Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Stor kampanj ska informera om omregleringen

0

Med tidningsannonser, broschyrer och anslag utomhus och i tunnelbanor ska svenska folket lära sig om den nya apoteksmarknaden. På söndag den 25 oktober inleds en informationskampanj som Läkemedelsverket och Apoteket Omstrukturering, OAB, gemensamt står bakom. Syftet är att sprida fakta om vilka förutsättningar som kommer att gälla framöver.

Kampanjen, som tagits fram tillsammans med företagen Mix Public Relations och Narva har kostat totalt 11 miljoner kronor. Men enligt Anna Lena Boucht, informationschef på OAB, har man fått mycket för pengarna.
– Då ingår allt från utomhusannonser, annonser i tv- och dagspress till broschyrer och faktablad,
                                            säger hon.

Enligt Anna Lena Boucht är det viktigaste budskapet att det mesta kommer att vara som tidigare även i framtiden.
– Vi vill genom kampanjen svara på de frågor som finns, inte minst handlar det om att berätta att väldigt mycket är precis som tidigare. Det ska till exempel finnas minst en farmacevt på varje apotek, säger Anna Lena Boucht.

En del av kampanjen går ut på att visa upp den nya apotekssymbolen. Dekaler med det gröna korset kommer att sättas upp på alla befintliga apotek under november i ett första steg. En annan del informerar om att apoteksombuden kommer att finnas kvar under en period och att högkostnadssystemet blir kvar. Det kommer också att finnas faktablad på 16 olika språk.

Förutom kampanjen öppnar också sajten www.apoteksnyheter.se med  information om omregleringen. På vardagar kan intresserade även ringa på telefon 020-248 248 för att få svar på sina frågor.

Cervarix rekommenderas till amerikanska flickor

0

Fram till mitten av oktober var vaccinet Gardasil från Merck det enda som varit godkänt i USA för skydd mot virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Gardasil, som skyddar mot HPV 16, 18, 11 och 6 och rekommenderas för vaccinering av amerikanska flickor, har nu fått sällskap av Cervarix från Glaxosmithkline.

I veckan gick den rådgivande kommittén för vaccinationer vid det amerikanska smittskyddsinstitutet, ACIP, ut med rekommendationer att Cervarix bör ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. Rekommendationen för Cervarix, som skyddar mot HPV 16 och 18 gäller flickor i åldern 11 till 12 år. De rekommenderar också catch up-vaccinering för kvinnor mellan 13 och 25 som inte tidigare blivit vaccinerade.

ACIP rekommender däremot inte allmän vaccination av pojkar med Gardasil för att skydda mot genitala vårtor. Kommitténs uppfattning är att det mest kostnadseffektiva sättet att skydda smittspridning av HPV är att inrikta vaccineringen på flickor.

Diabetesmedel effektivt mot övervikt

0

Ämnet liraglutid är den verksamma substansen i ett preparat som nyligen godkändes av Emea för behandling av typ 2-diabetes. Företagen Novo Nordisk som står bakom preparatet har finansierat en studie för att undersöka om substansen kan hjälpa personer utan diabetes att gå ner i vikt. Resultaten tyder på att det kan fungera.

I studien ingick 564 personer mellan 18 och 65 med ett BMI mellan 30-40 kg/m² från 19 olika centra i Europa. Personerna slumpades till att få behandling med liraglutid i olika doser, placebo eller det godkända viktreduceringsmedlet orlistat. Samtliga deltagare skulle äta en diet bestående av 500 kcl per dygn och ett program med fysisk aktivitet.

Under 20 veckor gick de personer som fick den högsta dosen liraglutid ner i genomsnitt 7,2 kg. Under samma tid som placebodeltagarna gick ner 2,8 kg och orlistatgruppen 4,1 kg. De som fick den lägsta dosen liraglutid tappade i snitt 4,8 kg.

Liraglutid visade sig också minska förekomsten av prediabetes, ett förstadium till typ 2-diabetes. Den vanligaste biverkningen var illamående och kräkningar men de negativa effekterna var övergående.

Substansen liraglutid är en GLP-1-receptoragonist. GLP-1 (glukagonlik peptid 1) är ett inkretinhormon som frisätts vid varje måltid och stimulerar insulinsekretionen, hämmar glukagonsekretionen, och ger mättnadskänsla.

Stefan Rössner, professor i Hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska sjukhuset är en av dem som ligger bakom studien. Han säger till Sveriges Radio att han ser fram emot att medicinen kan finnas som bantningsmedicin om något år.
? Jag tycker det är jätte bra att vi får nya redskap för vi har så lite att välja på. Många patienter jobbar jättehårt med kost och motion men klarar inte det, säger Stefan Rössner.

Trots  positiva resultat har Novo Nordisk beslutat att inte gå vidare med en fas III studie i nuläge. En av anledningarna uppges vara att amerikanska FDA ännu inte godkänt liraglutid mot diabetes. De är tveksamma efter att djur som fått substansen i väldigt höga doser utveklat cancerceller i bukspottkörteln.

City Gross redo för receptfritt

0

Dagligvaruhandeln förbereder sig nu som bäst för att kunna erbjuda kunderna receptfria läkemedel. Om mindre än två veckor är det enligt lagen okej för andra försäljningsställen än apotek att sälja de 450 artiklar som Läkemedelsverket valt ut. Flera av de stora kedjorna räknar med att börja sälja först i slutet av november eftersom de menar att de slutgiltiga föreskrifterna och anmälningsblanketter från Läkemedelsverket fortfarande inte är klara.

Butikskedjan City Gross som är en del av familjeägda Bergendahlsgruppen kommer trots det att ha huvudvärkstabletter i hyllan redan första veckan i november.
– Vi kommer att ta in ett sjuttiotal av de artiklar som släpps fritt, säger Niklas Leidersdorff inköpschef dagligvaror på Bergendahlsgruppen.

Förutom det egna märket City Gross kommer Bergendahlsgruppen erbjuda sortiment till fria handlare som Matöppet och Matrebellerna. Enligt Niklas Leidersdorff är frågan om var i butikerna läkemedlen ska stå löst men för den exakta placeringen ansvarar den enskilde handlaren.

Frågan om kompetensen hos personalen som ska sälja läkemedel har varit i fokus och enligt Niklas Leidersdorff kommer deras butiker att använda sig av det utbildningsmaterial som branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel ska ta fram. Men denna finns inte på plats när de första preparaten börjar säljas. För att personal och kunder ska känna sig trygga kommer de inte att få ge råd till en början.
– Vi kommer ha tydlig information till våra butiker om att personalen i princip bara får peka på hyllan och visa var läkemedlet finns. Vid övriga frågor ska de hänvisa till farmacevtisk kompetens eller sjukvårdsrådgivningen, säger Niklas Leidersdorff.

I Bergendahlsgruppen ingår även butiker som Granit och Duka. Om dessa är intresserade kommer det att finnas nässpray bredvid porslinet framöver.
– Skulle de vilja sälja läkemedel och anmäler detta till Läkemedelsverket kommer vi att leverera till dem.

Facket nöjt med första styrelsemötet

0

Den 21 september fick styrelsen för Apoteket AB avgå under ganska dramatiska omständigheter. De krav på ägarförhållanden och stand-stillperiod som moderbolaget OAB ställde på företaget uppskattades inte av den sittande styrelsen. Mitt i omstrukturering och pågående utförsäljningsprocess sparkade OAB hela den sittande styrelsen och tillsatte en ny. Under tisdag och onsdag denna vecka har den nya styrelsen haft sitt första möte.

Carina Jansson ordförande i Farmaciförbundet är förbundets representant och den enda person som sitter kvar från den förra styrelsen.
Hon är positiv till den första träffen.
– Det kändes väldigt bra och jag tycker vi fick en bra kontakt med styrelsemedlemmarna. Nu handlar det främst om att de sätta sig in i Apoteket AB och hur företaget fungerar, säger Carina Jansson.

Den nya ordföranden Christer W Jansson som till vardags är vd för Kapahl är förtegen vill inte uttala sig om vad som sades på mötet. Men enligt Carina Jansson handlar det mycket om omregleringen och att styrelsen nu ska sätta sig in i den omfattande processen.

Ingen av de nya styrelsemedlemmarna har farmacevtisk bakgrund vilket väckt en del kritik. Men enligt Carina Jansson kommer detta inte att vara ett problem.
– De nya styrelsemedlemmarna verkar mycket kompetenta och villiga att lära sig. Nu i ett första skede var det ingenting som märktes  att de inte har farmacevtisk bakgrund, säger Carina Jansson.

Risad kampanj kan få pris

0

För ganska precis ett år sedan lanserade Läkemedelsverket en omfattande kampanj som skulle väcka uppmärksamhet kring handel med olagliga läkemedel på nätet. Satsningen gick under namnet Crime Medicine och utgjordes av en websajt som påminner om ett nätapotek, filmer och tidningsannonser.

Kampanjen fick en hel del kritik på grund av att den ansågs kunna förväxlas med riktiga nätapotek och avsändaren ansågs oklar. Nu har kampanjen nominerats till ett reklampris i klassen samhällsreklam. Det är organisationen Sveriges Annonsörer och Sveriges Kommunikationsbyråer som står bakom tävlingen 100-wattaren som belönar kreativa kampanjer.

Förutom Läkemedelsverkets satsning har bland andra Delicatos kakreklam ?Garanterat fritt från fullkorn? och chipstillverkarens OLW:s satsning ?Fredagsmys? nominerats. Priset delas ut den 5 november.

För att se Läkemedelsverkets kampanj gå in på www.crimemedicine.com.

Astrazeneca drar ner på säljstyrkan

0

För drygt ett år sedan annonserade Astrazeneca om nedskärningar i de europeiska delarna av säljverksamheten. Nu är det amerikanernas tur. I stället för att direkt säga upp personal har företaget gått ut med ett erbjudande till alla som arbetar inom säljstyrkan. Totalt rör det sig om mellan 5 och 6000 personer, rapporterar tidningen Pharmalot.

Hur mycket pengar de anställda erbjuds för att själva sluta och hur många företaget hoppas på ska välja att gå framgår inte. Representanter från Astrazeneca i USA säger att detta är en del i den omstrukturering som företaget håller på med där säljstrategier ska göras om.

Företag ger prisuppgifter via Twitter

0

På den pågående Läkemedelskongressen i Stockholm ägnades stora delar av tisdagen åt sociala medier och läkemedel. Att patienterna själva kan sprida information om preparat och behandlingar samtidigt som läkemedelsföretagen själva är omgärdade av regler för hur de får bete sig gör att makten flyttas från producent till patient. I USA där reglerna inte är lika omfattande som här används olika typer av interaktiva tjänster redan i hög utsträckning.

Ett av de senaste fenomenen är en Twittertjänst som ska ge patienterna prisuppgifter, rapporterar nyhetstjänsten Fierce Healthcare. I USA har kraven på att sälja den billigaste varianten av en produkt ökat i takt med att landets hälso- och sjukvårdskostnader ökar. Men undersökningar visar att när de ska köpa ett läkemedel har de ofta dålig kunskap om prisskillnaderna.

För att komma till rätta med det har ett företag lanserat en twittertjänst, ASKch, som ska hjälpa kunderna. Genom att skriva in vilket preparat du behöver och var du befinner dig får du uppgifter om var närmaste billigaste varan finns.

Går man in och tittar på tjänsten ser man att vanliga frågor handlar om priset på Lipitor (atorvastatin) och Paxil (paroxetin). Än så länge är det en testversion av tjänsten som körs men tanken är att den ska kunna ge prisuppgifter även om hälsovård.

Läs ett större reportage om läkemedel och sociala medier i nr 6 av Läkemedelsvärlden.

Pilotprojekt med DUR igång

0

DUR, eller Drug Utilization Review, är ett receptgranskningssystem som utvecklats av det amerikanska företaget Medco och sedan anpassats till svenska förhållanden av Apoteket AB. Från och med nästa år kommer det genom Apotekens Service AB att bli tillgängligt kostnadsfritt för alla apoteksaktörer men det kommer inte finnas något krav på att de ska vara anslutna.

Sedan den 12 oktober testas systemet i ett pilotprojekt på tio apotek. Under fem veckor ska apoteken använda det i det dagliga arbetet för att se hur det fungerar i praktiken. Under ett symposium på den pågående Läkemedelskongressen i Stockholm presenterades Bodil Lidström från Apoteket Farmaci de första preliminära resultaten.
– De data vi hittills fått visar att felaktiga doser och dubbelmedicinering varit mest frekventa, sade Bodil Lidström.

För att apotekspersonal ska kunna använda DUR, eller EES som det kallades under kongressen, krävs att kunden ger sitt samtycke. Under de första fyra dagarna i piloten hade 250 patienter sagt ja till det. Bland dessa hade 50 signaler identifierats av systemet som kunnat åtgärdas. Enligt Bodil Lidström är en viktig del under testperioden att se att det fungerar i farmacevternas vardag. Om fem veckor görs en utvärdering av försöket.

Systemet innehåller omkring 9000 olika regler som är framtagna för att identifiera fel och ge signaler vid själva expeditionsögonblicket. En farhåga som lyftes av farmacevter vid symposiet var att systemet riskerar ersätta farmacevtisk kompetens hos nya apoteksaktörer som nöjer sig med outbildad personal i hoppa om att systemet ska hitta felen.

 Men enligt Bodil Lidström blir personalens kunskap ännu mer viktig med ett elektroniskt system.
– Jag tror snarare att arbetet med EES kommer att kräva att apotekspersonalen är ännu mer på hugget eftersom informationen som kommer från systemet hela tiden måste tolkas, det är inte systemet som bestämmer, sade Bodil Lidström.

Ett problem som diskuterades är att DUR inte blir tillgängligt för förskrivare. Kritik har riktats mot att det utvecklats parallellt med, och inte tillsammans med SIL, ett liknande system framtaget av landstingen. Att sekretess gör det omöjligt för apotekspersonal att tala om för en läkare vad en annan har förskrivit innebär också en stor begränsning.
– Jag tror vi behöver en förändring i föreskrifterna så att detta blir möjligt, sade Bodil Lidström.

En annan av talarna, Patrik Midlöv läkare vårdcentralen Tåbelund  i Eslöv, tog upp problemet med att recept på läkemedel som sätts ut ligger kvar i systemet och kan ge felkatiga varningar. Han avslutade med vikten av en utvärdering.
– Vi måste tests EES och se om det blir bättre för patienterna. Gör det inte det ska vi inte införa det, oavsett vad det har kostat hittills, sade han.  

Centrum för kliniska prövningar startar i Stockholm

0

Karolinska Trial Alliance, KTA, ska öppna en mottagning för kliniska studier i fas II-IV med patienter i öppenvården. Tanken är att erbjuda ett helhetskoncept för kliniska studier som omfattar allt från att rekrytera patienter, infrastruktur och administration.

Enhetschefen Mia Englund var 2007 med och startade upp CRS-PRIM i Örebro. Det var det första centret för kliniska prövningar av det här slaget och tillsammans med apotekaren Harriet Udd ska de hon få igång verksamheten PRIM-KTA i Stockholm.
– Många kliniska prövningar är designade för primärvården men vanliga öppenvårdsmottagningar har inte alltid tid över för att göra kliniska studier. Vi kommer att ha möjlighet att ta emot större patientgrupper och utföra mer omfattande prövningar säger Mia Englund.

Just nu åker Mia Englund runt till företagen och landsting för att höra vad de har för önskemål. Enligt henne är reaktionerna positiva eftersom många företag idag lägger sina kliniska prövningar utomlands vilket blir både dyrt och omständigt. Att skapa möjligheter att göra dem i Sverige spar både resurser och håller kompetensen kvar i landet.

Planen är att KTA ska erbjuda uppdragsgivaren studier inom de flesta indikationsområden. Siktet är att inom fem år ha omkring 7000 patientbesök per år. Till en början kommer det att finnas en handfull heltidsanställda sjuksköterskor på centret. Till dessa kopplas ett team bestående av 12-15 läkare och ytterligare sjuksköterskor som kommer att arbeta deltid.

Mia Englund förklarar att tanken är att läkarna ska kunna kombinera sitt arbete i primärvården med uppdrag på prövingscentret.
– Vi tittar just nu på lokaler på bland annat Sabbatsbergs sjukhus men ingenting är klart än. Förhoppningsvis kommer vi att kunna vara igång med de första prövningarna vid mitten av 2010, säger Mia Englund.

Google kollar influensaspridning

0

Sedan hösten 2008 har Google Flu Trends övervakat influensaaktiviteten i USA. Nu har tjänsten utökats och innefattar bland annat Sverige. Tjänsten finns idag förutom i USA också i Australien, Nya Zeeland och nu senast också i16 europeiska länder, bland annat Sverige, Norge och Tyskland.

Verktyget räknar
antalet influensa-relaterade frågor i Googles sökmotor. Räkningen av influensaorden jämförs sedan med officiell statistik vilket gör det möjligt att identifiera vilken typ av sökningar som bäst varslar om spridningen av infektionen. Man har till exempel rensat bort sökningar på ?svininfluensa? eftersom det är ett vanligt ord i den allmänna mediebevakningen.

Google menar
att det finns ett starkt samband mellan hur många som söker på influensarelaterade ämnen och hur många som faktiskt har influensasymtom. ?Det är naturligtvis inte alla som söker på ämnet som också är sjuka men det finns ett mönster? skriver Google på den sida som förklarar hur Google Flu Trends fungerar.

Enligt Google
är influensaaktiviteten för närvarande måttlig i Sverige.

 

Etikpris till Paul Hjemdahl

0

Paul Hjemdahl har arbetat med forskningsetik i olika funktioner i närmare 30 år på Karolinska Institutet. Som klinisk farmakolog studerar han själv sjukdomsmekanismer och läkemedelseffekter i behandlingen av patienter med hjärt-kärlsjukdom, och han leder Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar i Stockholms läns landsting.

Främst har
får han priset för sitt arbete med forskningsetik, men han har varit och är också engagerad i debatten om förhållandet mellan läkemedelsindustri och sjukvård. Ett förhållande som han tycker ibland blir för otydligt.
? Jag tycker att man på senare år blandar ihop de två intressena, att samhället alltför ofta godkänner industrins agenda, säger etikpristagaren.

Han nämner
det etikregelverk mellan sjukvård och läkemedelsindustri som innebär att landsting och industri delar på kostnaderna för till exempel konferenser och IPULS-certifieringen av vårdutbildningar, som i hög grad är utbildningar som läkemedelsföretag sponsrar.
? Nu är det arbetsgivaren som står bakom det här tillsammans med företagen, vilket jag menar är en olycklig sammanblandning.
? Jag tycker egentligen det var tydligare och bättre när företaget bjöd in till sina kurser och konferenser och så fick man hålla reda på sitt jäv om man åkte med företagen.
Etikpriset delas ut den 28 oktober.

Astrazeneca betalar tillbaka

0

Astrazeneca är ett av flera bolag som påstås ha underlåtit att ge skäliga rabatter på läkemedel som betalas av det statliga Medicaid-programmet i USA. I ett förlikningsavtal som gäller läkemedlet Albuterol ska Astrazeneca betala tillbaka 2,6 miljoner dollar, 18 miljoner kronor, meddelar det amerikanska justitiedepartementet.

Apotekssymbolen presenterad

0

Idag presenterade socialminister Göran Hägglund och Läkemedelsverkets generaldirektör, Gunilla Åkerman den nya symbol som ska finnas på alla apotek framöver.
? Symbolen är en viktig kvalitetsstämpel som visar att apoteket är ett riktigt apotek, beskrev Göran Hägglund symbolen.

Under nästa
vecka ska dekalen skickas ut till redan existerande apotek, för att sättas upp synligt vid entrén. Då startar också en kampanj om den nya marknaden.
Även nätverksbaserade godkända apotek ska ha symbolen på sin hemsida.
? När vi arbetat med att ta fram symbolen har vi tittat oss runt i Europa för att inte gå över ån efter vatten och vi vet att gröna kors är en vanlig symbol, förklarade Gunilla Åkerman vid avtäckelsen.

Höjd ålder för köp av paracetamol

0

I hopp om att begränsa felanvändning och självmordsförsök med receptfria smärtstillande har den danska regeringen lagt fram ett lagförslag som höjer åldergränsen från 15 till 18 för köp av smärtstillande mediciner.
Danmarks Apotekarförening är dock skeptisk till förslaget som man menar inte kommer att ha den effekt regeringen hoppas på, eftersom de flesta ungdomar använder de läkemedel som föräldrarna köpt och som finns hemma.
Enligt Apotekarföreningen bör man istället begränsa försäljningen av stora förpackningar av paracetamol och andra receptfria smärtstillare.
Föreningen hänvisar till erfarenheterna från England där mindre förpackningar visat sig minska antalet självmord med läkemedel. Även i Sverige är förpackningar med fler än 20 tabletter paracetamol och acetylsalisylsyra receptbelagda sen i somras

Allt fler ESBL-smittade

0

Till och med september har 2 740 fall av smitta med ESBL-bildande tarmbakterier rapporterats visar statistik från Smittskyddsinstitutet.

Jämfört med förra året, med 2 113 rapporterade fall är det en kraftig ökning. ESBL har varit anmälningspliktig i några år och Otto Cars ordförande i Strama tror därför inte att förklaringen till ökningen är fler anmälda fall utan visar på en äkta ökning av de resistenta bakterierna, som det senaste året orsakat att sex spädbarn dött i Sverige.
För närvarande pågår två studier med nya preparat mot ESBL-bakterier