I Norge har de billigare generikapreparaten blivit en god affär i första hand för grossist- och apotekskedjorna. Beräkningar som gjorts antyder att man i grossistledet tjänat runt 250 miljoner om året på möjligheten till generikabyte. Förtjänster på receptbelagda generika har i vissa fall varit 30 procent.
Tidigt ute med byte
I Norge blev det våren 2001 möjligt för apoteken att byta till ett likvärdigt billigare läkemedel.
? Meningen var att det skulle öppna för konkurrens på leverantörssidan, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Men samtidigt upphävdes begränsningarna för ägarskap, vilket resulterat i att tre stora apotekskedjor idag driver 97 procent av apoteken. Apotekskedjorna äger eller har också starka intressen i grossistföretagen.
? Skälet till den goda avansen på utbyte av läkemedel är just detta korsägande, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Det vill säga att samma kapitalintressen står bakom såväl grossistföretagen som apotekskedjorna.
Samma ficka
Den integrationen är enligt Per Olav Roksvaag förklaringen till att intentionen med den nya lagen om billigare läkemedel till kunderna inte har uppfyllts. Avansen tas nämligen ut innan läkemedlen expedieras vid apoteksdisken. Grossistföretagen köper in billigt, men säljer dyrt till apotekskedjorna. Det är inte de enskilda apoteken som tar hem avansen utan ledet innan, men eftersom det är samma ägare hamnar överskottet i samma ficka.
Oddbjørn Tysnes vid Norges apotekarförening menar att kritiken inte är riktig.
? Exemplet handlar om en apotekskedja som i maj gjorde en 30- procentig förtjänst. Och det gällde utbytbara läkemedel inom det mycket komplicerade indexprissystemet.
? Det priset regleras varje kvartal. Om en grossist lyckats förhandla ned priset bättre än konkurrenterna kan man under ett kvartal göra en större förtjänst eftersom man får ta ut samma pris.
Enligt Per Olav Roksvaag gäller de förtjänster man avslöjat inte enbart de läkemedelsgrupper som ingår i indexprissystemet.
? Problemet är korsägandet, den djupa vertikala integrationen mellan de olika leden i läkemedelsdistributionen.
Årlig arkivering 2003
Korsägande hinder
för billiga läkemedel i Norge
Korsägande hinder
för billiga läkemedel i Norge
I Norge har de billigare generikapreparaten blivit en god affär i första hand för grossist- och apotekskedjorna. Beräkningar som gjorts antyder att man i grossistledet tjänat runt 250 miljoner om året på möjligheten till generikabyte. Förtjänster på receptbelagda generika har i vissa fall varit 30 procent.
Tidigt ute med byte
I Norge blev det våren 2001 möjligt för apoteken att byta till ett likvärdigt billigare läkemedel.
? Meningen var att det skulle öppna för konkurrens på leverantörssidan, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Men samtidigt upphävdes begränsningarna för ägarskap, vilket resulterat i att tre stora apotekskedjor idag driver 97 procent av apoteken. Apotekskedjorna äger eller har också starka intressen i grossistföretagen.
? Skälet till den goda avansen på utbyte av läkemedel är just detta korsägande, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Det vill säga att samma kapitalintressen står bakom såväl grossistföretagen som apotekskedjorna.
Samma ficka
Den integrationen är enligt Per Olav Roksvaag förklaringen till att intentionen med den nya lagen om billigare läkemedel till kunderna inte har uppfyllts. Avansen tas nämligen ut innan läkemedlen expedieras vid apoteksdisken. Grossistföretagen köper in billigt, men säljer dyrt till apotekskedjorna. Det är inte de enskilda apoteken som tar hem avansen utan ledet innan, men eftersom det är samma ägare hamnar överskottet i samma ficka.
Oddbjørn Tysnes vid Norges apotekarförening menar att kritiken inte är riktig.
? Exemplet handlar om en apotekskedja som i maj gjorde en 30- procentig förtjänst. Och det gällde utbytbara läkemedel inom det mycket komplicerade indexprissystemet.
? Det priset regleras varje kvartal. Om en grossist lyckats förhandla ned priset bättre än konkurrenterna kan man under ett kvartal göra en större förtjänst eftersom man får ta ut samma pris.
Enligt Per Olav Roksvaag gäller de förtjänster man avslöjat inte enbart de läkemedelsgrupper som ingår i indexprissystemet.
? Problemet är korsägandet, den djupa vertikala integrationen mellan de olika leden i läkemedelsdistributionen.
SBU-rapport om
depressionssjukdomar underkändes trots sju års arbete
Den rapport om behandling av depressionssjukdomar som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, flaggat för i flera år fick inte godkänt av styrelsen vid mötet i oktober. Det är den del av rapporten som ägnas psykoterapeutisk behandling av depression som stött på patrull.
Skälet är att det inom det vetenskapliga rådet, som är rådgivande till styrelsen, inte råder konsensus om den delen.
? Eftersom styrelsen inte besitter expertkunskap vill man att den rådgivande vetenskapliga gruppen är överens innan man godkänner rapporten, säger Sten Thelander på SBU som samordnar arbetet med rapporten.
Sju års arbete
I sju år har Sten Thelander och en projektgrupp arbetat med rapporten. Egentligen skulle den ha varit klar för ett par år sedan.
? När vi började var vi inte medvetna om hur mycket litteratur det finns i ämnet.
Han medger att han är besviken över att man ännu inte fått hela rapporten godkänd.
? Vi i projektgruppen är eniga och har dragit samma slutsatser utifrån de studier vi läst. Vi tycker att de farhågor som finns hos det vetenskapliga rådet mer är formaliteter.
Men nu ska delar av den litteratur som gäller psykoterapibehandling läsas av ytterligare några experter för att kvalitetssäkra materialet. Styrelsen vill på det sättet tydliggöra vilken kvalitet de studier har som används när projektgruppen dragit slutsatser om psykoterapi kontra läkemedelsbehandling.
? Det finns en oro bland vissa att man ska kunna tolka våra slutsatser som att all slags psykoterapi är lika bra som läkemedel. Men så är det inte och det är inte heller den slutsats vi dragit. Vad vi kommit fram till är att det finns vissa specifika psykoterapier som fungerar lika bra.
Nu räknar Sten Thelander med att rapporten ska godkännas vid nästa styrelsemöte och att rapportens sammanfattning ska komma i december.
SBU-rapport om
depressionssjukdomar underkändes trots sju års arbete
Den rapport om behandling av depressionssjukdomar som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, flaggat för i flera år fick inte godkänt av styrelsen vid mötet i oktober. Det är den del av rapporten som ägnas psykoterapeutisk behandling av depression som stött på patrull.
Skälet är att det inom det vetenskapliga rådet, som är rådgivande till styrelsen, inte råder konsensus om den delen.
? Eftersom styrelsen inte besitter expertkunskap vill man att den rådgivande vetenskapliga gruppen är överens innan man godkänner rapporten, säger Sten Thelander på SBU som samordnar arbetet med rapporten.
Sju års arbete
I sju år har Sten Thelander och en projektgrupp arbetat med rapporten. Egentligen skulle den ha varit klar för ett par år sedan.
? När vi började var vi inte medvetna om hur mycket litteratur det finns i ämnet.
Han medger att han är besviken över att man ännu inte fått hela rapporten godkänd.
? Vi i projektgruppen är eniga och har dragit samma slutsatser utifrån de studier vi läst. Vi tycker att de farhågor som finns hos det vetenskapliga rådet mer är formaliteter.
Men nu ska delar av den litteratur som gäller psykoterapibehandling läsas av ytterligare några experter för att kvalitetssäkra materialet. Styrelsen vill på det sättet tydliggöra vilken kvalitet de studier har som används när projektgruppen dragit slutsatser om psykoterapi kontra läkemedelsbehandling.
? Det finns en oro bland vissa att man ska kunna tolka våra slutsatser som att all slags psykoterapi är lika bra som läkemedel. Men så är det inte och det är inte heller den slutsats vi dragit. Vad vi kommit fram till är att det finns vissa specifika psykoterapier som fungerar lika bra.
Nu räknar Sten Thelander med att rapporten ska godkännas vid nästa styrelsemöte och att rapportens sammanfattning ska komma i december.
SBU-rapport om
depressionssjukdomar underkändes trots sju års arbete
Den rapport om behandling av depressionssjukdomar som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, flaggat för i flera år fick inte godkänt av styrelsen vid mötet i oktober. Det är den del av rapporten som ägnas psykoterapeutisk behandling av depression som stött på patrull.
Skälet är att det inom det vetenskapliga rådet, som är rådgivande till styrelsen, inte råder konsensus om den delen.
? Eftersom styrelsen inte besitter expertkunskap vill man att den rådgivande vetenskapliga gruppen är överens innan man godkänner rapporten, säger Sten Thelander på SBU som samordnar arbetet med rapporten.
Sju års arbete
I sju år har Sten Thelander och en projektgrupp arbetat med rapporten. Egentligen skulle den ha varit klar för ett par år sedan.
? När vi började var vi inte medvetna om hur mycket litteratur det finns i ämnet.
Han medger att han är besviken över att man ännu inte fått hela rapporten godkänd.
? Vi i projektgruppen är eniga och har dragit samma slutsatser utifrån de studier vi läst. Vi tycker att de farhågor som finns hos det vetenskapliga rådet mer är formaliteter.
Men nu ska delar av den litteratur som gäller psykoterapibehandling läsas av ytterligare några experter för att kvalitetssäkra materialet. Styrelsen vill på det sättet tydliggöra vilken kvalitet de studier har som används när projektgruppen dragit slutsatser om psykoterapi kontra läkemedelsbehandling.
? Det finns en oro bland vissa att man ska kunna tolka våra slutsatser som att all slags psykoterapi är lika bra som läkemedel. Men så är det inte och det är inte heller den slutsats vi dragit. Vad vi kommit fram till är att det finns vissa specifika psykoterapier som fungerar lika bra.
Nu räknar Sten Thelander med att rapporten ska godkännas vid nästa styrelsemöte och att rapportens sammanfattning ska komma i december.
Apoteket utbildar kineser trots styrelsebeslut
Den 26 oktober anlände en kinesisk delegation om runt 20 personer till Sverige för en ingående kurs i det svenska läkemedelssystemet
? I april fick vi en förfrågan från State Drug and Food Administration (SDFA) i Kina om de kunde få komma hit och studera svensk apoteksfarmaci och läkemedelshantering, säger Anna George, handläggare på Sida.
? De har stora problem på läkemedelsområdet i Kina. Stor överanvändning av antibiotika, stora brister vad gäller reglering. Dessutom finns inget heltäckande socialförsäkringssystem.
? Förhoppningen är att besöket kan leda till ett mer långsiktigt samarbete mellan SDFA och Apoteket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.
Inom Apoteket, som arrangerar programmet, är det Apoteksakademin som ansvarar för programmet. Även Läkemedelsverket och Socialstyrelsen står med i programmet. En hel del studiebesök ingår, bland annat på Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i i södra Stockholm.
Tjänar inget
Kaj Möllefors, som arbetar inom VD-staben på Apoteket och är ansvarig för studiebesöket, berättar att Apoteket inte tjänar några pengar på kursen, men får täckning för sina kostnader på 622000 kr av Sida. Det täcker bland annat Apotekets egna personalkostnader, samt inhyrda föreläsare. Kineserna själva står för kostnader för resor, kost och logi om runt 300000 kr.
Apotekets styrelse har tidigare sagt nej till att företaget ska driva internationell verksamhet. Det blev aktuellt då Kina tidigare ställt en förfrågan om att Apoteket AB tillsammans med kinesiska intressen skulle driva apotek i Kina.
Men Kaj Möllefors tycker inte att studiebesöket inkräktar på det beslutet.
? Vi ska driva en viss internationell verksamhet, och i det ligger att hjälpa andra länder. Det är det vi gör här.
Apoteket utbildar kineser trots styrelsebeslut
Den 26 oktober anlände en kinesisk delegation om runt 20 personer till Sverige för en ingående kurs i det svenska läkemedelssystemet
? I april fick vi en förfrågan från State Drug and Food Administration (SDFA) i Kina om de kunde få komma hit och studera svensk apoteksfarmaci och läkemedelshantering, säger Anna George, handläggare på Sida.
? De har stora problem på läkemedelsområdet i Kina. Stor överanvändning av antibiotika, stora brister vad gäller reglering. Dessutom finns inget heltäckande socialförsäkringssystem.
? Förhoppningen är att besöket kan leda till ett mer långsiktigt samarbete mellan SDFA och Apoteket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.
Inom Apoteket, som arrangerar programmet, är det Apoteksakademin som ansvarar för programmet. Även Läkemedelsverket och Socialstyrelsen står med i programmet. En hel del studiebesök ingår, bland annat på Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i i södra Stockholm.
Tjänar inget
Kaj Möllefors, som arbetar inom VD-staben på Apoteket och är ansvarig för studiebesöket, berättar att Apoteket inte tjänar några pengar på kursen, men får täckning för sina kostnader på 622000 kr av Sida. Det täcker bland annat Apotekets egna personalkostnader, samt inhyrda föreläsare. Kineserna själva står för kostnader för resor, kost och logi om runt 300000 kr.
Apotekets styrelse har tidigare sagt nej till att företaget ska driva internationell verksamhet. Det blev aktuellt då Kina tidigare ställt en förfrågan om att Apoteket AB tillsammans med kinesiska intressen skulle driva apotek i Kina.
Men Kaj Möllefors tycker inte att studiebesöket inkräktar på det beslutet.
? Vi ska driva en viss internationell verksamhet, och i det ligger att hjälpa andra länder. Det är det vi gör här.
Apoteket utbildar kineser trots styrelsebeslut
Den 26 oktober anlände en kinesisk delegation om runt 20 personer till Sverige för en ingående kurs i det svenska läkemedelssystemet
? I april fick vi en förfrågan från State Drug and Food Administration (SDFA) i Kina om de kunde få komma hit och studera svensk apoteksfarmaci och läkemedelshantering, säger Anna George, handläggare på Sida.
? De har stora problem på läkemedelsområdet i Kina. Stor överanvändning av antibiotika, stora brister vad gäller reglering. Dessutom finns inget heltäckande socialförsäkringssystem.
? Förhoppningen är att besöket kan leda till ett mer långsiktigt samarbete mellan SDFA och Apoteket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.
Inom Apoteket, som arrangerar programmet, är det Apoteksakademin som ansvarar för programmet. Även Läkemedelsverket och Socialstyrelsen står med i programmet. En hel del studiebesök ingår, bland annat på Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i i södra Stockholm.
Tjänar inget
Kaj Möllefors, som arbetar inom VD-staben på Apoteket och är ansvarig för studiebesöket, berättar att Apoteket inte tjänar några pengar på kursen, men får täckning för sina kostnader på 622000 kr av Sida. Det täcker bland annat Apotekets egna personalkostnader, samt inhyrda föreläsare. Kineserna själva står för kostnader för resor, kost och logi om runt 300000 kr.
Apotekets styrelse har tidigare sagt nej till att företaget ska driva internationell verksamhet. Det blev aktuellt då Kina tidigare ställt en förfrågan om att Apoteket AB tillsammans med kinesiska intressen skulle driva apotek i Kina.
Men Kaj Möllefors tycker inte att studiebesöket inkräktar på det beslutet.
? Vi ska driva en viss internationell verksamhet, och i det ligger att hjälpa andra länder. Det är det vi gör här.
Astrazeneca finansierade studie på konkurrentmedel
Användningen av statiner har ökat dramatiskt i västvärlden. Atorvastatin (Lipitor) är nu väldens mest sålda läkemedel. Men Adrian Brady, hjärtläkare i Glasgow, Storbritannien, har gjort en studie som visar att bara 48 procent av 14 000 utvärderade patienter i Storbritannien nådde kolesterolnivåer enligt nationella riktlinjer. Hans forskning har finansierats av Astrazeneca som hävdar att deras i nyligen lanserade rosuvastatin (Crestor) är effektivare än de äldre statinerna som ingick i studien.
Enligt informationsdirektör Staffan Ternby på Astrazeneca är det inte ovanligt att finansiera studier där konkurrenters läkemedel, men inget eget preparat, ingår.
?Det måste göras för att kunna värdera effekten av det egna läkemedlet, säger han.
Den aktuella studien var en genomgång av befintliga studier som undersökt effekten av de statiner som då fanns på marknaden. Den omfattade åren 2000 till 2001.
Astrazeneca finansierade studie på konkurrentmedel
Användningen av statiner har ökat dramatiskt i västvärlden. Atorvastatin (Lipitor) är nu väldens mest sålda läkemedel. Men Adrian Brady, hjärtläkare i Glasgow, Storbritannien, har gjort en studie som visar att bara 48 procent av 14 000 utvärderade patienter i Storbritannien nådde kolesterolnivåer enligt nationella riktlinjer. Hans forskning har finansierats av Astrazeneca som hävdar att deras i nyligen lanserade rosuvastatin (Crestor) är effektivare än de äldre statinerna som ingick i studien.
Enligt informationsdirektör Staffan Ternby på Astrazeneca är det inte ovanligt att finansiera studier där konkurrenters läkemedel, men inget eget preparat, ingår.
?Det måste göras för att kunna värdera effekten av det egna läkemedlet, säger han.
Den aktuella studien var en genomgång av befintliga studier som undersökt effekten av de statiner som då fanns på marknaden. Den omfattade åren 2000 till 2001.
Astrazeneca finansierade studie på konkurrentmedel
Användningen av statiner har ökat dramatiskt i västvärlden. Atorvastatin (Lipitor) är nu väldens mest sålda läkemedel. Men Adrian Brady, hjärtläkare i Glasgow, Storbritannien, har gjort en studie som visar att bara 48 procent av 14 000 utvärderade patienter i Storbritannien nådde kolesterolnivåer enligt nationella riktlinjer. Hans forskning har finansierats av Astrazeneca som hävdar att deras i nyligen lanserade rosuvastatin (Crestor) är effektivare än de äldre statinerna som ingick i studien.
Enligt informationsdirektör Staffan Ternby på Astrazeneca är det inte ovanligt att finansiera studier där konkurrenters läkemedel, men inget eget preparat, ingår.
?Det måste göras för att kunna värdera effekten av det egna läkemedlet, säger han.
Den aktuella studien var en genomgång av befintliga studier som undersökt effekten av de statiner som då fanns på marknaden. Den omfattade åren 2000 till 2001.
NOTISER
Antibiotika till barn ökar risk för allergi
Att behandla spädbarn med antibiotika under de första sex månaderna ökar risken för att bli allergiska för husdjur, gräs och damm enligt en amerikansk studie. Barn som behandlades med antibiotika hade i studien 1,5 gånger högre risk att få allergi och 2,5 gånger högre risk att få allergisk astma vid sju års ålder jämfört med barn som inte fått antibiotika.
Studien, som gjordes vid Henry Ford Hospital i Detroit, USA, visar också att barnen var mindre mottagliga för dessa effekter om de levde med husdjur ? hund eller katt ? under sitt första levnadsår.
Antidepressiva ökar överlevnad efter stroke
Antidepressiv behandling kan förlänga livet för patienter med stroke ? oavsett om de har varit deprimerade eller inte. Det visar en studie på 104 patienter som fick antingen nortriptylin, fluoxetin eller placebo i tre månader efter sin stroke.
30 procent av patienterna som fick antidepressiv behandling hade dött inom nio år beroende på någon kärlsjukdom jämfört med 55 procent som inte fått adekvat antidepressiv terapi.
Läkemedelsbok gratis på nätet
Apoteket har lagt ut Läkemedelsboken på sin webbplats http://www.apoteket.se
Det är den senaste upplagan som finns tillgänglig gratis.
Boken är skriven av mer än 160 olika författare och består som vanligt av cirka 90 kapitel. Den kommer även fortsättningsvis att finnas också i tryckt form.
Lif oroas över illegal försäljning
Läkemedelsindustriföreningen vill att socialdepartementet engagerar sig i den illegala internetförsäljningen av läkemedel. Lif oroas över försäljningen både av ekonomiska och säkerhetsskäl.
Föreningen vill att socialdepartementet tar upp problemet med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet för att se vad som kan göras för att komma åt den illegala försäljningen.
Pfizer stäms för försök med antibiotika
Världens största läkemedelsbolag, Pfizer har stämts i en amerikansk appellationsdomstol för att ha genomfört oetiska läkemedelsprövningar på barn i Nigeria.
Ett 25-tal nigerianska familjer uppger att deras barn skadats eller dött efter att ha medicinerats med Pfizers antibiotika Trovan, utan att ha fått tillräcklig information om riskerna. Försöken genomfördes 1997.
EU godkände ny användning för Seroquel
Astrazenecas preparat för behandling av schizofreni, Seroquel, har fått EU-godkännande för behandling också av maniska tillstånd vid bipolär sjukdom eller manodepression.
Det innebär att medlets kommersiella potential ökar med några procent och blir en av företagets viktigaste produkter enligt informationschefen Staffan Ternby.
Lamotrigins effekt påverkas av p-piller
Effekten av det antiepileptiska läkemedlet lamotrigin (Lamictal) kan påverkas av p-piller visar en ny studie. I undersökningen var plasmanivåerna av lamotrigin cirka 60 procent lägre hos p-pilleranvändare jämfört med halten hos kvinnor som inte använde p-piller.
Vid insättning av p-piller till en lamotriginpatient kan därför krampfrekvensen eventuellt öka och vid utsättning finns risk för överdosering, varnar Läkemedelsverket.
Mer glukosamin i Stockholm
Stockholmare får betydligt mer glukosamin utskrivet på recept än den övriga befolkningen. Det visar en studie som Läkemedelsenheten vid Stockholms läns landsting gjort. Totalkostnaden till stockholmarna uppgick till knappt två miljoner kronor per månad via recept, och en halv miljon receptfritt. Det är mellan 16 och 22 procent över riksgenomsnittet.
NOTISER
Antibiotika till barn ökar risk för allergi
Att behandla spädbarn med antibiotika under de första sex månaderna ökar risken för att bli allergiska för husdjur, gräs och damm enligt en amerikansk studie. Barn som behandlades med antibiotika hade i studien 1,5 gånger högre risk att få allergi och 2,5 gånger högre risk att få allergisk astma vid sju års ålder jämfört med barn som inte fått antibiotika.
Studien, som gjordes vid Henry Ford Hospital i Detroit, USA, visar också att barnen var mindre mottagliga för dessa effekter om de levde med husdjur ? hund eller katt ? under sitt första levnadsår.
Antidepressiva ökar överlevnad efter stroke
Antidepressiv behandling kan förlänga livet för patienter med stroke ? oavsett om de har varit deprimerade eller inte. Det visar en studie på 104 patienter som fick antingen nortriptylin, fluoxetin eller placebo i tre månader efter sin stroke.
30 procent av patienterna som fick antidepressiv behandling hade dött inom nio år beroende på någon kärlsjukdom jämfört med 55 procent som inte fått adekvat antidepressiv terapi.
Läkemedelsbok gratis på nätet
Apoteket har lagt ut Läkemedelsboken på sin webbplats http://www.apoteket.se
Det är den senaste upplagan som finns tillgänglig gratis.
Boken är skriven av mer än 160 olika författare och består som vanligt av cirka 90 kapitel. Den kommer även fortsättningsvis att finnas också i tryckt form.
Lif oroas över illegal försäljning
Läkemedelsindustriföreningen vill att socialdepartementet engagerar sig i den illegala internetförsäljningen av läkemedel. Lif oroas över försäljningen både av ekonomiska och säkerhetsskäl.
Föreningen vill att socialdepartementet tar upp problemet med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet för att se vad som kan göras för att komma åt den illegala försäljningen.
Pfizer stäms för försök med antibiotika
Världens största läkemedelsbolag, Pfizer har stämts i en amerikansk appellationsdomstol för att ha genomfört oetiska läkemedelsprövningar på barn i Nigeria.
Ett 25-tal nigerianska familjer uppger att deras barn skadats eller dött efter att ha medicinerats med Pfizers antibiotika Trovan, utan att ha fått tillräcklig information om riskerna. Försöken genomfördes 1997.
EU godkände ny användning för Seroquel
Astrazenecas preparat för behandling av schizofreni, Seroquel, har fått EU-godkännande för behandling också av maniska tillstånd vid bipolär sjukdom eller manodepression.
Det innebär att medlets kommersiella potential ökar med några procent och blir en av företagets viktigaste produkter enligt informationschefen Staffan Ternby.
Lamotrigins effekt påverkas av p-piller
Effekten av det antiepileptiska läkemedlet lamotrigin (Lamictal) kan påverkas av p-piller visar en ny studie. I undersökningen var plasmanivåerna av lamotrigin cirka 60 procent lägre hos p-pilleranvändare jämfört med halten hos kvinnor som inte använde p-piller.
Vid insättning av p-piller till en lamotriginpatient kan därför krampfrekvensen eventuellt öka och vid utsättning finns risk för överdosering, varnar Läkemedelsverket.
Mer glukosamin i Stockholm
Stockholmare får betydligt mer glukosamin utskrivet på recept än den övriga befolkningen. Det visar en studie som Läkemedelsenheten vid Stockholms läns landsting gjort. Totalkostnaden till stockholmarna uppgick till knappt två miljoner kronor per månad via recept, och en halv miljon receptfritt. Det är mellan 16 och 22 procent över riksgenomsnittet.
Tillhör Sverige Europa?
Rubriken ovan antyder ett försenat inlägg i EMU-debatten. Så är inte fallet även om det massiva motståndet mot ett monetärt samarbete förvånar och borde analyseras. Förhoppningsvis gäller denna skepsis inte europeiskt samarbete generellt. För vetenskap och kunskapsutveckling i allmänhet finns det gott om exempel på hur viktigt detta är.
Under den senaste tiden har en serie ledare i tidskriften Science diskuterat forskningens förutsättningar inom EU. Utgångspunkten är ett EU-dokument från 2000 där målsättningen formulerades att Europa ska bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen. Konkret innebär detta att det år 2010 ska avsättas tre procent av BNP för FoU. Idag är siffran 1,9 procent, och det bör jämföras med USA med 2,8 och Japan med just tre procent. Anmärkningsvärt är att Europa producerar fler disputerade forskare och vetenskapliga artiklar än de båda andra länderna. Trots det är antalet yrkesverksamma forskare förhållandevis lägst i Europa. Delvis beror detta på att så många europeiska forskare söker sig till USA.
EU-kommissionen har med anledning av nämnda situation lagt fram en handlingsplan, som bland annat innebär att formulera en gemensam europeisk forskningspolitik. Vidare föreslås inrättande av ett europeiskt forskningsråd, som skall komplettera andra forskningssatsningar och att prioriteringar görs över en gemensam europeisk bas. Förutsättningarna att leva upp till de angivna målsättningarna varierar mellan de olika länderna. Sverige och Finland ligger i frontlinjen, både vad gäller egna satsningar och initiativtagande över gränserna. En särskild utmaning är EU-utvidgningen med tio nya länder, som har en traditionellt uppbyggd forskning med stora moderniseringsbehov.
Ytterligare inlägg i debatten är en artikel i Le Monde i början av året av ett antal europeiska nobelpristagare, bland dem den svenske biokemisten Bengt Samuelsson. De föreslår bland annat att forskningssatsningarna förbättras resursmässigt och förändras strukturellt till en generell satsning på grundforskning och uppbyggnad av regionala, ej nationella, centra för tillämpad spjutspetsforskning.
Svårigheterna att samordna den europeiska forskningen anses vara mycket stora, dels på grund av att policies varierar så mycket mellan länderna, till exempel vad gäller stamcellsforskningen, dels synen på fördelningen mellan grund- och tillämpad forskning.
?Avnationaliseringen? och harmoniseringen av den europeiska forskningen ska manifesteras i en konferens, EuroScience 2004, i Stockholm nästa år.
Viktigt för det europeiska samarbetet är också läkemedelsområdet, som har starka beröringspunkter med forskningsutvecklingen. För ett decennium sedan svarade den europeiska läkemedelsindustrin för mer än hälften av introduktionen och försäljningen av nya, innovativa läkemedel. Den positionen har nu övertagits av USA och Europa står för drygt en tredjedel. Sedan något år har därför en europeisk samarbetsgrupp, den så kallade G 10-gruppen, arbetat med att försöka balansera de socialpolitiska målen att få tillgång till nya läkemedel till rimliga kostnader med de näringspolitiska, det vill säga att skapa goda förutsättningar för en dynamisk läkemedelsindustri i Europa. Gruppen har formulerat ett dokument med 14 rekommendationer och många av dessa berör godkännandemyndigheterna. Vad gäller den centrala myndigheten, EMEA, uttalade dess vd Thomas Lönngren nyligen att man arbetar med sju av dem, till exempel godkännandeprocessen, informationsgivningen och biverkningsrapporteringen.
Den svenska godkännandemyndigheten ligger i frontlinjen i Europa, såväl som rapportör i den centrala och som förstaval vid den ömsesidiga godkännandeprocessen.
Som svar på den ursprungliga frågan i rubriken är således svaret: ja, i högsta grad, särkilt vad gäller vetenskap och kunskapsutveckling. Det är då viktigt att de som engageras i detta arbete: politiker, näringslivsfolk och forskare förmedlar till medborgarna här hemma vad de sysslar med och vilken nytta det skapar.
Tillhör Sverige Europa?
Rubriken ovan antyder ett försenat inlägg i EMU-debatten. Så är inte fallet även om det massiva motståndet mot ett monetärt samarbete förvånar och borde analyseras. Förhoppningsvis gäller denna skepsis inte europeiskt samarbete generellt. För vetenskap och kunskapsutveckling i allmänhet finns det gott om exempel på hur viktigt detta är.
Under den senaste tiden har en serie ledare i tidskriften Science diskuterat forskningens förutsättningar inom EU. Utgångspunkten är ett EU-dokument från 2000 där målsättningen formulerades att Europa ska bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen. Konkret innebär detta att det år 2010 ska avsättas tre procent av BNP för FoU. Idag är siffran 1,9 procent, och det bör jämföras med USA med 2,8 och Japan med just tre procent. Anmärkningsvärt är att Europa producerar fler disputerade forskare och vetenskapliga artiklar än de båda andra länderna. Trots det är antalet yrkesverksamma forskare förhållandevis lägst i Europa. Delvis beror detta på att så många europeiska forskare söker sig till USA.
EU-kommissionen har med anledning av nämnda situation lagt fram en handlingsplan, som bland annat innebär att formulera en gemensam europeisk forskningspolitik. Vidare föreslås inrättande av ett europeiskt forskningsråd, som skall komplettera andra forskningssatsningar och att prioriteringar görs över en gemensam europeisk bas. Förutsättningarna att leva upp till de angivna målsättningarna varierar mellan de olika länderna. Sverige och Finland ligger i frontlinjen, både vad gäller egna satsningar och initiativtagande över gränserna. En särskild utmaning är EU-utvidgningen med tio nya länder, som har en traditionellt uppbyggd forskning med stora moderniseringsbehov.
Ytterligare inlägg i debatten är en artikel i Le Monde i början av året av ett antal europeiska nobelpristagare, bland dem den svenske biokemisten Bengt Samuelsson. De föreslår bland annat att forskningssatsningarna förbättras resursmässigt och förändras strukturellt till en generell satsning på grundforskning och uppbyggnad av regionala, ej nationella, centra för tillämpad spjutspetsforskning.
Svårigheterna att samordna den europeiska forskningen anses vara mycket stora, dels på grund av att policies varierar så mycket mellan länderna, till exempel vad gäller stamcellsforskningen, dels synen på fördelningen mellan grund- och tillämpad forskning.
?Avnationaliseringen? och harmoniseringen av den europeiska forskningen ska manifesteras i en konferens, EuroScience 2004, i Stockholm nästa år.
Viktigt för det europeiska samarbetet är också läkemedelsområdet, som har starka beröringspunkter med forskningsutvecklingen. För ett decennium sedan svarade den europeiska läkemedelsindustrin för mer än hälften av introduktionen och försäljningen av nya, innovativa läkemedel. Den positionen har nu övertagits av USA och Europa står för drygt en tredjedel. Sedan något år har därför en europeisk samarbetsgrupp, den så kallade G 10-gruppen, arbetat med att försöka balansera de socialpolitiska målen att få tillgång till nya läkemedel till rimliga kostnader med de näringspolitiska, det vill säga att skapa goda förutsättningar för en dynamisk läkemedelsindustri i Europa. Gruppen har formulerat ett dokument med 14 rekommendationer och många av dessa berör godkännandemyndigheterna. Vad gäller den centrala myndigheten, EMEA, uttalade dess vd Thomas Lönngren nyligen att man arbetar med sju av dem, till exempel godkännandeprocessen, informationsgivningen och biverkningsrapporteringen.
Den svenska godkännandemyndigheten ligger i frontlinjen i Europa, såväl som rapportör i den centrala och som förstaval vid den ömsesidiga godkännandeprocessen.
Som svar på den ursprungliga frågan i rubriken är således svaret: ja, i högsta grad, särkilt vad gäller vetenskap och kunskapsutveckling. Det är då viktigt att de som engageras i detta arbete: politiker, näringslivsfolk och forskare förmedlar till medborgarna här hemma vad de sysslar med och vilken nytta det skapar.
Tillhör Sverige Europa?
Rubriken ovan antyder ett försenat inlägg i EMU-debatten. Så är inte fallet även om det massiva motståndet mot ett monetärt samarbete förvånar och borde analyseras. Förhoppningsvis gäller denna skepsis inte europeiskt samarbete generellt. För vetenskap och kunskapsutveckling i allmänhet finns det gott om exempel på hur viktigt detta är.
Under den senaste tiden har en serie ledare i tidskriften Science diskuterat forskningens förutsättningar inom EU. Utgångspunkten är ett EU-dokument från 2000 där målsättningen formulerades att Europa ska bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen. Konkret innebär detta att det år 2010 ska avsättas tre procent av BNP för FoU. Idag är siffran 1,9 procent, och det bör jämföras med USA med 2,8 och Japan med just tre procent. Anmärkningsvärt är att Europa producerar fler disputerade forskare och vetenskapliga artiklar än de båda andra länderna. Trots det är antalet yrkesverksamma forskare förhållandevis lägst i Europa. Delvis beror detta på att så många europeiska forskare söker sig till USA.
EU-kommissionen har med anledning av nämnda situation lagt fram en handlingsplan, som bland annat innebär att formulera en gemensam europeisk forskningspolitik. Vidare föreslås inrättande av ett europeiskt forskningsråd, som skall komplettera andra forskningssatsningar och att prioriteringar görs över en gemensam europeisk bas. Förutsättningarna att leva upp till de angivna målsättningarna varierar mellan de olika länderna. Sverige och Finland ligger i frontlinjen, både vad gäller egna satsningar och initiativtagande över gränserna. En särskild utmaning är EU-utvidgningen med tio nya länder, som har en traditionellt uppbyggd forskning med stora moderniseringsbehov.
Ytterligare inlägg i debatten är en artikel i Le Monde i början av året av ett antal europeiska nobelpristagare, bland dem den svenske biokemisten Bengt Samuelsson. De föreslår bland annat att forskningssatsningarna förbättras resursmässigt och förändras strukturellt till en generell satsning på grundforskning och uppbyggnad av regionala, ej nationella, centra för tillämpad spjutspetsforskning.
Svårigheterna att samordna den europeiska forskningen anses vara mycket stora, dels på grund av att policies varierar så mycket mellan länderna, till exempel vad gäller stamcellsforskningen, dels synen på fördelningen mellan grund- och tillämpad forskning.
?Avnationaliseringen? och harmoniseringen av den europeiska forskningen ska manifesteras i en konferens, EuroScience 2004, i Stockholm nästa år.
Viktigt för det europeiska samarbetet är också läkemedelsområdet, som har starka beröringspunkter med forskningsutvecklingen. För ett decennium sedan svarade den europeiska läkemedelsindustrin för mer än hälften av introduktionen och försäljningen av nya, innovativa läkemedel. Den positionen har nu övertagits av USA och Europa står för drygt en tredjedel. Sedan något år har därför en europeisk samarbetsgrupp, den så kallade G 10-gruppen, arbetat med att försöka balansera de socialpolitiska målen att få tillgång till nya läkemedel till rimliga kostnader med de näringspolitiska, det vill säga att skapa goda förutsättningar för en dynamisk läkemedelsindustri i Europa. Gruppen har formulerat ett dokument med 14 rekommendationer och många av dessa berör godkännandemyndigheterna. Vad gäller den centrala myndigheten, EMEA, uttalade dess vd Thomas Lönngren nyligen att man arbetar med sju av dem, till exempel godkännandeprocessen, informationsgivningen och biverkningsrapporteringen.
Den svenska godkännandemyndigheten ligger i frontlinjen i Europa, såväl som rapportör i den centrala och som förstaval vid den ömsesidiga godkännandeprocessen.
Som svar på den ursprungliga frågan i rubriken är således svaret: ja, i högsta grad, särkilt vad gäller vetenskap och kunskapsutveckling. Det är då viktigt att de som engageras i detta arbete: politiker, näringslivsfolk och forskare förmedlar till medborgarna här hemma vad de sysslar med och vilken nytta det skapar.