Stora prisskillnader på samma läkemedel

Priset på identiska läkemedelsprodukter skiljer sig åt mellan olika landsting, visar en ny rapport av Konkurrensverket.

23 Jun 2016, kl 07:30
0

Leif Nordqvist. Foto: OzDeleau

År 2015 motsvarade rekvisitionsläkemedel 19 procent av den totala läkemedelsmarknaden och landstingen köpte läkemedlen som används på sjukhus och i annan sluten- och öppenvård för 7,6 miljarder kronor.

Priser på läkemedelsprodukter varierar mellan 6-9 procent mellan olika landsting, enligt en ny rapport från Konkurrensverket.

– Priserna på läkemedel som man får bedöma som homogena skiljer ändå ganska mycket mellan landsting. Trots att landsting gör upphandlingar i kluster och att vissa upphandlingar sköts på nationell nivå via SKL så är det relativt stora skillnader, säger Leif Nordqvist, som gjort rapporten och är sakkunnig ekonom på Konkurrensverket.

I rapporten har Konkurrensverket fått in samtliga landstings prislistor. Totalt handlar det om 2 538 varuartiklar, med en stor spännvidd av nyare och äldre läkemedel som används inom slutenvården.

Priserna för identiska läkemedelsprodukter varierar 6-9 procent mellan landstingen, enligt rapporten. Men prisspridningen kan vara så stor som mellan 5-119 procent visar undersökningen där 104 av 2 538 varuartiklar funnits i tio landsting eller fler.

– Det kan ses som ett tecken på att konkurrensen är lite sämre och att man måste jobba proffsigt med upphandlingar för att få köparmakt, säger Leif Nordqvist.

I rapporten har dock Konkurrensverket inte tagit hänsyn till vilka volymer landstingen upphandlar, vilket därför inte ger en heltäckande bild.

– På grund av begränsade resurser har vi inte tagit med vilka volymer landstingen köper och priset kopplat till volymen, säger Leif Nordqvist.

Rapporten har fått kritik för att inte ha med landstingens motprestation i beräkningen, som exempelvis garantier för hur många procent av marknaden som läkemedlet kommer att ta upp. Konkurrensverket menar att det inte finns någon transparens där och att det därför är svårt att kontrollera.

– Det är hemligt och det finns inga officiella uppgifter på det. Landstingen säger exempelvis att man har 14 procents rabatt, men då vet man inte i vilka situationer det gäller och på vilka läkemedel, säger Leif Nordqvist.

– Problemet när man gör upphandlingar på återbetalning eller så kallade kickbacks är att de ofta är hemliga. Det finns ingen riktigt bra statistik och då görs någon sorts prognos om eventuellt utfall i framtiden, om läkemedlen är kostnadseffektiva eller inte.

Leif Nordqvist menar att man med en nationell koordinering vid upphandlingar skulle kunna bidra till en mer jämlik prissättning.

– Ett förslag i rapporten är att även om man tecknar regionala avtal ska man ligga i samma fas när man gör upphandling och att man inte ska teckna för långa avtal. Det är bra att konkurrenssätta företag oftare, säger han.

Rapporten med prisundersökningen, där mätningen gjordes i november 2015, ska enligt Leif Nordqvist ses som en ögonblicksbild. Vid en jämförelse med en motsvarande undersökning längre fram kan man se hur utvecklingen har varit.

Trots att rapporten inte är heltäckande, i och med att alla uppgifter inte finns med, menar Leif Nordqvist att det kan vara ett stöd till landstingen för hur de ska använda upphandlingsverktyget.

– Man får ta till sig av de uppgifter som finns, se över hur man tecknar avtal och för hur långa tider. Det är en komplex fråga och volymer är inte medräknat, men det är viktigt att följa upp avtalen och sträva efter en hög följsamhet för avtal man upphandlat i konkurrens, säger han.