Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

LFN börjar granska migrän och mage

LFN ska pröva statens subventioner av de drygt 2 000 läkemedel som i dag är subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet enligt de gamla reglerna. Genomgången beräknas ta cirka fem år.

Först ut i genomgången är läkemedel som används mot migrän och läkemedel mot syrarelaterade symtom – magsår, sur mage, halsbränna och liknande. Det skriver LFN i ett pressmeddelande.

– När genomgången är klar ska vi i Sverige subventionera de bästa och mest effektiva läkemedlen till ett så bra pris som möjligt. Vi sorterar därmed ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.

? Men det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i förmånssystemet. Har läkemedlet positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, då får de också kosta.

LFN börjar granska migrän och mage

LFN ska pröva statens subventioner av de drygt 2 000 läkemedel som i dag är subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet enligt de gamla reglerna. Genomgången beräknas ta cirka fem år.

Först ut i genomgången är läkemedel som används mot migrän och läkemedel mot syrarelaterade symtom – magsår, sur mage, halsbränna och liknande. Det skriver LFN i ett pressmeddelande.

– När genomgången är klar ska vi i Sverige subventionera de bästa och mest effektiva läkemedlen till ett så bra pris som möjligt. Vi sorterar därmed ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.

? Men det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i förmånssystemet. Har läkemedlet positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, då får de också kosta.

LFN börjar granska migrän och mage

LFN ska pröva statens subventioner av de drygt 2 000 läkemedel som i dag är subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet enligt de gamla reglerna. Genomgången beräknas ta cirka fem år.

Först ut i genomgången är läkemedel som används mot migrän och läkemedel mot syrarelaterade symtom – magsår, sur mage, halsbränna och liknande. Det skriver LFN i ett pressmeddelande.

– När genomgången är klar ska vi i Sverige subventionera de bästa och mest effektiva läkemedlen till ett så bra pris som möjligt. Vi sorterar därmed ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.

? Men det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i förmånssystemet. Har läkemedlet positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, då får de också kosta.

Apoteket, LFN och Lif skriver till regeringen om Cerla

Enligt organisationerna behövs nya uppföljningsmöjligheter och en nationell kraftsamling för att få till stånd en bättre läkemedelsanvändning.

I skrivelsen skisseras därför hur befintliga resurser i samhället skall kunna sammanföras till ett Center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Ett antal faktorer har enligt Apoteket, LFN och Lif bidragit till att en satsning på ett nytt center är av särskild vikt idag. Bland dessa nämns överförandet av kostnadsansvaret för den öppna vårdens läkemedel till landstingen, förändringar inom förmånssystemet och inrättandet av LFN samt landstingens svåra ekonomiska situation.

Apoteket, LFN och Lif skriver till regeringen om Cerla

Enligt organisationerna behövs nya uppföljningsmöjligheter och en nationell kraftsamling för att få till stånd en bättre läkemedelsanvändning.

I skrivelsen skisseras därför hur befintliga resurser i samhället skall kunna sammanföras till ett Center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Ett antal faktorer har enligt Apoteket, LFN och Lif bidragit till att en satsning på ett nytt center är av särskild vikt idag. Bland dessa nämns överförandet av kostnadsansvaret för den öppna vårdens läkemedel till landstingen, förändringar inom förmånssystemet och inrättandet av LFN samt landstingens svåra ekonomiska situation.

Apoteket, LFN och Lif skriver till regeringen om Cerla

Enligt organisationerna behövs nya uppföljningsmöjligheter och en nationell kraftsamling för att få till stånd en bättre läkemedelsanvändning.

I skrivelsen skisseras därför hur befintliga resurser i samhället skall kunna sammanföras till ett Center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Ett antal faktorer har enligt Apoteket, LFN och Lif bidragit till att en satsning på ett nytt center är av särskild vikt idag. Bland dessa nämns överförandet av kostnadsansvaret för den öppna vårdens läkemedel till landstingen, förändringar inom förmånssystemet och inrättandet av LFN samt landstingens svåra ekonomiska situation.

Den stora läkemedelsförvirringen

Att den högteknologiska sjukvården år 2003 saknar tillgång till samordnade läkemedelsdata på patientnivå är en praktfull skandal ? fullt i klass med orimliga operationsköer, felbehandlingar och igenbommade akutmottagningar.

En patient kan ha recept från distriksläkaren, medicinkliniken, privatläkaren eller akutmottagningen på samma läkemedel, flera liknande läkemedel eller läkemedel som inte bör kombineras.

Resultatet blir i många fall ett svårutrett virrvarr av biverkningar, interaktioner och sjukdomssymtom som ingen har riktig koll på. Situationen är, precis som Laila Mattiasson påpekar i temablocket i detta nummer, helt oacceptabel sett i ett medicinskt säkerhetsperspektiv.

Problemets angelägenhet borde vara på nivån ?red alert? och förbättringspotentialen är antagligen enorm. Allt som är möjligt, med bibehållen respekt för den personliga integriteten, borde därför också göras för att få bilden av läkemedelsanvändningen att klarna. Och faktum är att det inte borde vara svårt.

Den ekbergska utredningen (se LMV 7-8/03) säger sig inse problemet, men förefaller inte ta det på allvar. Den allra mest angelägna uppgiften borde vara att via ett nationellt läkemedelsregister ge relevant och behörig vårdpersonal en så total bild som möjligt av patienternas läkemedelsanvändning. Leif Ekberg går en bit på vägen med sitt förslag att låta förskrivaren, efter patientens samtycke, ta del av ett registerutdrag. Men även farmacevter och övrig behörig sjukvårdspersonal borde få tillgång till informationen, om patienten så vill, och landstingen bör få ta del av patientdata i avidentifierad form.

Att landstingen får tillgång till personspecifika uppgifter är måhända inte så viktigt ur strikt patientsynpunkt, men skulle även det bidra till en bättre hushållning med vårdens begränsade resurser och en bättre läkemedelsanvändning. Det är också svårt att se landstingens krav på verktyg för uppföljning och kvalitetsutveckling ? som ju var utgångspunkten för utredningen i direktiven ? som oberättigade mot bakgrund av läkemedelsreformen.

Leif Ekbergs skäl att motsätta sig denna överföring av personbunden information till landstingen, även i avidentifierad form, är svaga på gränsen till outgrundliga. Vem skulle bli upprörd över att landstingen har tillgång till deras fullständiga läkemedelslista i anonymiserad skepnad? Statssekreterare Mikael Sjöberg sa nyligen vid ett seminarium att de medicinska professionerna underskattar integritetsfrågan. Men frågan är om det inte är precis tvärtom ? statsmakterna överdriver den.

Vi lever alltså idag i en aningen schizofren värld av moderna och effektiva läkemedel men undermålig läkemedelsanvändning. Med Ekbergs förslag tas några steg i förbättrande riktning, men han borde gått betydligt längre.

Nu ligger bollen, och en hög med arga remissvar, på Regeringskansliet.

Den stora läkemedelsförvirringen

Att den högteknologiska sjukvården år 2003 saknar tillgång till samordnade läkemedelsdata på patientnivå är en praktfull skandal ? fullt i klass med orimliga operationsköer, felbehandlingar och igenbommade akutmottagningar.

En patient kan ha recept från distriksläkaren, medicinkliniken, privatläkaren eller akutmottagningen på samma läkemedel, flera liknande läkemedel eller läkemedel som inte bör kombineras.

Resultatet blir i många fall ett svårutrett virrvarr av biverkningar, interaktioner och sjukdomssymtom som ingen har riktig koll på. Situationen är, precis som Laila Mattiasson påpekar i temablocket i detta nummer, helt oacceptabel sett i ett medicinskt säkerhetsperspektiv.

Problemets angelägenhet borde vara på nivån ?red alert? och förbättringspotentialen är antagligen enorm. Allt som är möjligt, med bibehållen respekt för den personliga integriteten, borde därför också göras för att få bilden av läkemedelsanvändningen att klarna. Och faktum är att det inte borde vara svårt.

Den ekbergska utredningen (se LMV 7-8/03) säger sig inse problemet, men förefaller inte ta det på allvar. Den allra mest angelägna uppgiften borde vara att via ett nationellt läkemedelsregister ge relevant och behörig vårdpersonal en så total bild som möjligt av patienternas läkemedelsanvändning. Leif Ekberg går en bit på vägen med sitt förslag att låta förskrivaren, efter patientens samtycke, ta del av ett registerutdrag. Men även farmacevter och övrig behörig sjukvårdspersonal borde få tillgång till informationen, om patienten så vill, och landstingen bör få ta del av patientdata i avidentifierad form.

Att landstingen får tillgång till personspecifika uppgifter är måhända inte så viktigt ur strikt patientsynpunkt, men skulle även det bidra till en bättre hushållning med vårdens begränsade resurser och en bättre läkemedelsanvändning. Det är också svårt att se landstingens krav på verktyg för uppföljning och kvalitetsutveckling ? som ju var utgångspunkten för utredningen i direktiven ? som oberättigade mot bakgrund av läkemedelsreformen.

Leif Ekbergs skäl att motsätta sig denna överföring av personbunden information till landstingen, även i avidentifierad form, är svaga på gränsen till outgrundliga. Vem skulle bli upprörd över att landstingen har tillgång till deras fullständiga läkemedelslista i anonymiserad skepnad? Statssekreterare Mikael Sjöberg sa nyligen vid ett seminarium att de medicinska professionerna underskattar integritetsfrågan. Men frågan är om det inte är precis tvärtom ? statsmakterna överdriver den.

Vi lever alltså idag i en aningen schizofren värld av moderna och effektiva läkemedel men undermålig läkemedelsanvändning. Med Ekbergs förslag tas några steg i förbättrande riktning, men han borde gått betydligt längre.

Nu ligger bollen, och en hög med arga remissvar, på Regeringskansliet.

Den stora läkemedelsförvirringen

Att den högteknologiska sjukvården år 2003 saknar tillgång till samordnade läkemedelsdata på patientnivå är en praktfull skandal ? fullt i klass med orimliga operationsköer, felbehandlingar och igenbommade akutmottagningar.

En patient kan ha recept från distriksläkaren, medicinkliniken, privatläkaren eller akutmottagningen på samma läkemedel, flera liknande läkemedel eller läkemedel som inte bör kombineras.

Resultatet blir i många fall ett svårutrett virrvarr av biverkningar, interaktioner och sjukdomssymtom som ingen har riktig koll på. Situationen är, precis som Laila Mattiasson påpekar i temablocket i detta nummer, helt oacceptabel sett i ett medicinskt säkerhetsperspektiv.

Problemets angelägenhet borde vara på nivån ?red alert? och förbättringspotentialen är antagligen enorm. Allt som är möjligt, med bibehållen respekt för den personliga integriteten, borde därför också göras för att få bilden av läkemedelsanvändningen att klarna. Och faktum är att det inte borde vara svårt.

Den ekbergska utredningen (se LMV 7-8/03) säger sig inse problemet, men förefaller inte ta det på allvar. Den allra mest angelägna uppgiften borde vara att via ett nationellt läkemedelsregister ge relevant och behörig vårdpersonal en så total bild som möjligt av patienternas läkemedelsanvändning. Leif Ekberg går en bit på vägen med sitt förslag att låta förskrivaren, efter patientens samtycke, ta del av ett registerutdrag. Men även farmacevter och övrig behörig sjukvårdspersonal borde få tillgång till informationen, om patienten så vill, och landstingen bör få ta del av patientdata i avidentifierad form.

Att landstingen får tillgång till personspecifika uppgifter är måhända inte så viktigt ur strikt patientsynpunkt, men skulle även det bidra till en bättre hushållning med vårdens begränsade resurser och en bättre läkemedelsanvändning. Det är också svårt att se landstingens krav på verktyg för uppföljning och kvalitetsutveckling ? som ju var utgångspunkten för utredningen i direktiven ? som oberättigade mot bakgrund av läkemedelsreformen.

Leif Ekbergs skäl att motsätta sig denna överföring av personbunden information till landstingen, även i avidentifierad form, är svaga på gränsen till outgrundliga. Vem skulle bli upprörd över att landstingen har tillgång till deras fullständiga läkemedelslista i anonymiserad skepnad? Statssekreterare Mikael Sjöberg sa nyligen vid ett seminarium att de medicinska professionerna underskattar integritetsfrågan. Men frågan är om det inte är precis tvärtom ? statsmakterna överdriver den.

Vi lever alltså idag i en aningen schizofren värld av moderna och effektiva läkemedel men undermålig läkemedelsanvändning. Med Ekbergs förslag tas några steg i förbättrande riktning, men han borde gått betydligt längre.

Nu ligger bollen, och en hög med arga remissvar, på Regeringskansliet.

Långsiktiga mål går inte ihop med kortsiktig ekonomi

För att få fler anställda inom Apoteket till Läkemedelsforum, skickade Apotekets vd Stefan Carlsson den 22 september ut ett brev till alla anställda. I det brevet trycker han på vikten av vidareutbildning och långsiktighet.
Han skriver: ?Läkemedelsforum arrangeras för alla oss som arbetar med farmaci och särskilt för oss inom Apoteket? Jag tror det är viktigt att vi ser och tar den här chansen att via Läkemedelsforum ge våra medarbetare en bra vidareutbildning inom vårt kärnområde.?
Men några pengar från centralt håll har inte skjutits till. Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden krockar den positiva inställningen till vidareutbildning med de lokala chefernas viktigaste uppdrag, att spara pengar och få ihop årets ekonomiska resultat.
Fredrik Hed

Långsiktiga mål går inte ihop med kortsiktig ekonomi

För att få fler anställda inom Apoteket till Läkemedelsforum, skickade Apotekets vd Stefan Carlsson den 22 september ut ett brev till alla anställda. I det brevet trycker han på vikten av vidareutbildning och långsiktighet.
Han skriver: ?Läkemedelsforum arrangeras för alla oss som arbetar med farmaci och särskilt för oss inom Apoteket? Jag tror det är viktigt att vi ser och tar den här chansen att via Läkemedelsforum ge våra medarbetare en bra vidareutbildning inom vårt kärnområde.?
Men några pengar från centralt håll har inte skjutits till. Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden krockar den positiva inställningen till vidareutbildning med de lokala chefernas viktigaste uppdrag, att spara pengar och få ihop årets ekonomiska resultat.
Fredrik Hed

Långsiktiga mål går inte ihop med kortsiktig ekonomi

För att få fler anställda inom Apoteket till Läkemedelsforum, skickade Apotekets vd Stefan Carlsson den 22 september ut ett brev till alla anställda. I det brevet trycker han på vikten av vidareutbildning och långsiktighet.
Han skriver: ?Läkemedelsforum arrangeras för alla oss som arbetar med farmaci och särskilt för oss inom Apoteket? Jag tror det är viktigt att vi ser och tar den här chansen att via Läkemedelsforum ge våra medarbetare en bra vidareutbildning inom vårt kärnområde.?
Men några pengar från centralt håll har inte skjutits till. Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden krockar den positiva inställningen till vidareutbildning med de lokala chefernas viktigaste uppdrag, att spara pengar och få ihop årets ekonomiska resultat.
Fredrik Hed

Apotekets sparplaner drabbar personalens vidareutbildning

I helgen avslutades Läkemedelsforum. Det som skulle bli en nysatsning verkar istället ha blivit en felsatsning. Mot förväntade 2 500 deltagare kom bara runt 1 200 personer.
? Det är tråkigt, säger Märit Johansson på Apotekarsocieteten som anordnar Läkemedelsforum.
? Det har varit färre anmälningar från alla håll, både från Apoteket, från läkemedelsindustrin och bland Apotekarsocietetens egna medlemmar.
Men påtagligast var den dåliga tillströmningen från Apoteket.
För att locka fler deltagare de sista dagarna innan Läkemedelsforum gick av stapeln använde sig Stockholmsmässan av telemarketing mot deltagare från tidigare år samt e-postutskick. Dessutom förlängdes tiden för Apotekets rabatterade anmälningsavgift ? dock utan större resultat.
? Det är tråkigt att Apoteket inte släppte till mer folk, säger Peter Feldt, projektledare för Läkemedelsforum på Stockholmsmässan.
? Enligt vad de själva säger på Apoteket är inte pengarna det yttersta skälet. Det handlade tydligen om att de inte fick tag på vikarier för dem som skulle åka.



Bara sex från största apoteket

Tidigare år har den utställande läkemedelsindustrin klagat på att det kommer för lite folk från apoteken. Därför planerades årets kongress särskilt för att ge personalen ute på apoteken möjlighet att komma.
Men från Apoteket, som varit med och organiserat kongressen och planerat dess program och tema, egenvård, kom bara cirka 500 personer. Med tanke på att programmet speciellt riktade sig mot apoteksanställda hade arrangörerna räknat med det dubbla. Apoteket har dessutom betalat 100 000 kronor för en kurs i kundkommunikation, speciellt utformad för apotekens personal. Varje dag fanns plats för 50 personer, men antalet bokade var 27, 22 och 15 för torsdag, fredag och lördag. Det verkliga antalet deltagare som verkligen kom slutade på 16, 10 respektive 11.


Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden fick inte apotekspersonalen åka bland annat på grund av det hårda besparingsprogram som Apoteket just nu driver igenom.
På Sveriges största expeditionsapotek, C W Scheele i Stockholm, arbetar 72 personer. Av dessa fick sex personer åka.


Den bilden bekräftas från Apotekets ledning.
? Det är två anledningar. Dels en allmän återhållsamhet med pengar inom företaget, dels svårigheten att få loss vikarier för dem som åker, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.
Apoteket har inte centralt velat skjuta till mer pengar för att ta in vikarier utan menar att pengarna ska tas lokalt. Något som inte underlättar i spartider.



Mörk framtid

Den dåliga uppslutningen i år riskerar att påverka även nästa år.
? Det finns risk att det inte blir något Läkemedelsforum nästa år, säger Märit Johansson.
Den 1 december ska Apotekarsocieteten ha ett möte med Stockholmsmässan för att diskutera framtiden.
? Framtiden ser onekligen inte ljus ut, säger Peter Feldt, projektledare på Stockholmsmässan.
Inte heller läkemedelsföretagen som ställde ut på Läkemedelsforum, tycker att det var någon succé.
? De kommer ju hit för att få träffa personal från apoteken. När apoteket säger att de ska skicka personal, och sen inte gör det, är det klart att de blir besvikna, säger Peter Feldt.
Han menar att det krävs en ordentlig uppryckning från Apotekets sida för att Läkemedelsforum ska bli av i framtiden.
? Det ligger i Apotekets händer. Om de inte skickar sin personal har inte Läkemedelsforum någon framtid. Men samtidigt har de sagt att programmet är bra. De måste bara få in det i sin långsiktiga planering.

Apotekets sparplaner drabbar personalens vidareutbildning

I helgen avslutades Läkemedelsforum. Det som skulle bli en nysatsning verkar istället ha blivit en felsatsning. Mot förväntade 2 500 deltagare kom bara runt 1 200 personer.
? Det är tråkigt, säger Märit Johansson på Apotekarsocieteten som anordnar Läkemedelsforum.
? Det har varit färre anmälningar från alla håll, både från Apoteket, från läkemedelsindustrin och bland Apotekarsocietetens egna medlemmar.
Men påtagligast var den dåliga tillströmningen från Apoteket.
För att locka fler deltagare de sista dagarna innan Läkemedelsforum gick av stapeln använde sig Stockholmsmässan av telemarketing mot deltagare från tidigare år samt e-postutskick. Dessutom förlängdes tiden för Apotekets rabatterade anmälningsavgift ? dock utan större resultat.
? Det är tråkigt att Apoteket inte släppte till mer folk, säger Peter Feldt, projektledare för Läkemedelsforum på Stockholmsmässan.
? Enligt vad de själva säger på Apoteket är inte pengarna det yttersta skälet. Det handlade tydligen om att de inte fick tag på vikarier för dem som skulle åka.



Bara sex från största apoteket

Tidigare år har den utställande läkemedelsindustrin klagat på att det kommer för lite folk från apoteken. Därför planerades årets kongress särskilt för att ge personalen ute på apoteken möjlighet att komma.
Men från Apoteket, som varit med och organiserat kongressen och planerat dess program och tema, egenvård, kom bara cirka 500 personer. Med tanke på att programmet speciellt riktade sig mot apoteksanställda hade arrangörerna räknat med det dubbla. Apoteket har dessutom betalat 100 000 kronor för en kurs i kundkommunikation, speciellt utformad för apotekens personal. Varje dag fanns plats för 50 personer, men antalet bokade var 27, 22 och 15 för torsdag, fredag och lördag. Det verkliga antalet deltagare som verkligen kom slutade på 16, 10 respektive 11.


Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden fick inte apotekspersonalen åka bland annat på grund av det hårda besparingsprogram som Apoteket just nu driver igenom.
På Sveriges största expeditionsapotek, C W Scheele i Stockholm, arbetar 72 personer. Av dessa fick sex personer åka.


Den bilden bekräftas från Apotekets ledning.
? Det är två anledningar. Dels en allmän återhållsamhet med pengar inom företaget, dels svårigheten att få loss vikarier för dem som åker, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.
Apoteket har inte centralt velat skjuta till mer pengar för att ta in vikarier utan menar att pengarna ska tas lokalt. Något som inte underlättar i spartider.



Mörk framtid

Den dåliga uppslutningen i år riskerar att påverka även nästa år.
? Det finns risk att det inte blir något Läkemedelsforum nästa år, säger Märit Johansson.
Den 1 december ska Apotekarsocieteten ha ett möte med Stockholmsmässan för att diskutera framtiden.
? Framtiden ser onekligen inte ljus ut, säger Peter Feldt, projektledare på Stockholmsmässan.
Inte heller läkemedelsföretagen som ställde ut på Läkemedelsforum, tycker att det var någon succé.
? De kommer ju hit för att få träffa personal från apoteken. När apoteket säger att de ska skicka personal, och sen inte gör det, är det klart att de blir besvikna, säger Peter Feldt.
Han menar att det krävs en ordentlig uppryckning från Apotekets sida för att Läkemedelsforum ska bli av i framtiden.
? Det ligger i Apotekets händer. Om de inte skickar sin personal har inte Läkemedelsforum någon framtid. Men samtidigt har de sagt att programmet är bra. De måste bara få in det i sin långsiktiga planering.

Apotekets sparplaner drabbar personalens vidareutbildning

I helgen avslutades Läkemedelsforum. Det som skulle bli en nysatsning verkar istället ha blivit en felsatsning. Mot förväntade 2 500 deltagare kom bara runt 1 200 personer.
? Det är tråkigt, säger Märit Johansson på Apotekarsocieteten som anordnar Läkemedelsforum.
? Det har varit färre anmälningar från alla håll, både från Apoteket, från läkemedelsindustrin och bland Apotekarsocietetens egna medlemmar.
Men påtagligast var den dåliga tillströmningen från Apoteket.
För att locka fler deltagare de sista dagarna innan Läkemedelsforum gick av stapeln använde sig Stockholmsmässan av telemarketing mot deltagare från tidigare år samt e-postutskick. Dessutom förlängdes tiden för Apotekets rabatterade anmälningsavgift ? dock utan större resultat.
? Det är tråkigt att Apoteket inte släppte till mer folk, säger Peter Feldt, projektledare för Läkemedelsforum på Stockholmsmässan.
? Enligt vad de själva säger på Apoteket är inte pengarna det yttersta skälet. Det handlade tydligen om att de inte fick tag på vikarier för dem som skulle åka.



Bara sex från största apoteket

Tidigare år har den utställande läkemedelsindustrin klagat på att det kommer för lite folk från apoteken. Därför planerades årets kongress särskilt för att ge personalen ute på apoteken möjlighet att komma.
Men från Apoteket, som varit med och organiserat kongressen och planerat dess program och tema, egenvård, kom bara cirka 500 personer. Med tanke på att programmet speciellt riktade sig mot apoteksanställda hade arrangörerna räknat med det dubbla. Apoteket har dessutom betalat 100 000 kronor för en kurs i kundkommunikation, speciellt utformad för apotekens personal. Varje dag fanns plats för 50 personer, men antalet bokade var 27, 22 och 15 för torsdag, fredag och lördag. Det verkliga antalet deltagare som verkligen kom slutade på 16, 10 respektive 11.


Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden fick inte apotekspersonalen åka bland annat på grund av det hårda besparingsprogram som Apoteket just nu driver igenom.
På Sveriges största expeditionsapotek, C W Scheele i Stockholm, arbetar 72 personer. Av dessa fick sex personer åka.


Den bilden bekräftas från Apotekets ledning.
? Det är två anledningar. Dels en allmän återhållsamhet med pengar inom företaget, dels svårigheten att få loss vikarier för dem som åker, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.
Apoteket har inte centralt velat skjuta till mer pengar för att ta in vikarier utan menar att pengarna ska tas lokalt. Något som inte underlättar i spartider.



Mörk framtid

Den dåliga uppslutningen i år riskerar att påverka även nästa år.
? Det finns risk att det inte blir något Läkemedelsforum nästa år, säger Märit Johansson.
Den 1 december ska Apotekarsocieteten ha ett möte med Stockholmsmässan för att diskutera framtiden.
? Framtiden ser onekligen inte ljus ut, säger Peter Feldt, projektledare på Stockholmsmässan.
Inte heller läkemedelsföretagen som ställde ut på Läkemedelsforum, tycker att det var någon succé.
? De kommer ju hit för att få träffa personal från apoteken. När apoteket säger att de ska skicka personal, och sen inte gör det, är det klart att de blir besvikna, säger Peter Feldt.
Han menar att det krävs en ordentlig uppryckning från Apotekets sida för att Läkemedelsforum ska bli av i framtiden.
? Det ligger i Apotekets händer. Om de inte skickar sin personal har inte Läkemedelsforum någon framtid. Men samtidigt har de sagt att programmet är bra. De måste bara få in det i sin långsiktiga planering.

Unik gemensam rekommendation av simvastatin

Det är andra gången i historien som ordförandekollegiet Lok gemensamt uttalar sig kring rekommendationer.
? Men det är första gången vi gemensamt och tydligt rekommenderar ett preparat. Första gången gällde diskussionen protonpumpshämmare, men då nåddes inte samma grad av konsensus, säger Ola Ohlsson, ordförande i Region Skånes Läkemedelsråd och ordförande i Lok.
? Det var inga kontroverser i beslutet. Vi var fullständigt eniga.
Bakgrunden till den extraordinära åtgärden är att marknadsföringstrycket från Pfizer, Astrazeneca och MSD, som marknadsför Lipitor, Crestor och Ezetrol, blir allt hårdare. Enligt Ola Ohlsson finns det idag inte något som hindrar att samtliga patienter som behöver läkemedel ska ha simvastatin, om inte speciella skäl föreligger.
Han är dock noga med att poängtera att detta är just en rekommendation och inte ett bindande avtal. Däremot både tror och hoppas han att rekommendationen kommer att avspegla sig i läkemedelskommittéernas rekommendationslistor när de uppdateras under det kommande året.
? Det är en oerhörd styrka att landets samtliga kommittéordföranden kan samlas och enas i ett gemensamt uttalande så här. Det här är en arbetsform som vi kommer att kunna ta till framöver när nyheter inträffar inom terapiområden.



Effektivare sänkning

I princip rekommenderas nu simvastatin till samtliga patienter som behöver en statin.
? Lipitor har bra dokumentation men det faller på prisbilden, liksom Pravachol. Crestor däremot faller både på dokumentation och prisbild eftersom det är så nytt, säger Ola Ohlsson.
På MSD, som tog fram simvastatin, ses Lok:s rekommendation inte oväntat som logisk.
? Det här följer alla rekommendationer. Det är glädjande att de uppskattar all klinisk forskning som gjorts på simvastatin, säger Ulf Janzon, chef för information och affärsutveckling på MSD.
Leif Lohm, medicinsk rådgivare på Pfizer som står bakom Lipitor, framhåller att den enskilde läkaren slutligen måste bedöma vad som är bäst för varje patient.
? Annars delar vi Lok:s uppfattning, förutom påståendet att alla patienter kan flyttas över till simvastatin. Lipitor ger en effektivare lipidsänkning, har bevisad effekt på mortalitet och morbiditet samt är säkert att använda.



Bra mottagande

Även på Astrazeneca beskriver man utåt rekommendation som logisk, trots att den kan tyckas gå företaget emot.
? Den ligger helt i linje med vad Läkemedelsförmånsnämnden säger och i linje med det låga priset på generiskt simvastatin, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på Astrazeneca i Sverige.