten i en särskild databas hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Det ska ske senast samma dag som till exempel en sponsrad konferens går av stapeln. Syftet är att skapa öppenhet och tydlighet kring sådana här samarbeten.

Ser över rutiner

Fällningen av Janssen handlar om arrangemanget Världscancerdagen 2025 som genomfördes 4 februari. Där presenterades Johnson & Johnson Innovative Medicine/Janssen som sponsor. Men, konstaterar IGN, företaget registrerade inte detta samarbete med Nätverket mot cancer i samarbetsdatabasen.

Janssen medger i sitt svaromål detta och skriver att ”Vi ser över våra rutiner för att undvika framtida brister i vår rapportering.”

IGN beslutar att företaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Registrerade för sent

Samma straffavgift på 110 000 kronor ska även Takeda pharma betala. I Takedas fall handlar det om sponsring av Förbundet blödarsjuka i Sveriges nordiska möte i Stockholm 15-17 mars. Takeda registrerade detta samarbete i databasen först 21 mars.

Takeda accepterar IGN:s kritik och har dessutom vid en intern översyn hittat fler samarbeten som registrerats för sent. ”Transparens och öppenhet är värderingar som Takeda värdesätter högt och vi har vidtagit lämpliga åtgärder för att undvika att detta sker framledes”, skriver företaget.