Annons
Home 2007

Årlig arkivering 2007

Granskningsmannen får mer muskler

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsindustrins etiska regler och överenskommelser har länge varit en snårig härva av praxis och avtal. Nu har branschen sammanställt allt i ett integrerat dokument:  Läkemedelsbranschens etiska regelverk.

– Det är ett ambitiöst arbete som pågått en längre tid. I samband med det har vi också passat på att uppdatera regelverket så att det tydligt framgår vad som gäller. Företag som bryter mot reglerna har i många fall inte gjort det av illvilja, utan de har inte förstått vad som gällt, säger Pär Tellner som är marknadsetikansvarig på Lif.

Samtidigt passar Lif på att uppdatera reglerna, och en nyhet är att industrins egen informationsgranskningsman, IGM, får starkare ställning.

– Vi ger vårt egenåtgärdssystem starkare muskler. Vi höjer maxavgiften för överträdelser från 250 000 kr till en halv miljon. Och vid allvarliga övertramp ger vi IGM befogenhet att kräva rättelseannonsering. Det innebär alltså att företagen tvingas annonsera en sammanfattning av  beslutet i samma tidning som haft den fällda annonsen.

Vid grova överträdelser öppnar Lif också möjligheten för att temporärt utesluta företag ur föreningen.
Men är ett medlemskap i Lif så attraktivt att det har betydelse?
– Ja, det förmodar vi naturligtvis att det är. Och det är nog inga företag som vill förknippas med bristande etik. Till och med Antula som haft en njugg attityd har krupit till korset och anpassat sin marknadsföring i enlighet med IGM-beslut.

I det nya regelverket har Lif också harmoniserat de svenska bestämmelserna mot de två internationella regelverk som företagen har att följa, koder från den europeiska branschföreningen (EFPIA) och den internationella (IFPMA).
Ett exempel på skärpta krav som kommer från de internationella reglerna är att läkemedelsföretag inte får finansiera eller arrangera deltagande vid möten som äger rum på olämpliga orter.

– Det man avser är alltså orter som anses för lyxiga. Det där har varit knepigt eftersom företagen kan behöva boka lång tid i förväg. Därför har vi nu bestämt att jag fattar beslut om vilka platser som är olämpliga så att företagen får besked, säger Pär Tellner.

GSK slutar med pennor

Läkemedelsvärlden
-
0
GSK slutar med pennor

Från den första januari nästa år kommer Glaxosmithkline att upphöra med produktspecifika gåvor, så kallade ?give aways?:

– Vi slutar med pennor, post-it lappar, block och sådana saker. Landstinget översvämmas av de här produkterna. Vi har 120 olika läkemedel, och säkert lika många varianter på pennor, det handlar om tusentals produkter bara från oss, säger Johan Thor, affärsutvecklingsdirektör på Glaxosmithkline.

I förlängningen kan man tolka initiativet som att ögonblicket när läkaren för pennan till receptblocket inte längre är centrum för läkemedelsindustrins uppmärksamhet, vilket Johan Thor bekräftar.
– Beslutsfattande om läkemedel sker delvis på andra nivåer än vid förskrivningsögonblicket, till exempel  när man tar fram rekommendationslistor eller behandlingsrekommendationer. Det finns andra behov vi måste tillgodose, och därför vill vi lägga pengarna på andra saker.

Är det alltså så att läkarpennan har förlorat sin makt?
– Stegvis har det gått åt det hållet. Givetvis är det olika för olika produkter. Oavsett kan man ju fråga sig vad en produktpenna skulle göra för skillnad.

Johan Thor betonar också att det inte handlar om att spara pengar, utan om att omprioritera resurser.
– Sammanlagt handlar det om väldigt mycket pengar som är rimligare att spendera på annat sätt. Vi satsar hellre på medicinsk litteratur och andra hjälpmedel, till exempel har vi en stjärtmodul för att träna läkare i att känna på prostatan.

Initiativet är ett steg i den riktning som hela läkemedelsindustrin nu tar, i och med att de etiska regelverken skärps upp ytterligare.  Gåvor till läkare måste numera ha medicinsk anknytning. Därför är gåvor som tidigare var vanliga, till exempel kaffemuggar, t-shirts, golfbollar, ryggsäckar, svampkorgar och liknande uteslutet framöver, enligt Pär Tellner som är marknadsetikansvarig på Läkemedelsindustriföreningen. Men ett allmänt förbud mot reklampennor är inte aktuellt.

– Vad som har medicinsk anknytning är förstås en bedömningsfråga, men en penna eller ett USB-minne är något man kan använda i yrkesutövningen och kan bedömas vara acceptabla gåvor förutsatt att kostnaden ligger under 100 kr, säger Pär Tellner.

Nytt hpv-vaccin godkänt

Ingrid Helander
-
0

GSK räknar med att Cervarix kommer att finnas på svenska apotek
redan i slutet av veckan, och att man ska kunna börja vaccinera sig från och
med tisdag nästa vecka. Cervarix skyddar mot hpv-stammarna 16 och 18, men inte
mot de två stammar som ger upphov till de flesta kondylom, vilka Sanofi Pasteur MSD:s Gardasil
skyddar mot.
? Där skiljer de sig åt, men när det gäller skyddet mot livmoderhalscancer verkar vaccinerna vara likställda, säger Björn Strander, gynekolog och ansvarig för
cervixcancerprevention vid Onkologiskt centrum i västra Sverige.  

En annan sak som skiljer Cervarix från Gardasil är den
adjuvans som används i vaccinet och som hjälper till att förstärka
immunsvaret.
? Här är GSK:s förhoppning att deras adjuvans är bättre, men det finns inte
några bra data ännu där man kan jämföra de båda vaccinerna, säger Björn
Strander.

För närvarande pågår en stor diskussion om hpv-vaccin ska
ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet och Björn Strander tror inte att den
diskussionen påverkas nämnvärt av det nya vaccinet.
? Det som skulle kunna påverka är om Cervarix säljs till ett mycket
lägre pris, men när det gäller effekt mot livmoderhalscancer verkar det nu finnas två
likvärdiga alternativ på marknaden.

Cervarix kommer att kosta 1095 kronor per
spruta. Priset för Gardasil är idag 1118 kronor per spruta. Sedan i våras ingår
Gardasil i högkostnadsskyddet. GSK har skickat in en ansökan till Läkemedelsförmånsnämnden för
Cervarix och hoppas få besked inom kort.

  

Nytt smärtläkemedel i förmånen

Ingrid Helander
-
0

Enligt LFN ska Prialt ses som ett alternativ för patienter
som lider av svår smärta trots att de behandlas med andra starka smärtlindrare.
Bland annat handlar det om patienter med cancer, aids, eller sjukdomar i det
centrala nervsystemet.

LFN uppskattar att cirka 500 svenskar per år kan komma att
behandlas med Prialt, en behandling som kostar 90 000 kronor per år.

 

 

 

Merck avbryter studie på hiv-vaccin

Ingrid Helander
-
0

I den internationella studie som nu avbryts ingick 3000
frivilliga som var utsatta för en ökad risk för hiv-smitta. Merck har tidigare
varit mycket positiva till sitt vaccin som de utvecklat i över tio år. Men vid
en oberoende granskning av resultaten från STEP-studien visade det sig att
vaccinet inte hade någon skyddande effekt. I en grupp på 741 frivilliga som
fått vaccinet insjuknade 24 personer i hiv. I en motsvarande grupp på 762
individer som behandlades med placebo blev 21 personer sjuka.

Mercks vaccinkandidat V520 bestod av tre syntetiskt
framtagna hiv-gener som levererades i kroppen av ett adenovirus.
? Att utveckla ett fungerande hiv-vaccin förblir tyvärr en av den moderna
medicinens största utmaningar, säger Peter S. Kim, chef för Merck Research
Laboratories i ett uttalande från företaget.  

 

 

SKL: Regeringens bud är för lågt

Samuel Lagercrantz
-
0

I den budget som finansminister Anders Borg (m) presenterade igår ökar anslagen till hälso- och sjukvård. Flera myndigheter, bland annat Läkemedelsförmånsnämnden och Socialstyrelsen, får ökade resurser. Andra områden som regeringen satsar på är folkhälsopolitik och stöd till handikapporgansationer. Sammantaget ökar anslagen till hälso- och sjukvård med 1 644 miljoner kronor.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) välkomnar regeringens välfärdssatsningar, men vad gäller läkemedelskostnader framförs kritik. Den ersättning som regeringen i budgeten för 2008 redovisar för läkemedel till landstingen är nämligen satt till 21 miljarder kronor ? lika mycket som regeringens bud i de förhandlingar som fortfarande pågår mellan regeringen och SKL.
?    Vi tycker att det är fel att det står en siffra fast vi inte har förhandlat färdigt än, säger Ellen Hyttsten, direktör vid SKL.

Hon vill inte uppge exakt hur mycket SKL ser som är en rimlig läkemedelsbudget men anser inte att regeringens bud är tillräckligt.
I år löper ett treårigt avtal om landstingens budget för läkemedel ut. Ifall nästa avtal kommer att skrivas på en lika lång period är ännu inte bestämt.

Nya barnkapslar godkända i EU

Läkemedelsvärlden
-
0

Det nya beredningarna har godkänts för barn från
ett år och ges i kapslar innehållande 20 respektive 45 milligram aktiv
substans. Hållbarheten för kapslarna är fem år, jämfört med två år för
läkemedlet när det ges som suspension.

Tamiflu (oseltamivir) är verksamt mot influensavirus,
inklusive H5N1, och rekommenderas av WHO för nationell beredskap inför en
pandemi.

 

Försäljningsförbudet för Viracept hävs

Ingrid Helander
-
0

I juni drog Roche tillbaka sitt Viracept eftersom produktionen blivit förorenad av etylmesylat. EU-kommissionen beslutade i augusti att läkemedlet inte fick säljas förrän företaget kunde visa upp nya data. Nu har EMEA:s vetenskapliga råd granskat företagets förändringar i produktionen och rekommenderar nu kommissionen att häva försäljningsförbudet.  

Lif vill införa globala miljökrav

Ingrid Helander
-
0

Som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare visade en forskningsrapport i somras att läkemedelsfabriker i Indien pumpar ut stora mängder aktiva substanser, framförallt antibiotika, rakt ut i vattnet. Läkemedelsindustriföreningen, som till en början var skeptiska till forskningsrapportens slutsatser, har nu diskuterat frågan och bestämt sig för att föreslå ökad kontroll av fabrikernas miljöpåverkan. I ett brev till Socialdepartementet och Miljödepartementet föreslår Lif att regeringen ska ge Läkemedelsverket i uppgift att utreda om man kan ändra reglerna för Good Manufacturing Practice, GMP.
– Vi tror att det är ett sätt att gå fram för att få ökad kontroll av miljöutsläpp, säger Inger Näsman, miljöansvarig på Lif.

GMP är de inspektionsprotokoll som används globalt för att inspektera läkemedelsproduktion. Protokollen är framtagna för att garantera kvaliteten på läkemedel, men i protokollen ingår idag inga krav på miljö. I praktiken innebär det att myndigheterna inte har någon kontroll på om de läkemedel som vi använder i Sverige har producerats av fabriker utomlands som släpper ut miljöfarliga substanser.
– Den här frågan måste lösas globalt eftersom läkemedelsindustrin är helt utspridd över världen. Substanserna görs på en plats, slutprodukten på en annan och förpackningen på en tredje, säger Inger Näsman.

GMP-reglerna bestäms av EU, men Inger Näsman tycker ändå att det är bra om svenska Läkemedelsverket börjar utreda frågan.
– Något land måste börja och vi tycker att det är en fråga som är det vore bra om Läkemedelsverket utredde. Sedan får vi ta frågan vidare och börja diskutera den internationellt, säger Inger Näsman.

Gardasil effektivt mot ytterligare virustyper

Ingrid Helander
-
0

Sanofi-Pasteur MSD presenterade igår nya data för sitt HPV-vaccin
Gardasil. Förutom att skydda mot de fyra virustyperna HPV 6, 11, 16 och 18
verkar vaccinet minska förekomsten av ytterligare tio olika virustyper. Dessa
tio virustyper ligger tillsammans bakom 16 procent av fallen av livmoderhalscancer
i Europa och upp till 22 procent av fallen globalt.

Men skyddet mot de tio nya virustyperna är inte lika stort
som det mot HPV 16 och 18, som tillsammans orsakar 75 procent av cancerfallen.
En treårs-uppföljning visade att Gardasil förhindrade 38 procent av
cancerfallen som berodde på någon av de tio virusstammarna. Skyddet mot cancer
från HPV 16 och 18 är nästan hundraprocentigt.

Resultaten baseras på två fas III-studier med 17 000 kvinnor och presenterades på ICAAC-konferensen i Chicago igår.

Ny kombination botar tbc snabbare

Samuel Lagercrantz
-
0

Om antibiotikumet moxifloxacin ersätter ett äldre
antibiotikum, ethambutol, i den läkemedelskombination som är standard idag kan
tillfriskningstiden reduceras från sex till fyra månader. Det hävdar amerikanska
och brasilianska forskare. Igår presenterade de sina rön, baserade på en studie
med drygt 170 personer smittade med tbc, vid American Society of Microbiology´s
möte i Chicago.

Antalet personer som blev fria från lunginfektionen efter
två månaders behandling var 85 procent då moxifloxacin ingick i läkemedelskombinationen.
I den grupp som fick nuvarande standardbehandling blev däremot enbart 68
procent fria från infektion under samma tid.
?  De här är de mest övertygande bevisen på nästan
25 år att en ny antibiotikakombination fungerar bättre än nuvarande golden
standard för att bota tbc-infektion, säger Richard E. Chaisson, professor i
internationell hälsa och epidemiologi vid Johns Hopkins universitet, i ett
pressmeddelande.

Varje år diagnosticeras nio miljoner nya fall av tuberkulos i världen och
ungefär 1,6 miljoner människor avled 2005 på grund av tbc-infektion.

Tamoxifen gav effekt på akut mani

Birgitta Gerne
-
0

Dagens läkemedel för den maniska fasen av bipolär sjukdom tar i genomsnitt mer än en vecka innan de börjar verka och det är inte alla patienter som svarar på läkemedlen. Därför är behovet av bättre och mer snabbverkande läkemedel stort.

Bröstcancerläkemedlet tamoxifen blockerar enzymet proteinkinas C i hjärnan som är överaktivt under den maniska fasen av bipolär sjukdom. Det var anledningen till att forskare vid det nationella institutet för mental hälsa i USA, NIMH, gjorde en studie på tamoxifen som är det enda läkemedel idag som både blockerar enzymet och kan passera blodhjärnbarriären. Studien var ett led i sökandet efter nya läkemedel för bipolär sjukdom. Forskarna påpekar att metoden att utgå från det molekylära målet kan vara en bättre metod än att bara låna läkemedel från andra sjukdomar och hoppas att de är effektiva vid bipolär sjukdom.

Som forskarna förutsett resulterade tamoxifens direkta effekt på proteinkinas C i en snabbare lindring av maniska symtom jämfört med dagens läkemedel som har en indirekt inverkan på enzymet. Läkemedlet tamoxifen kan dock inte användas som långtidsprofylax eftersom det påverkar östrogen.

I den dubbelblinda kontrollerade studien ingick 16 patienter med akut mani som var intagna på en psykiatrisk klinik i Washington. Genomsnittsåldern på de 14 männen och två kvinnorna i studien var 35 år och de var för övrigt fysiskt friska. De behandlades med tamoxifen eller placebo i tre veckor. Efter fem dagars behandling visade tamoxifengruppen en signifikant förbättring av manin jämfört med kontrollgruppen och förbättringen kvarstod under hela studieperioden. Vid slutet av behandlingen var 63 procent av de som fick aktiv behandling förbättrade jämfört med 13 procent för placebo.

Forskarna hävdar att de nu har bevis för att principen fungerar. Genom att ta fram läkemedel som verka direkt på proteinkinas C ökar möjligheterna till bättre och snabbare behandling. Att kunna behandla de maniska faserna snabbare skulle vara värdefullt för många patienter, påpekar forskarna. Beteendet under dessa perioder leder ofta till många praktiska och sociala problem för patienterna.

Resultaten, som publicerats i Bipolar Disorders, bekräftas också av en tidigare studie vid NIMH. Den visade att risken för att utveckla bipolär sjukdom påverkas av en avvikelse i en gen som kallas DGKH och som producerar ett protein som påverkar proteinkinas C.

Mikael Landén, överläkare på Affektivt centrum vid S:t Görans sjukhus tycker att resultaten är teoretiskt intressanta eftersom tamoxifen hämmar proteinkinas C som också påverkas av litium.
-Det gör att man tror att proteinkinas C-hämmare kan bli en ny framkomlig väg i läkemedelsutvecklingen mot mani och bipolärt syndrom.
Han påpekar att det i genomsnitt tar tio år att ställa diagnosen bipolär sjukdom och att litium idag är den vanligaste behandlingen. Där är det största problemet att övertala patienten att ta läkemedlet, det finns en utbredd rädsla för litium.
Bipolär sjukdom utmärks av svåra humörsvängningar mellan depression och mani och behandlas vanligtvis med stämningsstabiliserande läkemedel som litium, valproat och karbamazepin.
För de depressiva perioderna har epilepsiläkemedlet lamotrigin blivit godkänt som förebyggande terapi och det är vanligt att kombinera det med litium. Dessutom används vanliga SSRI flitigt. Det har funnits misstankar om att tilläggsbehandling med antidepressiva läkemedel ökar risken för att utlösa mani, något som varken har bekräftats eller tillbakavisats i tidigare kliniska studier.

Läkare i Jönköping friade

Ingrid Helander
-
0

Riksåklagare Nils-Eric Schultz som drivit målet har ännu
inte läst domen.
? Men jag kan inte säga att jag är särskilt förvånad. Mitt mål var att få den
här frågan prövad av tingsrätten och det har jag fått. Sen måste jag läsa
igenom domen noggrant innan jag funderar vidare över vad som blir nästa steg, säger han.

Vilken effekt domen har är svårbedömt, enligt Nils-Eric
Schultz.
? Jag har två liknande fall som jag utreder och de tänker jag nog fortsätta
driva och försöka få prövade. Man ska nog inte tolka det här som att det är
fritt fram för företag att betala läkares studieresor.

Åtalet gällde en Pragresa som en klinik åkte på
i augusti 2003. Kliniken vid Ryhovs sjukhus samlade in 64 000
kronor från sju olika läkemedels- och implantatföretag för att kunna resa till
Prag. De åtalade var de tre läkare som samlat in pengarna och fyra
representanter från de olika företagen. Tingsrätten har valt att titta på hur
stor summa som varje enskild resenär fått ta del av. Delat på de 42 personer
som var med på resan blev inte bidraget till en otillbörlig förmån enligt tingsrätten i Jönköping. I domen står det också att rätten tycker det är en väsentlig
detalj att pengarna från läkemedelsföretagen inte betalades ut till varje
mottagare utan sattes in på ett gemensamt konto som sedan användes till en resa
organiserad av arbetsgivaren.

Rickard Bergström, vd på
Läkemedelsindustriföreningen, vill inte kommentera det specifika målet. Domens allmänna betydelse bedömer han vara mycket liten.
? Ett par månader efter att den här resan ägde rum började etikavtalet mellan
företag och landsting gälla. Det här förekommer inte längre eftersom etikavtalet
förbjuder det. Oavsett hur domen hade blivit så ger det oss därför ingen vidare
vägledning. 

En liknande kommentar fäller Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

? Det här är naturligtvis skönt för de involverade läkarna. Men de senaste årens diskussioner och etikavtalet har tydliggjort hur samarbetena mellan läkare och  industrin ska se ut. Förhoppningsvis kan man inte längre hitta den här typen av resor, säger hon.

Sanofi-Aventis satsar på Acomplia som diabetesläkemedel

Ingrid Helander
-
0

I en ny rapport skriver företaget att de planerar att utöka
sitt forskningsprogram för Acomplia (rimonabant) som läkemedel mot diabetes typ 2 till mer än
5700 patienter. Tidigare studier har
visat att Acoplia har positiv effekt på HbA1c-värdet, och de nya studierna ska
fortsätta jämföra rimonabant med äldre diabetesläkemedel som metformin och
sulfonylurea. En jämförande studie ska också göras mot det senast godkända
diabetsläkemedlet Januvia (sitagliptin).

En första ansökan om utökad indikation planeras till 2009
skriver företaget. Ett år senare ska de lämna in en ansökan för ett
kombinationspreparat som innehåller både rimonabant och metformin.   

Samtidigt presenteras i dag i Annals of Internal
Medicine en systematisk genomgång av 216 studier som jämför äldre
diabetsläkemedel med nya. Genomgången visar att de äldre preparaten som
metformin och sulfonylurea har lika bra eller bättre effekt på glukos, lipider
och andra effektmått än vad de nya och dyrare diabetesläkemedlen har.  

Acomplia är godkänt i EU för behandling av övervikt. USA
valde tidigare i somras att inte godkänna preparatet på grund av risken för
självmord. Som ett svar på det skärpte EMEA varningstexterna, se relaterade artiklar
nedan.  

Livsmedelsverket vill dela ut gratis folsyra

Ingrid Helander
-
0

Beslutet fattades av Livsmedelsverkets styrelse igår eftermiddag.
Myndigheten vill på detta sätt rikta insatsen till de som bäst behöver
tillskottet. Att berika mjöl så att hela befolkningen skulle få ett ökat intag
av folsyra var inget alternativ enligt Livsmedelsverket, osäkerheten är för
stor kring cancerrisken vid stort intag av folsyra.

Det är framförallt gravida kvinnor som är behjälpta av ett
folsyratillskott. För låga halter av folsyra i blodet under graviditetens
första veckor ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostren och de flesta kvinnor
får inte naturligt i sig tillräckliga mängder.

Livsmedelsverket planerar nu att under en femårsperiod testa
att dela ut gratis folsyratabletter. Under det första året ska myndigheten
planera genomförandet, och därefter ska alla kvinnor i åldern 18-45 år årligen
få ett brev med information och erbjudande om gratis folsyratabletter. Livsmedelsverket räknar med att antalet barn
som föds med ryggmärgsbråck kommer att minska tack vare insatsen. I dagsläget
föds varje år 20-25 barn med skadan.

Vem ska fortbilda läkarna om läkemedel?

Ingert Nilsson
-
0
Vem ska fortbilda läkarna om läkemedel?

JAN HASSELSTRÖM: ?Vi utgår från behovet?

Även om läkemedelsindustrin dominerar fortbildningsområdet,
de är till exempel involverade i 80 procent av de kurser som presenteras i
IPULS katalog, så har också landets läkemedelskommittéer under senare år blivit
en allt större utbildare av den egna kåren.

Finns det någon plats för industrin i era utbildningar?
? Det finns lite olika syn på det. Men generellt har de
flesta tagit samma tydliga ställning som vi i Stockholm. Det vill säga att vi
vill stå på egna ben, säger Jan Hasselström, som är ordförande i kommittéernas
fortbildningsutskott.
? Industrin är bra på att tillverka bra och säkra läkemedel
och ska naturligtvis marknadsföra dem. Men när det gäller fortbildningen är det
professionens behov som ska styra. Och vi tycker det blir bättre och gör mest
nytta när vi, med ett brett obundet perspektiv, ansvarar och håller i den.

Nu tror inte Jan Hasselström att utbildning finansierad av
industrin kommer att försvinna inom en överskådlig framtid. Men istället för
samverkan, där företag och landsting eller läkarorganisationer samarbetar runt
olika fortbildningar vill han i så fall snarare ha som han säger en sund
konkurrens.
? Jag tror det är en bra modell. Det är viktigt att man tydligare
än idag visar vem som finansierar en utbildning och på vilka villkor kursen
kommit till.

När det gäller fortbildning om läkemedel är det centrala att
den är ett svar på ett behov från fältet, säger Jan Hasselström. Och det borgar
läkemedelskommittéerna för eftersom det är en representativ modell där professionen själv lägger upp strategierna.

Att läkemedelsföretagen talar om samverkan är, anser Jan
Hasselström, ett uttryck för industrins strategi att otydliggöra gränserna
mellan marknadsföring och utbildningsbehov.
? Industrin behöver den här kontakten eftersom det är deras
viktigaste marknadsföringsinstrument.
? De talar gärna om att vi har samma mål och syfte, medan
jag tycker det är rätt stor skillnad mellan hur vi till exempel lägger upp våra
kurser.

Medan industrin ofta fokuserar på nyheter, enskilda studier
och har ett starkt fokus på ett läkemedel behöver och efterlyser läkarkåren,
enligt Jan Hasselström, en bredare belysning av ett problem utifrån ett
kliniskt perspektiv. Man vill inte höra om ett läkemedel utan om en
terapisituation utifrån ett diagnostiskt tänkande.
? Det är sällan industrin som utgångspunkt har till exempel
en aktuell SBU-rapport eller plockar in LFN:s ställningstagande. Sådant tar vi
gärna med.

Men finns det inte en risk att ni inte får med det senaste i
era utbildningar?
? Ja. Det finns förstås sådant som industrin ensamt förfogar
över, men är nyheterna så inofficiella att de ännu inte publicerats är frågan
vad de kan vara värda. Sådant gränsar ju till det spekulativa, vilket vi vill
undvika. Vi vill bottna i det som är granskat och har evidens.



STEINAR HØEG: ?Vi kan våra läkemedel bäst?

På frågan vem som är bäst skickad att utbilda läkare om
läkemedel svarar Steinar Høeg ?läkemedelsindustrin?. Ett inte särskilt oväntat
svar från vd:n för Astrazeneca i Sverige och ordförande i branschorganisationen
Lif.
? Jag vill vara tillräckligt oblygsam och påstå att det är
vi som kan våra läkemedel bäst.

Men innan han levererar det oblygsamma svaret har Steinar
Høeg gett några skäl till varför fortbildning i ämnet är viktig:

Samtidigt som en stor del av en distriktsläkares vardag
handlar om läkemedelsbehandling innehåller läkarnas basutbildning mycket litet
farmakologi.
? Man kan ju fundera över varför det är så. Men det innebär
att behovet av fortbildning kommer direkt efter grundutbildningen.
? Samtidigt möter du som läkare allt mer upplysta patienter.
Enligt den svenska sjuk- och hälsovårdslagens portalparagraf ska valet av
behandling ske i samråd mellan patient och läkare. Då bör ju båda parter vara
upplysta.

Men varför ska läkemedelsföretagen vara inblandade i
fortbildningen?
? Därför att företag med forskning som huvudinriktning kan
sina terapiområden från grunden, vet var och hur läkemedlen passar in i
behandlingsarsenalen, argumenterar Steinar Høeg.
? Vi kan hela kedjan från grundforskning till patienten
eftersom ju patienterna finns med i de kliniska studierna.

Förutom kunskapsöverläget gentemot andra utbildare är också
företagen bra på det rent tekniska; att som Steinar Høeg säger ?facilitera? en
utbildning, det vill säga se till att den fungerar.

Men även om företagen alltså, enligt Steinar Høeg, är de
bästa fortbildarna tror han inte i dagsläget på företagen som ensam utbildare
om läkemedel.
? Även om det vore en intressant utveckling.

Honnörsordet är istället samverkan och han exemplifierar med
samarbetsavtalet mellan det egna företaget Astrazeneca och landstinget i
Sörmland.
? Då handlar det om att förbättra kvaliteten i vården som
förvisso kan bli bra mycket bättre. Vi är bra på att lägga upp utbildningar och
få igång en process och struktur kring behandlingen. Men det är landstinget som
bestämmer inriktning och innehåll.

Ett sådant samarbete handlar idag inte om det egna
företagets produkter understryker Steinar Høeg utan om att i ett större
perspektiv få en bättre kvalitet i vården.

Men han är inte alls främmande för att såväl landsting som
privata vårdgivare i framtiden kommer att ställa krav på företagen att de ska
tillhandahålla såväl utbildning som uppföljningar för att man ska köpa deras
läkemedel.
? Ett landsting kan till exempel bestämma sig för att
använda vårt astmaläkemedel,  men att vi
då också ska säkerställa att det används på rätt sätt.

Så i framtiden kan till exempel Västerbotten bli ett
?Astrazeneca-landsting? där man främst använder era läkemedel och ni står för
utbildningen medan Värmland sluter avtal med Pfizer och Region Skåne med GSK?
? Ja i princip, och om det innebär bästa behandling för
patienten må väl det vara hänt.

Den 25 september möts Jan Hasselström och Steinar Høeg i en duell om vem som ska fortbilda läkarna. Kom och debattera eller bara smyglyssna klockan 16-18 , Apotekarsocietetens bibliotek, Wallingatan 26, Stockholm. Anmäl dig genom att skicka ett e-post till chefred@lakemedelsvarlden.se. Ange ”duellen” i ämnesrutan.

1...121314...41Sida 13 av 41