Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Nej till farmaceutsortiment som ny läkemedelskategori

Det är slutsatser som Läkemedelsverket drar efter att ha gjort en kartläggning av förutsättningarna för behandling med receptfria läkemedel, ett uppdrag myndigheten fick som en komplettering i regeringens regleringsbrev för 2017.

– Vi ser inte att det idag finns någon anledning att ytterligare öka tillgången eller ändra förutsättningarna genom att lägga till någon ny läkemedelskategori för den receptfria försäljningen i Sverige, säger Brita Sjöström, projektledare på Läkemedelsverket.

Kartläggningen har också lett fram till slutsatsen att tillgången till receptfria läkemedel är tillräcklig. Flera av de läkemedel som i andra länder ingår i ett farmaceutsortiment säljs som receptfria i Sverige.

Informationen och rådgivningen kring egenvården, som de receptfria läkemedlen ingår i, kan dock förbättras och utvecklas, menar Läkemedelsverket.

I uppdraget ingick inte att ge några konkreta förslag på lagändringar eller utreda vilka läkemedel som skulle kunna ingå i en ny läkemedelskategori.

Nu finns en chans att synliggöra vårt arbete

0

Idag skriver apotekare Christina Ljungberg på gästbloggen:

”Jag har tidigare beklagat mig i bloggen om att insatser på apotek är svåra att mäta på en högre nivå. Då önskade jag att det fanns något sätt att mäta vad vi på apotek faktiskt gör. Vi har inte tillgång till samma typ av dokumentation och uppföljning som kliniska farmaceuter, vilket gör utfallet av vårt arbete svårmätbart.

Och syns man inte, finns man inte – åtminstone inte när lönsamhet av farmaceutiska tjänster ska utvärderas. Nu kommer dock en chans för oss att göra vår insats synlig: Nästa vecka, den 9-15 april, är det farmaceutisk temavecka eller seniorvecka på apoteken.”

Läs hela Christina Ljungbergs blogginlägg här.

CBD-oljor förbjuds av Läkemedelsverket

Därmed har Läkemedelsverket beslutat att det är läkemedelslagstiftningen som ska gälla för dessa produkter. Företagen inte har gjort några ansökningar om att godkännas som läkemedel, då de har menat att de ska betraktas som livsmedel eftersom halterna av cannabidiol är så låga att de inte kan ha någon farmakologisk effekt.

Marknadsföringen av produkterna och produkternas logotyper ger dock en annan bild, där till exempel orden Med Can (medicinsk cannabis) har funnits med. På bolagens hemsidor finns uppgifter om att produkterna kan antas förhindra eller behandla en rad sjukdomar. Läkemedelsverkets förbud gäller omedelbart och meddelas företagen idag onsdag.

– Företagen har tre veckor på sig att överklaga, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket. De kan också begära inhibition, vilket innebär att Förvaltningsrätten tar ställning till om förbuden ska gälla under överklagandetiden eller inte.

De tre företagen som får sina produkter förbjudna är Nordic Med Can, NirVara Sweden och Curious Oak, alla aktiebolag. Vitena om förbuden överträds ligger på mellan 70 000 och 175 000 kronor.

Det var i oktober förra året som Läkemedelsverket kontaktade ett antal försäljare av produkter med CBD-olja med information om att deras produkter klassades som läkemedel och att de saknade tillstånd, något som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare.

Fler äldre får fler än tio läkemedel

0

Av alla personer som är 75 år och äldre och som har hemtjänst i Sverige får 24,2 procent tio eller fler läkemedel. Det visar Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2017 som har jämfört vården och omsorgen för äldre i kommuner och län. Siffran innebär en ökning med nästan tre procentenheter jämfört med året innan. Redan det året, i januari 2017, slog Socialstyrelsen i en annan rapport fast att trenden med polyfarmaci går i fel riktning, som Läkemedelsvärlden.se skrev om då.

Bland de äldre som bor i särskilt boende är andelen ännu högre. Där har 31,9 procent tio eller fler läkemedel, vilket är en höjning med närmare sex procentenheter mot året innan.

De regionala skillnaderna är stora. För de äldre med hemtjänst varierar andelen som får tio eller fler läkemedel mellan 14 procent i Arjeplog, som har lägst andel, och 45,6 procent i Dals-ed, som har högst. Bland de äldre som bor i särskilt boende ligger variationen mellan 12,1 procent i Borgholm och 57,6 procent i Färgelanda. Oavsett boendeform är det vanligare att kvinnor får flera läkemedel än att män får det.

När det gäller läkemedel som kan vara olämpliga för äldre ser dock trenden ut att försiktigt gå åt rätt håll. Strax under tio procent av alla personer 75 år och äldre som har hemtjänst har en förskrivning på minst ett av fyra läkemedel som klassas som olämpliga för äldre. Något mindre andel, 8,3 procent, av de som bor i särskilt boende får något läkemedel som är olämpligt för äldre. Båda dessa siffror är marginella förbättringar jämfört med tidigare. Även här är de regionala skillnaderna stora.

Drygt åtta procent av akuta sjukhusinläggningar av äldre orsakas av läkemedelsbiverkningar. Akuta tillstånd hos äldre orsakas bland annat av läkemedel för hjärt-kärlsjukdom, blodförtunnande medel, morfinpreparat, antibiotika och diabetesläkemedel. De äldre patienterna drabbas av fall, lågt blodtryck, förvirring och lågt blodsocker på grund av sina läkemedel. Läkemedelsorsakad akutsjukvård bedöms vara möjlig att förebygga, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.

Läkemedel mot reflux för barn kan ge allergi

Det visar en retrospektiv kohortstudie på närmare 800 000 barn som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics. I studien har forskarna gått igenom journaler tillhörande barn födda i USA mellan 2001 och 2013. Dataanalysen genomfördes mellan april 2015 och januari 2018.

Forskarna undersökte förskrivningar av tre typer av läkemedel: histamin-2-receptorantagonister, protonpumpshämmare och antibiotika. De två första läkemedelstyperna ges för att behandla magsaftsreflux (gastroesofagal reflux) hos barn, och även som magsårsmedicin hos vuxna.

Effektmåtten var allergisk sjukdom, bland annat matallergi, anafylaxi, astma, atopiska eksem, urtikaria eller läkemedelsallergi. Uppföljningstiden var i medianvärde 4,6 år. Det visade sig att 7,6 procent av barnen hade förskrivits en histamin-2-receptorantagonist under sitt första halvår i livet. 1,7 procent hade fått protonpumpshämmare och 16,6 procent hade förskrivits antibiotika.

Forskarna såg tydliga samband mellan förskrivning av läkemedlen och förekomsten av allergier. De barn som hade fått läkemedel mot reflux hade en högre förekomst av diagnostiserad allergi, i synnerhet matallergi där förekomsten var mer än fördubblad. Risken att utveckla en anafylaktisk reaktion eller pollenallergi var omkring 50 procent högre hos barnen som fått magsårsmedicin. Barn som fått antibiotika hade 50 procents större sannolikhet att utveckla astma eller pollenallergi.

Resultatet går i linje med annan forskning som tyder på att läkemedel som påverkar tarmflorans mikrobiom under de första månaderna i livet kan öka risken för allergisk sjukdom, skriver forskarna i artikeln. Medan den typen av risker har varit kända för antibiotika, har protonpumpshämmare och histamin-2-receptorantagonister ansetts vara oproblematiska och förskrivs ofta till barn under ett år.

För många barn som lätt kräks är dock gastroesofagal reflux ingen sjukdom utan en normal fas i utvecklingen, skriver forskarna. En systematisk genomgång av litteraturen har funnit lite evidens för effekten av histamin-2-receptorantagonister och protonpumpshämmare hos spädbarn. Dessa läkemedel bör därför, på samma sätt som antibiotika, förskrivas med stor försiktighet för små barn och endast när den kliniska nyttan är tydlig. Ytterligare studier behövs för att bekräfta kausaliteten och förstå mekanismerna bakom utvecklingen av allergiska sjukdomar, skriver forskarna.

Patientinformation fälls för budskap om botande effekt

0

Det anser läkemedelsbranschens etiska domstol IGN, Informationsgranskningsnämnden, som dömer företaget bakom läkemedlet, Astrazeneca, till böter för att ha handlat i strid med god branschsed på läkemedelsinformationens område.

Ärendet gäller en patientguide för patienter som behandlas med Zoladex, en så kallad LHRH-analog (luteinising hormone releasing hormone analogs) som fungerar hormonsänkande, och som ges till patienter med lokalt avancerad prostatacancer. Läkemedlet ges som injektion i underhudsvävnaden.

I patientguiden finns meningen ”Zoladex injektionen sänker testosteronhalten i kroppen till mycket låga nivåer, vilket bromsar upp tillväxten av prostatacancerceller, och t.o.m. dödar de flesta cancercellerna.”

IGN anser inte att beskrivningen att Zoladex ”dödar de flesta cancercellerna” har stöd i läkemedlets produktresumé. Läkemedlet fungerar genom att sänka testosteronhalten. När cancercellerna inte längre kan stimuleras av testosteronet upphör nybildning av cancerceller, och den programmerade celldöden, apoptos, inträder. Det förklaras i produktresumén med en annan formulering: ”Detta leder till regress av prostatatumörer och en symtomatisk förbättring hos de flesta patienter.”

Eftersom informationen riktar sig till en patientgrupp med en allvarlig sjukdom är det mycket viktigt att budskapet om läkemedlets effekt inte ger olika tolkningsmöjligheter, påpekar IGN.

”Det är enligt IGN viktigt att undvika varje felaktig signal om bot till denna grupp. IGN anser att det föreligger en uppenbar risk att skrivningen ”t.o.m. dödar de flesta cancercellerna” av patient och anhöriga tolkas som att behandlingen, som ju bromsar men inte botar sjukdomen, är mer verkningsfull än den verkligen är”, skriver nämnden.

Nämnden anser att överträdelsen är av normalgraden och dömer Astrazeneca att betala 90 000 kronor i böter.

Oklar skyddseffekt av omega-3 fettsyror

I Europa äter miljontals människor omega-3 fettsyror för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. De är godkända i många EU-länder för att i kombination med andra läkemedel minska risken för nya hjärt-kärlhändelser hos patienter som haft en hjärtinfarkt.

Men nu ifrågasätts om konsumtion av fettsyrorna verkligen har någon effekt. Detta efter att bland annat en nyligen publicerad meta-analys inte kunde visa någon statistiskt signifikant minskning av hjärtinfarkt, stroke eller andra hjärt-kärlsjukdomar hos patienter som tagit omega-3 fettsyror.

Meta-analysen inkluderade tio studier med totalt närmare 78 000 patienter. Resultatet gick i linje med vad två andra meta-analyser fann 2012. De studier som fanns vid tiden för läkemedlens godkännande visade att det fanns en effekt, men liten, för att minska risken för hjärt-kärlhändelser som hjärtattack och stroke.

Den som har rest frågan om omega-3 fettsyror verkligen gör någon nytta är Läkemedelsverket. På den svenska myndighetens initiativ inleder nu den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) en granskning av den data som finns.

Efter att ha gjort en ny analys av läkemedlens risk och nytta kommer kommittén att göra en rekommendation om läkemedlens godkännande i EU.

Cancermedel först ut i nytt samarbete

0

För att göra det enklare för läkemedelsföretagen och för att snabba upp sina egna processer inleder läkemedelsmyndigheterna i Norge och Finland, samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ett samarbete om gemensamma hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel.

Syftet är att snabba på processen för ersättningsbeslut och därmed ge patienter snabbare tillgång till nya läkemedel.

– Det kan handla om alla sorters läkemedel, men den strategiska potentialen ligger i nya innovativa läkemedel som är extra efterfrågade. Av praktiska skäl, fram för allt för Finland, tror vi att det är lämpligt att börja inom cancerområdet, sade Sofia Wallström, generaldirektör för TLV, i samband med att det nordiska samarbetet presenterades offentligt tidigare i veckan.

Samarbetet, som sker i form av ett pilotprojekt med namnet Finose, ska pågå till sommaren 2020 och sedan utvärderas. Är resultatet bra är tanken att det ska permanentas. Till en början är ambitionen att starta med gemensamma hälsoekonomiska bedömningar av relativt ”enkla” läkemedel, även om det sannolikt inte är där den stora vinsten kommer att göras.

– Den stora skillnaden tror jag kommer att bli tydlig när det gäller produkter som på olika sätt utmanar systemen. Det kan handla om att det finns en hög grad av osäkerhet kring effekt och patientgrupper eller där produkten har ett högt pris, sade Sofia Wallström.

Ett sådant exempel skulle kunna ha varit Spinraza (nusinersen) för behandling av spinal muskelatrofi, SMA. Det regulatoriska godkännandet byggde på relativt små kliniska studier men där effekten på den obotliga sjukdomen var mycket god. Samtidigt kom läkemedlet med ett högt pris och stor osäkerhet kring långtidseffekter, vilket innebar stora utmaningar innan det blev tillgängligt för patienter.

I samband med att Finose-projektet presenterades, berättade Audun Hågå, generaldirektör för den norska läkemedelsmyndigheten Noma, om varför just Norge, Finland och Sverige har valt att samarbeta.

– Vi har en liknande inställning och använder alla hälsoekonomiska utvärderingar i våra ersättningsbeslut, sade han.

Att inte Danmark är med i samarbetet förklarade Audun Hågå med att processen för godkännande och beslut om ersättning ser annorlunda ut där.

Även på Europanivå finns projekt för samarbete kring utvärderingar, bland annat det europeiska myndighetssamarbetet EUnetHTA.

– Vi ser hur fler och fler länder samarbetar och det är något vi från EU-kommissionen uppmuntrar, sade biträdande generaldirektören för hälsa i EU, Martin Seychell, som deltog i mötet.

Däremot har olika länder kommit olika långt och gör hälsoekonomiska bedömningar i olika stor utsträckning.

– Vissa länder, däribland Sverige, har gjort det under en lång tid, medan andra inte har kommit lika långt, sade Martin Seychell.

– För att vi ska kunna ha kontroll över kostnaderna är det oerhört viktigt att vi på ett enkelt sätt kan utvärdera om nya läkemedel har någon fördel mot befintliga. Vår uppgift från kommissionen är att förse länderna med verktyg att kunna göra dessa avvägningar.

Genom att på sikt skapa ett mer enhetligt tillvägagångssätt vid medicinsk utvärdering är förhoppningen att göra Europa till en attraktivare marknad för lansering av nya läkemedel.

– Ur ett företags perspektiv är det inte attraktivt att behöva svara på samma frågor från 28 länder. Om vi i stället delar data mellan länderna kan processen bli mer effektiv. Europa har nästan dubbelt så stor befolkning som USA och vi borde kunna vara den starkaste marknaden, men inte om vi inte kan utnyttja våra kombinerade styrkor, sade Martin Seychell.

EU-kommissionen har nyligen antagit ett förslag för en förordning som ska stärka det europeiska samarbetet vid medicinsk utvärdering. Det handlar bland annat om att i större utsträckning använda samma metoder och procedurer och att ersätta dagens projektbaserade samarbetsformer med mer långsiktiga samarbeten. Förslaget ska nu diskuteras vid Europeiska rådet och Europaparlamentet innan det antas formellt.

Ny glukosmätare kan förenkla för diabetiker

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har gett tummen upp för glukosmonitoreringssystemet Dexcom 6G för mätning av blodglukos hos barn över två år och hos vuxna med diabetes.

Systemet kan användas för enbart mätning av blodglukos, men kan också kopplas samman med andra medicintekniska produkter och elektroniska gränssnitt som till exempel automatiserade insulindoseringssystem och insulinpumpar.

Själva glukosmätaren består av ett ”plåster” som fästs på buken. Plåstret innehåller en sensor som kontinuerligt mäter mängden glukos i kroppsvätskor och som rapporterar realtidsvärden var femte minut till exempelvis en mobil-app.

Är glukosmätaren dessutom ihopkopplad med ett automatiserat insulingivarsystem kommer en ökning av blodsocker resultera i frisättning av insulin från en insulinpump. Samtliga värden kan delas mellan flera användare i till exempel en familj.

Till skillnad från tidigare versioner är glukosmätaren fabrikskalibrerad. Det innebär att användaren själv inte behöver kalibrera den med hjälp av stick i och blod från fingret.

Det är första godkännandet för en glukosmätare som kan användas som en del i ett integrerat system.

– Att produkten kan integreras med olika typer av kompatibla enheter ger patienterna möjlighet att skräddarsy verktygen för att hantera sin diabetes utifrån personliga preferenser, säger Donald St. Pierre, chef för in vitro-diagnostik och radiologisk hälsa på FDA, i ett pressmeddelande.

Företaget Dexcom, som står bakom den medicintekniska produkten, skriver på sin hemsida att man planerar att lansera glukosmätaren på den amerikanska marknaden inom kort.

Lansering i Europa väntas ske under sista halvåret 2018, enligt John Bernard, som är marknadschef för Dexcom i Europa, Mellanöstern och Afrika.

– Först måste produkten få CE-märkning, vilket är ett annat system än i USA, säger John Bernard.

FDA-godkännandet bygger på två kliniska studier med drygt 320 vuxna och barn över två år med diabetes. Studierna innebar flera besök på klinik under en tiodagarsperiod där värden från glukosmätarsystemet jämfördes med laboratorietester av blodglukos. Inga allvarliga biverkningar rapporterades enligt FDA.

Vad produkten kommer att kosta när den väl når marknaden är inte känt.

– Prissättningen kommer att meddelas vid lanseringen, säger John Bernard.

MS-läkemedlet Mavenclad in i högkostnadsskyddet

0

Mavenclad, med substansnamnet kladribin, är ett immunsuprimerande läkemedel godkänt för vuxna med högaktiv skovvis MS. Det fungerar genom att påverka lymfocyterna, celler i immunsystemet som är involverade i inflammationsprocesser. Det godkändes av den europeiska kommissionen för ett knappt år sedan, i augusti 2017.

Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat att kladribin ska ingå i högkostnadsskyddet. I sin utredning av bolaget Mercks ansökan om att få ingå i förmånen, har myndigheten jämfört substansen med läkemedlet Gilenya (fingolimod), som de bedömer så långt studier kan visa har en jämförbar effekt på sjukdomen.

De studier som har bevisat Mavenclads effekt har visat att substansen leder till både minskad skovfrekvens och progression av MS, en sjukdom vars svårighetsgrad TLV klassar som hög, och som leder till kraftigt nedsatt livskvalitet. En central biverkning av kladribin är lymfopeni, det vill säga brist på lymfocyter, och risk för infektioner som kommer av ett sänkt immunförsvar. Patienterna måste därför följas upp noga och ha godkända värden innan behandlingsstart.

Kladribin ges som en tablettbehandling i två kurer under det första och andra behandlingsåret. Under det tredje och fjärde året behövs ingen ytterligare behandling. Återinsättning av tablettbehandlingen efter fyra år har inte studerats.

Därför har TLV:s beräkningar grundat sig på ett scenario med en tidshorisont på fyra år. Eftersom kladribin bara ges vid ett fåtal tillfällen under de första behandlingsåren och det jämförande läkemedlet Gilenya ges dagligen och kontinuerligt, blir läkemedelskostnaden cirka 200 000 kronor lägre per patient med Mavenclad. Trots en osäkerhet när det gäller behandlingseffekten efter fyra år, bedömer TLV att kostnaderna för kladribin är rimliga i förhållande till den nytta läkemedlet ger, och bifaller ansökningen om att få ingå i högkostnadsskyddet.

GSK köper ut gemensamt bolag från Novartis

0

Det gemensamma bolaget, som bildades 2015, ägdes till 36,5 procent av schweiziska Novartis. Den delen betalar nu Glaxosmithkline 13 miljarder dollar, drygt 100 miljarder svenska kronor, för. I bolaget finns bland annat huvudvärkstabletter, Voltaren gel och Nicotinell nikotinplåster.

Affären är en del i den omgruppering som just nu pågår i den globala läkemedelssektorn, skriver tidningen Financial Times. Ett annat exempel på det kom förra veckan, då den amerikanska jätten Pfizer lade ut en del av sin läkemedelsförsäljning för budgivning. GSK var med i den budgivningen, men drog sig ur, och har nu alltså istället handlat för 13 miljarder dollar av Novartis.

Folkhälsohot: antibiotika-konsumtionen ökar stort

0

År 2030 kan den globala konsumtionen av antibiotika ha ökat med 200 procent, jämfört med nivåerna 2015. Den prognosen förutspår forskarna bakom en artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Prognosen gäller om inga omfattande åtgärder vidtas eller större policyförändringar sker, och ökningen fortsätter som den gjort de senaste femton åren. Den utvecklingen har varit en brant uppåtgående kurva. Forskarna, som är knutna till Princeton University, ETH Zürich och universitetet i Antwerpen, har undersökt hur konsumtionen av antibiotika har sett ut i 76 länder mellan åren 2000 och 2015.

För att göra det har forskarna studerat försäljningsstatistik. Resultatet visar att mellan åren 2000 och 2015 ökade måttet daglig dos (DDD, defined daily doses) per ettusen invånare per dag med 39 procent, från 11,3 till 15,7. Ser man bara till försäljningsstatistiken, utan att räkna per invånare, var ökningen under samma period 65 procent, från 21,1 miljarder till 34,8 miljarder DDD.

Den stora ökningen stod låg- och medelinkomstländerna för. Där sågs ett tydligt samband mellan ökande BNP per capita och en ökande konsumtion av antibiotika. År 2015 var fyra av de sex länderna med högst konsumtion per invånare låg- eller medelinkomstländer: Turkiet, Tunisien, Algeriet och Rumänien. De två övriga länderna var Spanien och Grekland.

I höginkomstländer sjönk konsumtionen per invånare med fyra procent under samma period, men den totala konsumtionen ökade ändå något. Trots att utvecklingen alltså gått åt helt olika håll i hög- respektive låg- och medelinkomstländer, var konsumtionen fortfarande lägre i de fattigaste länderna jämfört med i de rikaste. Detta trots att sjukdomsbördan som beror av bakteriella infektionssjukdomar är större i de fattigare länderna.

Konsumtionsnivåerna i de fattigare länderna beräknas dock komma att nå upp till samma nivåer som i höginkomstländerna, och sannolikt passera dem, då förekomsten av infektionssjukdomar är större i dessa länder.

I både hög- och låginkomstländer såg forskarna en oroväckande ökning av konsumtionen av de antibiotikasorter som endast ska användas i nödfall, bredspektrum-antibiotika och så kallad reservantibiotika. Samtidigt råder i många resurssvaga länder fortfarande en situation där tillgången på antibiotika (av alla sorter) inte är tillfredsställande, och där behovet alltså är större än konsumtionen.

Forskarna har i sin artikel gjort olika framtidsprognoser. Om utvecklingen skulle följa dagens kurva uppåt, det vill säga att alla länder skulle fortsätta öka sin konsumtion i samma takt som idag, skulle konsumtionen år 2030 ha ökat med 200 procent jämfört med 2015. Om konsumtionen i alla länder istället skulle öka respektive minska till 2015 års mediannivå, skulle den globala konsumtionen öka med 32 procent till år 2020.

Trots att tecknen på den ökande antibiotikaresistensen är tydliga och den akuta folkhälsofara det innebär, är världens åtgärder både långsamma och inadekvata, skriver forskarna i artikeln. Det finns ett stort behov av forskning kring vilka metoder som fungerar för att begränsa antibiotikakonsumtionen.

Medan ökande BNP i de fattigare länder kunde korreleras med en ökande antibiotikakonsumtion, syntes inte samma samband i höginkomstländer. I låg- och medelinkomstländerna finns även många andra faktorer bakom den ökande konsumtionen, som urbanisering, som har fört med sig bland annat ökad incidens av virussjukdomar (som felaktigt behandlas med antibiotika) och luftföroreningar, vilket leder till akuta luftvägsinfektioner som behandlas med antibiotika.

En rad åtgärder som kan minska antibiotikakonsumtionen är väl kända. Studier har visat hur till exempel tillgång till rent vatten minskar förekomsten av diarrésjukdomar hos barn, vilket i sin tur minskar konsumtionen av antibiotika. Tillgång till vaccin och god diagnostik är andra välkända faktorer, liksom god handhygien på sjukhus.

Utöver stora investeringar i förbättrad hygien, sanitet, vaccinationer och tillgång till diagnostiska verktyg för att förhindra onödiga antibiotikaanvändning, är världen i behov av radikalt nytänkande när det gäller åtgärder för att få ner antibiotikakonsumtionen och få bukt med den ökande antibiotikaresistensen, skriver forskarna. Dessutom krävs omedelbara strategier för att minska dödligheten för de miljoner människor som varje år dör i infektioner av resistenta bakterier, redan idag.

Stöd för transplantation till fler med MS

– Det var överraskande att en så stor andel av patienterna blev bättre, säger Joachim Burman, neurolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som lett den svenska delen i MIST-studien.

Än är inte resultaten från studien, som jämfört effekten av blodstamcellstransplantation med konventionell behandling för patienter med skovvis multipel skleros, publicerade. Men som Läkemedelsvärlden.se rapporterat om tidigare visar preliminära resultat på goda resultat.

Av de 110 patienter som ingick i den internationella studien randomiserades 55 till att få blodstamcellstransplantation och 55 till att få bromsmedicin i form av bästa möjliga tillgängliga alternativ. Det primära effektmåttet var en poängs förändring på den så kallade EDSS-skalan, som mäter funktionsnedsättning vid MS och därmed sjukdomens allvarlighetsgrad.

Efter i medeltal tre års uppföljning hade patienterna som fått blodstamcellstransplantation i genomsnitt drygt en poängs förbättring på EDSS-skalan. I kontrollgruppen med konventionell behandling hade poängen i stället försämrats. Skillnaden var statistiskt signifikant.

En poängs förbättring kan till exempel betyda skillnaden mellan att kunna gå endast en kort sträcka mot att kunna röra sig obehindrat. Det kan också betyda skillnaden mellan att behöva inkontinenshjälpmedel mot att inte göra det.

Antalet skov under det första året var också betydligt färre i behandlingsgruppen (ett skov) än i kontrollgruppen (39 skov).

– Vi har behandlat patienter med metoden sedan 2004 och studieresultaten ligger i linje med vad vi sett och vad vi förväntade oss, säger Joachim Burman.

Totalt har cirka 80 MS-patienter fått blodstamcellstransplantation i Uppsala och sammanlagt har ungefär 150 patienter behandlats i Sverige. Men även om man sett tydliga positiva behandlingsresultat har viss kritik mot behandlingen förts fram eftersom man saknat en jämförelsegrupp. Det har man i och med MIST-studien.

– Nu har man en randomiserad studie med en kontrollgrupp och där behandlingen har utvärderats med blindade metoder, säger Joachim Burman. Förutom att de positiva behandlingsresultaten är väldigt tydliga visar studien att behandling med blodstamcellstransplantation är säker. Det är en jätteviktig slutsats, säger Burman.

Just säkerheten har tidigare lyfts fram som en osäkerhetsfaktor. Efter att patientens blodstamceller skördats från blodet behandlas patienten med starka cellgifter som slår ut immunsystemet. Därefter återförs de oskadade blodstamcellerna till blodet där de bygger upp ett nytt och förhoppningsvis friskt immunsystem.

Hela behandlingen med väntetider och återhämtning tar ungefär ett halvår och under en period är patienterna mycket infektionskänsliga. Men trots den omfattande och stundtals tuffa behandlingen visar studien att de allra flesta patienterna klarar den bra.

– Ingen av patienterna fick allvarliga biverkningar och nu har vi väldigt bra data vad gäller säkerheten, säger Joachim Burman.

I Sverige insjuknar ungefär 1 000 patienter i MS varje år. Teoretiskt sett skulle omkring hälften kunna få blodstamcellstransplantation, men i dag är behandlingen reserverad för de allra sjukaste eller de som prövat många olika läkemedel utan framgång. Det betyder att endast mellan två och tre procent med sjukdomen får behandlingen. Det tror dock Joachim Burman kommer att ändras inom de närmaste åren.

– Vi vet att om man behandlar kraftfullt redan tidigt i sjukdomsförloppet får man bättre kontroll på sjukdomen. Med den approachen skulle vi kunna behandla betydligt fler, upp till tio procent är inte en orimlig tanke, säger Joachim Burman.

Kostnadsmässigt är det dessutom en relativt billig behandling. Ungefär 500 000 kronor kostar en transplantation, varav två tredjedelar utgörs av personal- och lokalkostnader.

– Själva procedurkostnaden, det vill säga kostnaden för läkemedel och material för transplantationen, ligger på runt 150 000 kronor. De läkemedel som används är billiga cytostatika som funnits på marknaden under lång tid.

Joachim Burman påpekar att det är en engångskostnad som ska jämföras med läkemedelsbehandling för MS som kostar runt 250 000 kronor per år.

– Inom tre år har man tagit igen den kostnaden.

Men trots att behandlingen är säker, effektiv och förhållandevis billig är det inte så enkelt som att alla MS-patienter kan få den. Dels för att olika omständigheter gör att den inte passar för alla och dels för att alla inte vill ha den. Men det största problemet just nu är enligt Joachim Burman kapacitetsbristen i sjukvården.

– För att vi ska kunna erbjuda behandling måste vi ha tillräcklig bemanning och där brottas vi i Uppsala med samma problem som resten av Sverige. Det saknas sjuksköterskor, vilket gör att vi inte kan gå med full kapacitet.

Tummen upp för två nya läkemedel i Europa

0

Läkemedlet rucaparib, med produktnamnet Rubraca, rekommenderades ett villkorat marknadsgodkännande av CHMP, när den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté höll sitt fyra dagar långa expertmöte för mars månad.

Rucaparib, som har utvecklats som ett särläkemedel, fungerar genom att förhindra enzymer som cancercellerna behöver för att reparera trasigt DNA, vilket leder till att cancercellerna dör. Läkemedlet, som är i tablettform, ska ges till patienter med cancer i äggstockarna, äggledarna eller bukhinnan, som tidigare har behandlats med kemoterapi utan framgång. Det villkorliga godkännandet innebär att den data som finns kan bevisa att läkemedlets effekt överväger riskerna, och företaget bakom substansen kommer att komplettera sina data efter marknadsintroduktionen.

Det andra nya läkemedlet som rekommenderas godkännande är dolutegravir/rilpivirine, med produktnamnet Juluca. Läkemedlet, som är i tablettform innehållande två substanser, fungerar genom att förhindra hiv-viruset att föröka sig. Bolagen bakom de två nya läkemedlen är båda brittiska.

På sitt möte rekommenderade CHMP dessutom godkännanden för två biosimilarer, trastuzumab (Kanjinti), för behandling av bröst- och magsäckscancer, och infliximab (Zessly), för behandling av bland annat reumatoid artrit, Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Två generikasubstanser fick också ett positivt omdöme. Pemetrexed för behandling av bland annat icke småcellig lungcancer och prasugrel för profylaktisk behandling mot blodproppar.

Färre bröstpatienter kan behöva radikal kirurgi

Kvinnor med HER2-positiv bröstcancer kan om de innan de opereras får trastuzumab (produktnamnet Herceptin) som tillägg till standardbehandlingen med strålning undvika en stor operation där både bröst och lymfknutor avlägsnas. Det visar en studie som presenteras vid European Breast Cancer Conference som äger rum i Barcelona.

Kirurgi spelar en stor roll i behandlingen av bröstcancer. I vissa fall går det att bara ta bort området för tumören. I andra fall kan det vara nödvändigt att avlägsna hela bröstet och närliggande lymfknutor.

Tidigare forskning har visat att kvinnor som genomgår mindre omfattande operationer får mindre långtidsbiverkningar och rankar sin livskvalitet högre jämfört med de kvinnor som genomgått mer omfattande bröstcancerkirurgi. Bland dem lider vissa av bland annat smärta och svullnad som kan vara i flera år.

Forskarna som nu presenterar sina ännu opublicerade resultat menar att deras studie visar att även kvinnor med aggressiva bröstcancertumörer på ett säkert sätt kan opereras på ett mindre radikalt sätt, om tumörerna svarar på behandlingen som givits innan.

Trastuzumab är en monoklonal antikropp som redan är godkänt i Sverige. Den ges för att behandla både tidig och metastaserad HER2-positiv bröstcancer. Den fungerar genom att binda till ett antigen kallat humanepidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2), som finns på ytan av cancercellerna vid den här typen av bröstcancer, och som stimulerar cancercellernas tillväxt. Bindningen till antigenet gör att tillväxten av cancercellerna stoppas.

Forskningen leds av professor Isabel Rubio, verksam vid Vall d’Hebron University Hospital i Barcelona.

– Vi ville se om de kända effekterna av de här läkemedlen kunde bespara kvinnor de oönskade följderna av radikal kirurgi, säger hon i ett pressmeddelande från konferensen. HER2-positiv bröstcancer är en aggressiv typ av cancer men också en där nya sorters läkemedel har utvecklats med framgång.

I studien har 160 kvinnor med HER2-positiv bröstcancer studerats. Av dem var 129 (81 procent) kandidater för mastektomi (borttagning av hela bröstet), baserat på tumörens storlek och andra kliniska faktorer. Alla patienter fick läkemedelsbehandling inför operationen, inklusive strålning och minst en dos av trastuzumab.

Efter medicineringen kunde 61 kvinnor (47,2 procent), som tidigare skulle genomgått mastektomi, istället genomgå en mindre omfattande operation. Totalt blev 92 av de 160 kvinnorna opererade med kirurgi där brösten kunde bevaras. 71 procent av kvinnorna hade dessutom inga tecken på cancerceller i lymfknutorna, vilket innebar mindre omfattande operationer även av lymfsystemen.

”Sällan innehållet i artikeln som står i fokus”

0

Fram tills nu har det varit möjligt att kommentera Läkemedelsvärldens nyhetsartiklar, både på sajten och på vår sida på Facebook. Det är det inte längre.

Inte för att nyheter om läkemedel inte berör, utan för att redaktionen inte har möjlighet att hantera de reaktioner de ger upphov till. Alltför sällan är det nämligen innehållet i artikeln som står i fokus.

Läs mer om beslutet i Ingrid Helanders blogginlägg som du hittar här.