Årlig arkivering 2005

Läkemedelsföretagen är i såväl EU som USA enligt lag ålagda att rapportera biverkningshändelser till myndigheterna.

? Problemet i USA är att det inte är straffbart att dröja med eller underlåta att rapportera in biverkningar, vilket möjliggör mörkning. Men ny lagstiftning kan vara på väg, även om det är osäkert hur det går, säger Curt Furberg.

En översatt version av delar av intervjun i LMV 11/05 har via lobbyorgansiationen Alliance for Human Resource Protection (AHRP) i USA nått Eliot Spitzers kontor. Spitzer, stridbar överåklagare i delstaten New York, har tidigare drivit processer mot läkemedelsföretag.

Patrik Jönsson, vd för Lilly i Sverige, menar att Curt Furbergs uppgifter om att företaget mörkar säkerhetsdata om olanzapin (se LMV 11/05) är grundlösa.

? Vi är fullständigt transparenta gentemot myndigheter världen över. Produktresumén speglar biverkningsprofilen utifrån aktuell kunskap. Kritiken har ingen som helst grund. Vi blev chockade när vi läste detta.

Känd biverkan

FDA begärde 2003 in kompletta säkerhetsdata avseende metabola biverkningar från alla företag som marknadsför atypiska neuroleptika. Resultatet av den påföljande granskningen blev att alla atypiska medel fick en varning i produktresumén rörande hyperglykemi och diabetes.

Patienter med schizofreni löper dock även obehandlade 2-4 gånger högre risk att utveckla diabetes än andra individer.

? Diabetes och viktökning är relativt sett vanligare för olanzapin än många andra atypiska neuroleptika. Det har varit en känd biverkan med olanzapin från början. Dock är det en bieffekt som i de flesta fall kan hanteras med goda kost- och motionsvanor, säger Pär Svanborg, klinisk forskningsläkare på Lilly.

? Att vi sökt förlikningar, vilket är vanligt i USA, beror på att vi vill fokusera vår energi på forskning och utveckling. Rättsprocesser skulle ta enorma resurser i anspråk, säger Patrik Jönsson.

I CATIE-studien, en stor, nyligen publicerad jämförande studie av flera neuroleptika, uppnåddes en bättre så kallad effectiveness (en parameter där både effektmått och biverkningar indirekt vägs in) med olanzapin jämfört med de andra läkemedlen. Olanzapin gav dock oftare viktökning än de andra medlen.

I studien avslutade tre av fyra patienter behandlingen inom 18 månader. De som fått olanzapin fortsatte dock i genomsnitt med sitt läkemedel under längre tid än de som fått andra preparat.

En ökad uppmärksamhet på risker i samhället och besvikelse över att den så kallade ?omicsrevolutionen? ännu inte infriat förhoppningarna har bidragit till ett kylslaget forskningsklimat med en internationell nedgång i antalet nya läkemedel.

Till detta elände kommer övertramp i företagens marknadsföring och att sjukvården saknat kvalitetssystem för att läkemedel ska komma till rätt användning. Läkemedelsområdet har tappat förtroende och framtidstro.

En vändning är dock på gång. Forskningen håller på att effektiviseras. Jakten på prediktiva tekniker, biomarkörer och simuleringar leder till att effekt och risker kan dokumenteras i ett tidigare skede. Den skarpa gränsen mellan explorerande forskning och konfirmerande fas III-studier håller på att suddas ut. Landstingen får ett stort ansvar för att underlätta denna trend, som kommer att leda till nya läkemedel för smalare patientgrupper, så kallad personalized medicine.

Ökat samarbete mellan olika delar av läkemedelssektorn är på gång. Det gäller förutom mellan preklinik och klinik även mellan företagen för att till exempel hitta mekanismer för biverkningar.

Biotech- och läkemedelsföretag samarbetar också mer för att ta hand om nya innovationer, liksom myndigheter och företag med syfte att hitta mer relevanta regelsystem.

Goda samarbeten mellan företag och universitet finns ofta redan idag. Universiteten måste dock få större offentliga anslag för att ägna mer tid åt principiella frågeställningar på bekostnad av de produktinriktade. Om inte väsentligt mer resurser tillförs måste en kraftsamling på ett fåtal Centers of Excellence göras. Regionalpolitiken får väja för forskningspolitiken. Sverige kan inte ha en bioregion i varje län.

En klimatförändring är på väg. Förbättringar i formulering, dosering och förpackning av existerande läkemedel uppskattas allt mer. De vid sekelskiftet påstådda skyhöga kostnaderna för läkemedelsskador har räknats ned till trovärdigare nivåer. Kritiken av så kallade me-too-preparat avtar sedan det visat sig att de både utgör en prispress och erbjuder nya terapimöjligheter.

Aldrig har så många molekyler varit föremål för medicinsk forskning. Läkemedelsindustrin har tvingats öppna sina register för kliniska studier och sjukvården tvingas nu förbättra läkemedelsanvändningen genom förskrivarstöd och uppföljning med strukturerad dokumentation. Antalet godkända läkemedel inom EU ökar sedan 2002.

Det går åt rätt håll ? men det måste gå fort. Europa har Asien i hasorna. Läkemedelsområdet måste därför få större politisk uppbackning.

Börja med att sluta falla till föga för djurrättsaktivister. Fortsätt med att tillföra medicinsk forskning ytterligare medel utöver forskningspropositionens 400 miljoner på tre år. Den anslagna summan är en restpost i statsfinanserna.

Inte oväntat bemöter Eli Lilly min kommentar om Zyprexa i Nils Bergeås intervju (LMV 11/05), men insändaren gör också ett anmärkningsvärt påstående. Jag refererade till dokumentation om allvarliga biverkningar undanhållna av det amerikanska huvudkontoret, som en advokat (också läkare) tagit del av i ett rättsfall. Jag har svårt att tro att det svenska kontoret haft tillgång till hemliga dokument från USA.

Dementin fran Eli Lilly Sweden AB saknar tyngd eftersom den inte bekräftat att anställda på dotterbolaget är insatta i frågan.

Mörkning av negativ information om marknadsförda läkemedel är tyvärr vanlig. Sanningen kommer oftast inte fram förrän fallen går till domstol. Endast i undantagsfall diskuteras de i medicinska tidskrifter. Vi rapporterade till exempel om Bayer och cerivastatin (Lipobay) förra året (1).

En stor jämförande studie av Zyprexa och andra atypiska antipsykotika vid schizofreni (CATIE, 2005) rapporterade nyligen att tre av fyra patienter avbröt behandlingen i förtid, främst på grund av bristande effekt eller biverkningar. För Zyprexa avbröts behandlingen i 64 procent av fallen. Detta ger inget kraftfullt stöd för Zyprexas "effekt och säkerhet"!

Mest häpnadsväckande för mig i Eli Lillys inlägg är påståendet att Zyprexa är "ett läkemedel som räddar liv". Var finns dokumentationen för att Zyprexa förbättrar överlevnaden? Kanske något för NBL att ta ställning till.

Jag välkomnar Läkemedelsindustriföreningens agerande. Dess kursändring är det första steget mot bättre öppenhet rörande läkemedelsbiverkningar och säkerhetsutvärdering. Tyvärr är erfarenheten att frivilliga åtaganden oftast är relativt effektlösa. Vad som saknas, det andra steget, är att brott mot dessa principer får allvarliga konsekvenser ? indragning av läkemedel, höga böter och i värsta fall fängelse.

I USA finns för närvarande lagförslag i kongressen som omfattar dessa typer av straff. Om Lif och dess systerorganisationer i Europa är ovilliga att ta det andra steget, är risken att deras agerande faller under rubriken "lip service".

Curt Furberg
Professor, Wake Forest University, USA

Sedan i somras samlar Apoteket in information om alla receptbelagda läkemedel som patienterna hämtar ut på apoteken.

Om patienten ger sitt samtycke ska förskrivare och farmacevter kunna få tillgång till informationen i form av en så kallad läkemedelsförteckning.

Oavsett samtycke överförs dock informationen till ett vårdregister på Socialstyrelsen, där den lagras i avidentifierad form för att kunna användas för forskning och uppföljning av läkemedelsanvändningen.

Nu har Datainspektionen beslutat om formerna för överlämnandet av information inom ramen för läkemedelsförteckningen. Enligt ett pressmeddelande från Apoteket ställer myndigheten en rad villkor; samtycket från patienten ska kunna kontrolleras i efterhand, det ska vara möjligt att se vem som har tagit del av informationen och när det skett, och det måste finnas rutiner för återkallade samtycken.

Den som hämtar information måste också kunna identifiera sig på ett säkert sätt, och överföringen måste vara skyddad. Patienten måste också själv kunna få tillgång till informationen via internet.