Annons
Home 2016

Årlig arkivering 2016

Långvarig effekt av IL17-hämmare

Micaela Toresson
-
0
Långvarig effekt av IL17-hämmare

Patienter med måttlig till svår plackpsoriasis fick långvarig förbättring av hudsymtom, visar en ny studie.

Den monoklonala antikroppen Taltz, ixekizumab, är en så kallad IL17-hämmare som binder och neutraliserar signalvägen interleukin 17. Hos patienter med psoriasis finns höga nivåer av signalvägen och genom att hämma IL17 dämpas också inflammationen i huden.

Den randomiserade studien baseras på tre kliniska prövningar och är publicerad i New England Journal of Medicine.

Totalt ingick data från nära 3 800 patienter som haft en psoriasisdiagnos i minst sex månader. Efter tolv veckors behandling med ixekizumab var plackpsoriasisen utläkt hos mellan 76,4-81,8 procent av patienterna, jämfört med 3,2 procent hos de som fått placebo. Hos en del av patienterna, som fick behandling i 60 veckor, var psoriasisen fortfarande utläkt hos 68,7-78,3 procent av deltagarna.

Biverkningar så som inflammatorisk tarmsjukdom och svampinfektioner förekom och forskarna menar att studier bör göras för att klarlägga sambandet mellan tarmsjukdom och IL17-hämmare.

Forskarna drar slutsatsen att ixekizumab var effektiv, med svar från vecka 12 till och med vecka 60, men att fördelar måste vägas mot nackdelar. De menar även att ytterligare långtidsstudier behöver göras för att klarlägga säkerhetsprofilen vid långtidsanvändning.

Studien finansierades av läkemedelsbolaget Eli Lilly.

Även i tidigare studier har ixekizumab visat på god effekt.

Vill se åtgärder för cancervården

Ingrid Helander
-
0
Vill se åtgärder för cancervården

Företag, branschorganisationer och media utgör stora delar av både utställarna och besökarna under Almedalsveckan. Inom hälso- och sjukvårdsområdet och life science ryms de flesta av de stora läkemedelsbolagen, branschföreningar som Sweden Bio och Lif och patientorganisationer.

Bland programpunkterna märks en hel del fokus på seminarier om sällsynta sjukdomar, kvalitetsregister och säkerhet kring läkemedelsförpackningar. Av sjukdomsområdena är det kanske cancer som dominerar mest med frågeställningar om vem som ska få tillgång till framtidens dyra cancerbehandlingar och cancer som en kronisk sjukdom.

Den senare frågan ligger organisationen Nätverket mot cancer varmt om hjärtat, och man arrangerar ett seminarium på temat. Under veckan håller organisationen också ett seminarium under rubriken Allians mot cancer – hållbar utveckling av cancervården.

– Tanken med att samlas i en allians är att det finns saker vi alla tycker lika om och ju mer vi samarbetar desto bättre hörs vi, säger Katarina Johansson, styrelseordförande i Nätverket mot cancer.

Mötet samarrangeras med flera av professionsförbunden, däribland Läkarförbundet, och med stöd från ett antal läkemedelsbolag.

Vilken är den stora frågan för er?
– Vi vill att alla cancerpatienter ska få en jämlik vård och optimal behandling oavsett var i Sverige man bor. Även de som inte blir botade kan i dag leva med cancer länge men vem tar ansvar för att man kan leva ett så bra liv som möjligt med en kronisk sjukdom?

Katarina Johansson menar att lösningen måste komma från politikerna, beslutsfattarna och sjukvården, och bland talarna finns också hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

– Sedan den Nationella cancerstrategin kom 2009 har frågan verkligen lyfts upp på bordet men även om mycket görs fungerar fortfarande inte allt i vården där patienterna ska märka det. Vi skulle vilja se snabbare implementeringar av förslag och åtgärder som läggs.

Vad hoppas ni att mötet ska leda till?
– Den här frågan blir aldrig klar utan vi gnetar ständigt på med frågor som är viktiga för cancerpatienterna. Efter Almedalen hoppas jag att vi har kommit en bit på väg och gärna att vi har fått löfte om någon konkret åtgärd från till exempel Gabriel Wikström.

Ett område där intresset har exploderat inför årets Almedalsvecka är digitalisering och e-hälsa, inte minst med fokus på hur den nya tekniken kan göra patienten mer delaktig i hälso- och sjukvården.

Bland annat finns E-hälsomyndigheten på plats för ett seminarium om ”resan till e-hälsolandet”. Organisationen Rise, en sammanslutning av svenska industriforskningsinstitut, är också på plats med ett seminarium om hur digitalt styrd behandling direkt i kroppen kan individanpassa vården.

Även inom näringslivet är e-hälsotrenden påtaglig. Flera av de stora läkemedelsbolagen håller eller medverkar i seminarier på temat. För ett av de nya e-hälsoföretagen, Frisq, är Almedalsveckan ett tillfälle att driva egna frågor och att knyta kontakter. Tillsammans med vårdbolaget Tiohundra arrangerar man ett möte under parollen Kan patienten rädda vården?

– Fokus för mötet är hur den digitala tekniken kan möjliggöra en förändring för hälso- och sjukvården där patienten kan vara mer delaktig i sin hälsa och vård, säger Martin Irding, vd för Frisq.

Martin Irding menar att de digitala verktyg som finns kan ge patienter och anhöriga ett ökat inflytande och kontroll över den egna hälsan. Till exempel skulle den egna hälsoinformationen kunna delas på ett enklare sätt i dag till såväl anhöriga som till vården och apotek.

– Farmaceuten sitter på så mycket värdefull kunskap och kompetens som skulle kunna användas betydligt bättre. Om patienten kan dela sin hälsoinformation på apotek kan också den farmaceutiska rådgivningen utvecklas.

Intresset för mötet under Almedalsveckan har enligt Martin Irding varit stort, inte minst från beslutsfattare och företrädare för hälso- och sjukvården.

– Jag har själv varit i Almedalen ett antal gånger och jag tycker definitivt att det är ett större intresse för e-hälsa och digitalisering inom sjukvården nu än tidigare år, säger Martin Irding.

Almedalsveckan pågår mellan den 3 och 10 juli.

Stora prisskillnader på samma läkemedel

Micaela Toresson
-
0
Stora prisskillnader på samma läkemedel

År 2015 motsvarade rekvisitionsläkemedel 19 procent av den totala läkemedelsmarknaden och landstingen köpte läkemedlen som används på sjukhus och i annan sluten- och öppenvård för 7,6 miljarder kronor.

Priser på läkemedelsprodukter varierar mellan 6-9 procent mellan olika landsting, enligt en ny rapport från Konkurrensverket.

– Priserna på läkemedel som man får bedöma som homogena skiljer ändå ganska mycket mellan landsting. Trots att landsting gör upphandlingar i kluster och att vissa upphandlingar sköts på nationell nivå via SKL så är det relativt stora skillnader, säger Leif Nordqvist, som gjort rapporten och är sakkunnig ekonom på Konkurrensverket.

I rapporten har Konkurrensverket fått in samtliga landstings prislistor. Totalt handlar det om 2 538 varuartiklar, med en stor spännvidd av nyare och äldre läkemedel som används inom slutenvården.

Priserna för identiska läkemedelsprodukter varierar 6-9 procent mellan landstingen, enligt rapporten. Men prisspridningen kan vara så stor som mellan 5-119 procent visar undersökningen där 104 av 2 538 varuartiklar funnits i tio landsting eller fler.

– Det kan ses som ett tecken på att konkurrensen är lite sämre och att man måste jobba proffsigt med upphandlingar för att få köparmakt, säger Leif Nordqvist.

I rapporten har dock Konkurrensverket inte tagit hänsyn till vilka volymer landstingen upphandlar, vilket därför inte ger en heltäckande bild.

– På grund av begränsade resurser har vi inte tagit med vilka volymer landstingen köper och priset kopplat till volymen, säger Leif Nordqvist.

Rapporten har fått kritik för att inte ha med landstingens motprestation i beräkningen, som exempelvis garantier för hur många procent av marknaden som läkemedlet kommer att ta upp. Konkurrensverket menar att det inte finns någon transparens där och att det därför är svårt att kontrollera.

– Det är hemligt och det finns inga officiella uppgifter på det. Landstingen säger exempelvis att man har 14 procents rabatt, men då vet man inte i vilka situationer det gäller och på vilka läkemedel, säger Leif Nordqvist.

– Problemet när man gör upphandlingar på återbetalning eller så kallade kickbacks är att de ofta är hemliga. Det finns ingen riktigt bra statistik och då görs någon sorts prognos om eventuellt utfall i framtiden, om läkemedlen är kostnadseffektiva eller inte.

Leif Nordqvist menar att man med en nationell koordinering vid upphandlingar skulle kunna bidra till en mer jämlik prissättning.

– Ett förslag i rapporten är att även om man tecknar regionala avtal ska man ligga i samma fas när man gör upphandling och att man inte ska teckna för långa avtal. Det är bra att konkurrenssätta företag oftare, säger han.

Rapporten med prisundersökningen, där mätningen gjordes i november 2015, ska enligt Leif Nordqvist ses som en ögonblicksbild. Vid en jämförelse med en motsvarande undersökning längre fram kan man se hur utvecklingen har varit.

Trots att rapporten inte är heltäckande, i och med att alla uppgifter inte finns med, menar Leif Nordqvist att det kan vara ett stöd till landstingen för hur de ska använda upphandlingsverktyget.

– Man får ta till sig av de uppgifter som finns, se över hur man tecknar avtal och för hur långa tider. Det är en komplex fråga och volymer är inte medräknat, men det är viktigt att följa upp avtalen och sträva efter en hög följsamhet för avtal man upphandlat i konkurrens, säger han.

Klart för första zicavaccinet i människa

Ingrid Helander
-
0
Klart för första zicavaccinet i människa

Ett av de bolag som kommit längst i jakten på ett zikavaccin, amerikanska Inovio pharmaceuticals, har fått klartecken att starta en fas I-prövning i människa med sin vaccinkandidat GLS-5700.

Vaccinet utvecklas ihop med det koreanska laboratorieteknikföretaget Gene one life science och den kliniska prövningen beräknas starta om ett par veckor, enligt information från Inovio pharmaceuticals. I fas I-prövningen kommer vaccinet att testas i olika doser på 40 friska frivilliga försökspersoner för att studera säkerhet, tolerabilitet och immunogenicitet.

– Vi planerar att dosera de första försökspersonerna under de kommande veckorna och förväntar oss kunna rapportera interimsresultat från fas I-prövningen senare i år, säger Jospeh Kim, vd för Inovia Pharmaceuticals, i ett uttalande på bolagets hemsida.

Vaccinkandidaten GLS-5700 är ett DNA-vaccin vilket innebär att det till skillnad från vanliga vaccin, som antingen innehåller avaktiverade levande eller döda virus, enbart innehåller en plasmid med DNA som kodar för specifika zikavirusprotein. Viruset i vaccinet kan inte replikera sig själv utan förhoppningen är att vaccinet ska aktivera mottagarens immunförsvar så att det känner igen zikavirus vid eventuell smitta.

Eftersom DNA-partiklar är relativt stora kommer vaccinet att behöva ges med en speciell teknik, så kallad elektroporering. I samband med att vaccinet ges genom huden ges också korta elektriska pulser som skapar tillfälliga hål i cellmembranet så att DNA-vaccinet kan tas upp av cellen. Väl inne i cellen används sedan den information som finns i DNA-vaccinet för att producera önskvärda immuntriggande proteiner.

I augusti väntas ytterligare ett zikavaccin, utvecklat av amerikanska NIH, börja testas i kliniska prövningar på människa, rapporterar tidskriften Scientific American.

Ökad förskrivning av sömnmedel till unga

Johan Erichs
-
0
Ökad förskrivning av sömnmedel till unga

Enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik har antalet personer som får sömnmedel och lugnande medel exklusive melatonin i åldern 10-14 år ökat med 26 procent mellan åren 2006 och 2015. I åldersgruppen 15-19 år har antalet personer ökat med 17 procent under samma period och i åldersgruppen 20-24 år med 48 procent. Preparat med melatonin, som ges till överaktiva barn, ingår inte i denna del av Socialstyrelsens statistik.

Steven Linton är professor i psykologi och leder Center for health and medical psychology, CHAMP, vid Örebro universitet som forskar om sömn och ungdomar.

– Normalt rekommenderas insomningsläkemedel för vuxna och då under kortare perioder. Att låta barn och unga ta sömnmedel över längre tid är inte att rekommendera eftersom vi i dag vet för lite om de långsiktiga konsekvenserna. Det vi vet från forskningen är att sömproblem under ungdomsåren ofta leder till sömnproblem även i vuxen ålder och vi borde jobba mer förebyggande med barn och ungdomar för att skapa goda sömnrutiner för att minska risken att de längre fram i livet drabbas av psykisk ohälsa, säger Steven Linton.

Anne-Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Uppsala universitet, menar att utskrivningen av sömnmedel till unga kan ses som en direkt konsekvens av att allt fler fall av depression konstateras bland unga och att depression ofta leder till stora sömnproblem även i den gruppen.

– Mycket talar för att det är så. Numera behandlas fler som har depression med läkemedel jämfört med tidigare, säger Anne-Liis von Knorring.

Hon ser dock att det kan finnas flera anledningar till att förskrivningen av sömnmedel till unga ökar.

– En del kan skrivas ut på felaktiga indikationer och en del förskrivare kanske är lite för snabba att skriva ut sömnmedel när det skulle räcka med att börja med instruktioner om sömnhygien. Det är ju också så att exempelvis KBT-behandling inte alltid finns tillgänglig, säger Anne-Liis von Knorring.

I det kunskapsdokument som Läkemedelsverket och Socialstyrelsen utformat om sömn och barn framgår att ”icke-farmakologisk behandling alltid är ett förstahandsalternativ”. Först rekommenderas sömnhygien, därefter psykologiska behandlingsmetoder som KBT och först på tredje plats läkemedel.

Vilka är det största riskerna med att ge unga sömnmedel?
– Rekommendationen är behandling med sömnmedel i en vecka, men inte heller behandling i högst ett par veckor i sträck innebär några större risker för beroende. Men finns det även en depression i bakgrunden så kan behandling med sömnmedel utgöra en ökad risk för unga att hamna i ett mer långvarigt missbruk, säger Anne-Liis von Knorring.

Anne-Liis von Knorring menar att det bland allmänpraktiserande läkare sällan finns tillräcklig kunskap att behandla depression och sömnsvårigheter hos barn. Det är tänkt att dessa läkare och ungdomsmottagningar inom sjukvården ska fungera som första linjen för barn och unga eftersom barnpsykiatrin inte kan ta emot alla.

– Därför är det viktigt att förstärka kunskapen om depression hos unga bland denna grupp av läkare, säger hon.

Hur kan man då komma tillrätta med problemen och till viss del förebygga depression och sömnproblem hos barn och unga? Enligt Anne-Liis von Knorring kan man komma långt med att se över sin livsstil och skapa rutiner, röra på sig och äta en allsidig kost.

Vad gäller själva förskrivningen menar Anne-Liis von Knorring att det finns en utmaning i bristen på specialistkompetens för bedömning av ungdomar med depression som sjukvården upplever i dag.

– Situationen är på väg att förbättras men det tar tid. Blir vi bättre på att bedöma unga och i tid hitta signaler är det också lättare att åtgärda problem, och i en del fall undvika att förskriva läkemedel, säger Anne-Liis von Knorring.

Till hösten kommer en remissversion av de uppdaterade Nationella riktlinjerna vid depression och ångest som även riktar sig till barn och unga. Dessa rekommendationer har betydelse även för förskrivningen av sömnmedel till barn och unga eftersom sömnproblem är vanligt i samband med depression.

Hur kan vi mäta farmaceutens kompetens?

Christina Ljungberg
-
0

I marknadsföringssammanhang brukar man säga att den som inte syns inte finns. Jag undrar om farmaceutisk kompetens på öppenvårdsapotek syns i dag? Det är så glädjande att den kliniska farmacin är på frammarsch och att det går att visa på vinster med att ha farmaceuter i sjukvården.

Ibland kan jag dock svartsjukt tänka att vi på apotek också gör så stor nytta för både kunderna och för samhället. Men hur mäter man det? Vi har inte tillgång till samma data som kliniska farmaceuter och vi kan inte heller dokumentera vad vi gjort på samma sätt. Men likafullt träffar vi ju patienterna mellan vårdtillfällena, ibland är det inte mer än några meter eller minuter mellan sjukvård och apotek. Vi kan göra mycket för följsamhet och uppföljning av läkemedelsbehandlingen, som en del av kedjan. Om jag har gjort en EES-genomgång och pratar med den äldre kunden om att följa upp den gamla blodtrycksbehandlingen hos vårdcentralen kanske jag har förebyggt ett fall. Men vem kan se det?

Tyvärr tror jag att det är så att man blir bra på det man mäts på, och det gäller alla människor. Det är lätt att fokusera på det som är enklare att mäta; lönsamhet, kötider, servicegrad och andel korrekt generisk substitution. Allt detta är också viktigt, men den farmaceutiska kompetensen får inte glömmas bort. Varken av farmaceut, företag eller politiker. Om det bara handlar om att lämna ut ett läkemedel kan en välprogrammerad robot göra jobbet. Och vad gäller lönsamheten tror jag att det också kräver kompetens som grund: Ta reda på kundens behov, och möt det på bästa sätt.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över apoteksmarknaden med fokus på kvalitet och säkerhet. Det är glädjande, för jag tänker att den farmaceutiska kompetensen är central för kvaliteten. Lite oroande är dock att Åsa Kullgren, som regeringen förordnat som utredare, inte tycker att apoteken ska ses som en del av vårdkedjan. Hon menar att vi i stället tillhör ”rådkedjan”.

Anledningen är att många inom hälso- och sjukvården inte vill se apoteken som en del av vårdkedjan, och att med språkets hjälp avskilja apoteken från vården och kalla oss rådkedja skulle kunna vara ett sätt att underlätta dialogen framöver. Ett slags ”närma genom att fjärma”-resonemang i mina ögon. För mig är begreppet rådkedjan nytt och odefinierat. Rådgivning ägnar sig både din pt, hälsokostbutiken och din personliga bankman åt, samtidigt som de säljer produkter och tjänster. Rådgivning är lite luddigt och svårmätbart.

Hälso- och sjukvård däremot ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Om vi vill ha ökad kvalité och säkerhet på apoteksmarknaden är det väl just vetenskap och beprövad erfarenhet vi har till stöd?

Jag tror tyvärr inte att samarbete underlättas av att vi markerar skillnader, ens språkligt. Läkemedel är den allra vanligaste behandlingsformen i modern sjukvård. Att förbättra läkemedelsanvändningen är allas vårt mål, baserat på vetenskap. Då bör de professioner som möter patienten samarbeta för bästa, helst mätbara, utfall.

Visst ägnar vi oss åt rådgivning på apotek, men vi gör ju så mycket mer? Hur kan vi göra nyttan vi gör synlig? För vår närmaste chef, för företaget vi jobbar på och för samhället i stort? Hur många av våra läkarkontakter leder till ordinationsändring? Hur många sjukhusinläggningar förhindras av apotek? I dag ligger det mycket ansvar på farmaceuten (och arbetsgivaren), att hålla sig uppdaterad, att utifrån behov förmedla sin kunskap till kund och att söka samarbete med övriga vårdgivare.

Det är ett stort ansvar och i slutänden vet bara du, och din kund, om du lyckats. Hur får vi farmaceutisk kompetens på öppenvårdsapotek att synas bättre?

Repatha in i högkostnadsskyddet

Ingrid Helander
-
0
Repatha in i högkostnadsskyddet

Ett av de nya läkemedlen för behandling av högt kolesterol, PCSK9-hämmaren Repatha, evolocumab, ingår från och med i dag den 21 juni i läkemedelsförmånen, meddelar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Subventionen är begränsad och gäller för behandling av högt LDL-kolesterol och blandade blodfettsrubbningar hos patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Subventionen gäller även för patienter som tidigare haft hjärtinfarkt och som trots behandling med statiner och ezitimib inte lyckats sänka sitt LDL-kolesterol till under 4,0 mmol/l.

TLV avslog i slutet av förra året en ansökan om att inkludera Repatha i högkostnadsskyddet med motiveringen att behandlingen ansågs för dyr och att nyttan med behandlingen ansågs för osäker baserat på det underlag som ansökan baserades på.

Liknande argument förs fram även i det nya beslutet, men där TLV också skriver att det finns en liten grupp patienter med stora behov där nyttan anses överväga kostnaden.

Repatha kommer att ingå i högkostnadsskyddet med begränsning till och med 31 december 2017 då företaget bakom läkemedlet, Amgen, ska ha visat att rätt patienter fått läkemedlet.

– Till dess att vi vet mer om effekten av Repatha är det viktigt att endast de patienter som har störst behov av ytterligare behandlingsalternativ får läkemedlet. Det är därför viktigt att vården följer den subventionsbegränsning TLV beslutat om, säger Sophia Brodin, enhetschef på TLV i ett pressmeddelande.

Rapatha ingår också i processen med ordnat införande och NT-rådet väntas inom kort komma med rekommendationer för hur läkemedlet ska användas inom vården.

Fokus på digitalisering och e-hälsa

Micaela Toresson
-
0
Fokus på digitalisering och e-hälsa

Almedalsveckan i Visby på Gotland fortsätter att växa. Hittills är 3 715 evenemang anmälda till årets Almedalsvecka och vissa ämnen ökar mer än andra, berättar Jenny Sander, koordinator för Almedalsveckan.

– Vård- och omsorg har alltid varit det största området och så är det även i år med 9,5 procent av alla evenemang. Ämnen som har ökat är bland annat barn och ungdom och klimat- och miljöfrågor, säger Jenny Sander.

År 2014 och 2015 var antalet programpunkter, där läkemedel ingick, 39 respektive 40 och i år är antalet programpunkter med läkemedel hittills 55 stycken. Dock är antalet evenemang totalt också fler i år jämfört med de två tidigare åren.

Totalt har arrangörer för runt 500 evenemang angett vård och omsorg som tema och ett helt nytt tema för i år är digitalisering.

– I år finns många evenemang kring e-hälsa på olika sätt. Ett exempel är hur yrken i sig, men också inom vården, förändras i och med digitalisering, säger Jenny Sander.

Totalt är det i år 1 700 arrangörer som håller olika evenemang på ungefär 300 olika platser runt om i Visby.

Förberedelserna inför Almedalsveckan pågår för fullt och hela programmet har precis lämnats för tryck. Appen och webbplatsen fylls på med nya evenemang till och med Almedalsveckans sista dag.

Två år i rad har antalet unika besökare varit runt 35 000 och Jenny Sander tror att det kan bli något fler i år.

– Vi har en något ökad kapacitet på flyg och en till färja, så att resorna hit kan bli fler. Dessutom har bostadsmarknaden lättat upp lite i och med att fler gotlänningar hyr ut sina lägenheter och stugor, säger Jenny Sander.

APS inrättar vetenskapligt råd

Ingrid Helander
-
0
APS inrättar vetenskapligt råd

Apotekarsocietetens inrättar ett vetenskapligt råd med representanter från industri och akademi.

– Det är ett sätt för oss att ytterligare stärka vår vetenskapliga profil och lyfta frågor med anknytning till framtidens forskning inom läkemedelsområdet, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten och ordförande i det nybildade rådet.

Tanken är att rådet ska belysa forskning kring prioriterade frågor och även bidra till att utveckla Apotekarsocietetens verksamhet.

– Det kan till exempel handla om att få internationella symposier till Sverige och att komma med förslag till nya intressanta frågor och aktiviteter för Apotekarsocieteten att verka inom, säger Karin Meyer.

Vilka frågor det kan röra sig om vill inte Karin Meyer precisera men säger att områden som läkemedelsanvändning och regeringens satsningar på biologiska läkemedel är intressanta.

– Men det är just det rådet ska komma fram till och jag vill inte föregå deras arbete.

Ytterligare uppgifter för rådet kan enligt Karin Meyer vara att ta fram underlag till remisser, lämna expertutlåtanden eller arbeta med egna utredningar.

– Mycket av detta görs redan inom Apotekarsocietetens vetenskapliga sektioner och rådet blir ett komplement till dessa.

De åtta medlemmarna i rådet kommer industrin, akademin och Apotekarsocieteten och väljs in på två år i taget. Den första mandatperioden inleds 2017.

Högre dos SSRI ger bättre effekt

Micaela Toresson
-
0

SSRI, selektiva serotoninåterupptagningshämmare, är den mest använda typen av antidepressiva läkemedel. Dess effekt har dock under senaste åren ifrågasatts. Nu visar en ny metaanalys, gjord av forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att medlen har bättre effekt än vad som tidigare påståtts.

Analysen är publicerad i tidskriften Translational psychiatry och inkluderar kliniska studier på vuxna deprimerade patienter som genomförts av tillverkarna till tre vanliga SSRI läkemedel. I samtliga studier har förutbestämda doser av SSRI-preparat jämförts med placebo och totalt ingick nästan 3 000 patienter från 11 kliniska studier. SSRI-preparaten som ingick i studierna innehöll de aktiva substanserna citalopram, sertralin och paroxetin som bland annat förskriva under läkemedelsnamnen Cipramil, Zoloft och Seroxat. Totalt fick 600 patienter citalopram 10–60 mg, 1 043 fick paroxetin 10–40 mg, 481 fick sertralin 50–400 mg och 735 fick placebo. Effekten av medlens effekt utvärderades via HDRS-skalan.

Fredrik Hieronymus, doktorand vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till studien menar att den antidepressiva effekten av SSRI-medel är klart högre än vad som tidigare påståtts.

– I tidigare analyser har man gjort misstaget att inkludera doser som inte ger fullgod effekt, vilket bidragit till att man underskattat den gynnsamma effekten av dessa läkemedel, säger han, i ett pressmeddelande.

Dock påpekar han att resultaten inte talar för att man behöver använda de allra högsta rekommenderade doserna, utan att man för den enskilda patienten bör anpassa dos efter effekt och eventuella biverkningar.

– Vi ser att låga, men ofta använda doser, visserligen är mer effektiva än placebo, men klart mindre effektiva än högre doser. Däremot kunde vi inte se någon ytterligare förbättring hos patienter som fick extra höga doser, säger Fredrik Hieronymus i ett uttalande.

Lägre doser inom det rekommenderade dosintervallet som, citalopram: 10-20 mg, paroxetin 10 mg och sertralin 50 mg, var bättre än placebo men sämre än högre doser.

Forskarna kom även fram till att den gynnsamma effekten av SSRI-medlen är statistiskt säkerställd redan efter en veckas behandling, och säger alltså emot synsättet att man inte ska förvänta sig någon effekt alls förrän behandlingen har pågått några veckor.

Länk till analysen i Translational psychiatry.
 

Feldosering resulterade i ambulansfärd

Micaela Toresson
-
0

En patient boende på ett äldreboende som sedan tidigare hade Panodil i sina dospåsar fick maxdos Alvedon utskrivet, utan att Panodil sattes ut. Patienten fick därför dubbel dos av paracetamol under ett par dagar.

Personal på boendet upptäckte att patienten fått överdos av paracetamol i dospåsarna och patienten fördes med ambulans till sjukhus för akutvård.

Det konstaterades att patienten mådde bra, hade normala levervärden och inte fått någon allvarlig intoxikation. Patienten fördes tillbaka till boendet och dagen efter kontaktades förskrivande läkare som satte ut Panodil-receptet.

Händelsen är anmäld enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, ivo.

Om boendepersonalen inte varit uppmärksam hade händelsen kunnat få allvarliga konsekvenser för patienten, enligt anmälan.

Två allvarliga misstag inträffade, dels var förskrivaren inte uppmärksam på att det redan fanns ett paracetamolpreparat och dels följde inte personal på Dosapotek rutiner och uppmärksammade feldoseringen, alternativt misstolkade informationen.

Varnar för höga doser antidiarréläkemedel

Micaela Toresson
-
0

Genom att ta högre doser än de rekommenderade för diarréläkemedlet Imodium, loperamid, kan allvarliga biverkningar i form av hjärtproblem uppstå, varnar den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA.

Missbruk eller felaktig användning av läkemedlet kan resultera i allvarliga hjärtproblem som kan leda till dödsfall, skriver myndigheten på sin hemsida. Risken för allvarliga hjärtproblem, inräknat onormal hjärtrytm, kan öka när höga doser av loperamid tas med flera olika läkemedelstyper som interagerar med loperamid.

De flesta inrapporterade fallen av allvarliga hjärtproblem har uppstått hos personer som avsiktligt missbrukat och tagit höga doser av loperamid i försök att självbehandla opiodabstinenssymtom, eller för att uppnå en känsla av eufori, uppger myndigheten.

Läkemedlet är godkänt i Sverige och används vid tillfällig, akut, diarré. Det kan också användas för långvarig, kronisk, diarré, vid stomier, efter vissa mag-tarmoperationer eller vid oförmåga att hålla avföring.

Svenska Läkemedelsverket har med anledning av FDAs varning börjat se över inrapporterade fall av biverkningar för loperamid i Sverige.

– Det vi gör nu är att undersöka hur det ser ut med inrapporterade fall i Sverige. Därefter kommer vi att göra en bedömning om vidare åtgärder och göra en bedömning om vi behöver gå ut med någon kommunikation kring det här, säger Peter Rosenberg, gruppchef på läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket.

Utredningen har precis påbörjats och ännu har Läkemedelsverket ingen vidare information, men Peter Rosenberg påpekar att det är väldigt höga doser som FDA varnar för, och inte vanlig användning av läkemedlet.

– Det här gäller mycket höga doser och man får komma ihåg att det är något annat än när man använder de doser som är angivna för läkemedlet. Använder man läkemedel i höga doser kan man se effekter som man annars inte får i vanlig användning av läkemedel, säger han.

Under åren loperamid varit godkänd av FDA, från 1976 till 2015 har myndigheten fått in 48 fall av allvarliga hjärtproblem i samband med användning av loperamid. Av fallen lades 31 in på sjukhus och 10 avled.

Läkemedelsmyndigheten FDA poängterar att sjukvårdspersonal bör vara medveten om att användning av högre doser än rekommenderat för loperamid kan resultera i allvarliga biverkningar. Därför bör loperamid även ses som en möjlig orsak till oförklarliga hjärthändelser, så som bland annat ventrikulära arytmier och hjärtstillestånd.

Personer som använder Imodium uppmanas av FDA att följa doseringsrekommendationerna på etiketten och fråga sjukvårdspersonal om man är osäker på doseringen.

FDA kommer att fortsätta utreda och ta beslut om ytterligare åtgärder behöver vidtas.

Samarbetet ska förenkla för kliniska prövningar

Ingrid Helander
-
0
Samarbetet ska förenkla för kliniska prövningar

Enligt ett regeringsuppdrag ska Läkemedelsverket och de regionala etikprövningsnämnderna hitta ett sätt att arbeta kring beslut om tillståndsansökningar om kliniska läkemedelsprövningar. Uppdraget är ett led i anpassningen till den EU-förordning om kliniska prövningar som antogs 2014.

– I dag måste man skicka in en ansökan till etikprövningsnämnd och en till oss. När den nya förordningen träder i kraft behöver man bara skicka in en ansökan och få beslut från en myndighet, säger Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för avdelningen kliniska prövningar på Läkemedelsverket.

I dag krävs alltså godkännanden från både etikprövningsnämnd och Läkemedelsverket innan en prövning kan starta. Regeringsuppdraget innebär att myndigheterna ska hitta sätt att samarbeta så att besked om godkännande endast kommer från en aktör, och det är Läkemedelsverket som föreslås ha ansvaret att fatta beslut. Innan beslut ska verket dock ha tagit hänsyn till ett yttrande från berörd etikprövningsnämnd.

– Det är väldigt väl reglerat i förordningen hur ansökan ska se ut och den kommer att innehålla en del riktad till etisk kommitté och en del riktad till läkemedelsmyndighet. Det var mycket diskussioner under förhandlingarna om de olika delarna, men den svenska linjen var att båda myndigheterna tar del av bägge delarna, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Syftet med EU-förordningen är att förenkla ansöknings- och godkännandeprocessen och skapa ett mer enhetligt system i alla EU-länder. Den som vill ansöka om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning i ett eller flera EU-länder kommer i framtiden att göra det via en webb-portal som tillhandahålls av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Till skillnad från i dag kommer det att räcka med en ansökan oavsett hur många länder ansökan gäller. Även beslutet om ansökan kommer att lämnas via webb-portalen. Målet är att göra Europa till en mer attraktiv marknad att göra kliniska prövningar på.

– De nya reglerna ger också patienterna en starkare ställning eftersom de ställer krav på att patienterna ska vara delaktiga i bedömningarna av tillstånd för kliniska prövningar. Det är de inte i någon större utsträckning i dag, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Målet är att den nya EU-förordningen ska träda i kraft senast den 1 november 2018. Innan den kan göra det måste dock den europeiska webb-portalen vara testkörd och på plats.

För Läkemedelsverket och etikprövningsnämndernas del väntar närmast arbetet med att lägga upp planerna för arbetet att samordna sig. Myndigheterna ska också lägga fram förslag på hur yttranden från biobanker och strålskyddskommittéer ska hämtas in där det behövs. För att genomföra uppdraget får Läkemedelsverket en miljon kronor 2016 och 500 000 kronor 2017.

Senast den 28 april nästa år ska uppdraget slutredovisas men innan dess ska man ha testkört det nya ansöknings- och godkännandeförfarandet i en fiktiv miljö.

– Förhoppningsvis kan vi komma igång med en pilotstudie runt årsskiftet, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Ser vården och apoteken att vi inte ser varandra?

Mikael Hoffmann
-
0

Apoteksverksamhet förstår inte vård och vården förstår inte apoteksverksamhet. Jag får många sådana tankar när jag lyssnar på avslutningen av Läkemedelsvärldens frukostseminarium med apoteksutredaren Åsa Kullgren i maj. Ett sådant övertydligt exempel är när expedierande farmaceut har problem med ett specifikt recept och därför behöver nå vården. Frågan som dyker upp är då den traditionella: Hur kan man nå förskrivaren?

Redan sättet att formulera frågan innebär att man är kvar i gamla tankegångar. I dag arbetar läkare som alla andra. Vi är lediga efter jour, på utbildning, tjänstgör på ny klinik, är föräldralediga eller vabbar, står på operation eller är till och med sjukskrivna …

Chansen att den läkare som skrev ett visst recept är tillgänglig på den klinik där receptet utfärdades just när patienten dyker upp på apoteket är ganska liten. Lösningen är inte fler telefonnummer, mobiltelefoner eller personsökare. Snarare behövs en dialog kring att det är den klinik som läkaren utfärdat receptet vid som har huvudansvaret för receptet och som i samråd med de olika apoteksaktörerna behöver bygga upp rutiner för att lösa olika problem med recept.

I dag är den elektroniska patientjournalen vid behov omedelbart tillgänglig för medarbetare vid en klinik. Det logiska vore alltså att komma överens om att vissa frågeställningar automatiskt skall hanteras av jourorganisationen vid respektive klinik eller av respektive vårdcentral. Kan den finna den som skrev receptet är det utmärkt, går inte det bör de flesta frågeställningar kunna lösas snabbt av annan läkare med hjälp av patientjournalen.

Men för att åstadkomma detta måste vi föra en diskussion kring när och hur en sådan kontakt bör tas. Initiativet behöver tas från apoteksverksamhet av det enkla skälet att läkemedel är en liten del av vårdens uppdrag och problemen är tydligast inom apoteksverksamhet. Motstånd kommer finnas inom vård där man initialt kommer att uppleva en ny arbetsuppgift som tar tid från annat. Men på sikt sparar rätt arbetssätt tid även för vården och framför allt kan vi genom det ge patienterna en säkrare och bättre vård.

Tänk annorlunda i stället för att vara frustrerad över att inte kunna nå den som skrev receptet!

Men det finns också andra frågor som bör ställas till farmaceuter och apoteksaktörer. Varför så mycket diskussioner kring nationella projekt som till exempel strukturerade läkemedelssamtal men samtidigt så lite kring andra förbättringar som kan ske lokalt?

Jag tänker på saker som det inte behövs nationella överenskommelser kring. Tjänster som till och med kan vara ett sätt att konkurrera om marknadsandelar. Frågor som fler avskilda expeditionsdiskar eller att även stora apotekskedjor erbjuder apotekskunder med särskilda behov att boka en tid hos samma farmaceut om tre månader. Då skulle också farmaceuten kunna förbereda besöket genom att gå igenom recepten, reda ut eventuella oklarheter samt se till att läkemedel finns hemma.

För det behövs varken ett särskilt uppdrag eller journalföring. Däremot ställs förstås andra krav på schemaläggning av arbetstid men också att farmaceuten med patientens tillstånd får ta del av de sparade digitala recepten även några dagar innan själva expedieringen.

Jag förstår också att patienten har information som kan behövas vid expedition men det måste ändå vara enklare att snabbt genomföra en tillfredsställande expedition om den till delar förberetts. För att inte tala om att det vore värdefullt för många patienter att träffa en och samma farmaceut över tid.

För mig – och säkert för många andra i vården samt på apotek – skulle det vara intressant om andra och mer förutsättningslösa arbetssätt infördes som inte krävde nationella projekt. Helt enkelt mer av kreativa tankar från både vård och apotek. För var inte det ett av syftena med att omreglera apoteksmarknaden?

Så mycket kan sparas med biosimilarer

Micaela Toresson
-
0
Så mycket kan sparas med biosimilarer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, fick i slutet av förra året i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av marknaden för biologiska läkemedel med konkurrens av biosimilarer. Myndigheten skulle därefter redovisa på vilket sätt det går att åstadkomma en effektiv prispress.

I den nypublicerade regeringsrapporten kommer myndigheten bland annat fram till att prissänkningar med 30 procent, genom utbyte till biosimilarer, skulle ge kostnadsbesparingar på mer än 1 miljard varje år. Det är redan verklighet i vissa landsting där man har bytt ut till biosimilarer.

Kostnadsbesparingen gäller vid en genomsnittlig prissänkning med 30 procent på de storsäljande substanserna etanercept, infliximab och insulin glargin, samt till substanserna rituximab, trastuzumab och adalimumab, där biosimilarer förväntas.

Dock är det svårt att förutse vilka eventuella prissänkningar som kan göras till följd av att nya biosimilarer lanseras, menar TLV.

Sofia Wallström, generaldirektör för TLV skriver i rapporten att hon hoppas att den ska utgöra ett underlag för diskussion och beslut om marknadens fortsatta utveckling.

Under 2015 omsatte biologiska läkemedel över 10 miljarder kronor i Sverige, vilket motsvarar drygt en fjärdedel av den totala läkemedelskostnaden.

De senaste åren har biosimilarer lanserats och mellan landstingen skiljer det sig i vilken utsträckning man använder biosimilarer och vilket pris man har. För infliximab är Värmland och region Skåne de landsting som har högst relativ användning av biosimilarer och de med det lägsta redovisade genomsnittliga priset per behandling. Det genomsnittliga priset per behandlingsdag för biosimilaren Inflectra är 77 kronor, jämfört med priset på Remicade som är 182 kronor. I region Skåne har man haft lägst pris på en biosimilar inom substansen infliximab under längst tid och sedan halvårsskiftet 2015 har det genomsnittliga priset på Remsima varit 63 kronor per behandlingsdag.

Den totala kostnaden i dag för infliximab inom slutenvården var förra året 543 miljoner kronor och om det genomsnittliga priset skulle vara detsamma som i region Skåne, skulle en besparing närmare 320 miljoner kronor per år göras för hela landet, jämfört med dagens användning och kostnader.

TLV föreslår i rapporten att nationella rekommendationer för användning av biologiska läkemedel med konkurrens av biosimilarer ska tas fram. Myndigheten menar att det skulle ge bättre förutsättningar för jämlik vård samt att det skulle stärka möjligheterna ytterligare för en effektiv priskonkurrens. Därför föreslår TLV att landstingen/SKL ser över möjligheterna att ge en aktör inom befintlig struktur i uppdrag att ta fram sådana rekommendationer.

Även trepartöverläggningar och nationella sidoavtal är, enligt rapporten, avgörande för priskonkurrens när biosimilarer finns tillgängliga i öppenvården och kan ge betydande prissänkningar på biologiska läkemedel.

TLV har tagit fram rapporten i samverkan med företrädare för intresseföreningar, vårdgivare och myndigheter.

Fortfarande oklart om antroposofbeslut

Ingrid Helander
-
0
Fortfarande oklart om antroposofbeslut

Det stundande beslutet om och eventuellt hur antroposofiska preparat ska införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen rycker allt närmare. Att frågan berör märks på den allt intensivare debatten i sociala medier och på diverse debattsidor.

Frågan bereds fortfarande i regeringskansliet och socialdepartementets presstjänst har inget besked att ge när ett beslut är att vänta.

– Tillståndet för Vidarkliniken går ut den 30 juni och vi har varit tydliga med att detta är sista gången det förlängs, säger Helena Paues, pressekreterare hos folkhälso-, sjukvårds-, och idrottsminister Gabriel Wikström.

Vid ett möte i riksdagen förra veckan informerade Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten och Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi från Uppsala universitet och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, om det vetenskapliga underlaget för homeopati, som en stor del av de antroposofiska preparaten bygger på. De gick även igenom Läkemedelsverkets olika alternativ för hur antroposofiska preparat skulle kunna införlivas i läkemedelslagstiftningen.

Mötet arrangerades av Sällskapet för riksdagsledamöter och forskare, Rifo, och KVA och totalt deltog cirka 20 riksdagsledamöter och tjänstemän.

– Det ställdes en hel del frågor men ingen antydde något försvar för det homeopatiska konceptet, vilket väl ligger i sakens natur då de som var där är intresserade av vetenskap och forskning, säger Dan Larhammar.

Frågan om antroposofiska preparat ska bedömas inom den svenska läkemedelslagstiftningen är principiellt viktig enlig Dan Larhammar.

– Det handlar om konsumentskydd. Människor måste få veta vad det är de får i sig när de tar dessa preparat. Det är särskilt viktigt när det gäller hälsa. Om det hade varit mjölk som varit utspätt i homeopatiska nivåer hade det blivit ramaskri och det hade inte fått kallas för mjölk.

Själva mötet var av intern karaktär men efteråt fick media närvara och ställa frågor till föredragshållarna och till Finn Bengtsson (M), ledamot i Rifo, som modererade mötet.

– Syftet var att fördjupa diskussionen vetenskapligt. Vid utskottsbehandlingar kan man ordna en hearing dit man bjuder in olika intressenter för att få en bredare politisk belysning av ämnet, men det var inte syftet med dagens möte, förtydligade Finn Bengtsson i samband med frågestunden.

I Läkemedelsverkets utredning om hur antroposofiska preparat skulle kunna införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen har myndigheten tagit fram fyra tänkbara alternativ. Utredningen har varit ute på remiss och drygt 90 remissinstanser har lämnat synpunkter.

Av dessa är det en, Vidarkliniken, som förordar det mest liberala alternativet som bland annat innebär att antroposofiska preparat, inklusive de som injiceras, ska kunna receptbeläggas och förskrivas för andra indikationer än egenvård.

Många vetenskapliga remissinstanser som bland annat Apotekarsocieteten och KVA anser dock alla fyra alternativen innebär problem på olika sätt, vissa större än andra. De vill därför att läkemedelslagstiftningen behålls som den är och inte skrivs om över huvud taget.

– Sverige har en bra och patientsäker läkemedelslagstiftning och det går utmärkt att hantera antroposofiska produkter inom denna som man gjort i till exempel Nederländerna. Man kan då registrera preparaten som dagens homeopatika utan indikation eller som vanliga läkemedel med gängse krav på visat stöd för effekt, säger Karin Meyer.

Bland majoriteten av de andra remissinstanserna förordas alternativ två av Läkemedelsverkets förslag. Det innebär att antroposofiska preparat som tas via munnen, stryks på huden eller inhaleras, men inte injiceras, endast får godkännas för egenvård och utan specifik indikation.

– Bland annat förordar SKL alternativ två. Det är alltså sjukvårdshuvudmännens förslag och det är en ganska tung remissinstans i sammanhanget. Men inte förrän vi får ett besked från regeringen vet vi hur vi ska hantera detta, sade Finn Bengtsson vid mötet.

Vad händer i ärendet nu?
– Vi har inte riktigt kännedom om hur långt beredningsprocessen har kommit, men rent praktiskt kan man konstatera att det inte hinns med en lagstiftning som implementeras vid halvårsskiftet (då Vidarklinikens dispens går ut, reds. anm.). Då skulle beredningen redan ha varit påbörjad i riksdagen, sade Finn Bengtsson.

Anledningen till att lagstiftningen om antroposofiska preparat över huvud taget diskuteras är ett krav från EU att Sverige måste fatta ett beslut om hur dessa medel ska hanteras. Det undantag de haft hittills i och med Vidarklinikens dispenser ska inte längre vara tillåtet.

Vad säger EU om att lagstiftningen dröjer?
– Vi har ju egentligen bundit oss att vara klara med lagstiftningen till den 30 juni. Rent strikt kan det innebära böter om man inte har implementerat ett EU-fördrag i nationella lagar enligt uppsatt deadline. Det händer ganska ofta, sade Finn Bengtsson.

1...141516...30Sida 15 av 30