App, app, app – hög tid att dra i den digitala nödbromsen

    22 juni 2017, klockan 13:06
    1

    Ingrid Helander
    Chefredaktör

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    Under våren har nätdoktorernas verksamhet stötts och blötts sedan det uppdagades att landsting runt om i landet betalat orimliga ersättningar för digitala läkarbesök. Likaså har kvaliteten på vården ifrågasatts när det visats att patienter i flera fall fått antibiotika utskrivet för åkommor som normalt sett kräver fysisk undersökning och provtagning.

    Nätdoktorerna, eller telemedicinen, som är en mer korrekt benämning, har på kort tid fått stort genomslag. Och det är inte så konstigt. Tröskeln för att söka läkarvård är extremt låg och ingen vill väl vara den som säger nej till framtiden? Särskilt inte om man är landstingspolitiker med chans att göra avtryck som en digital föregångare. Problemet är bara att man gör det med skattepengar.

    Nu har dock flera ryckt i nödbromsen. Sveriges kommuner och landsting, SKL, rekommenderar en rejält sänkt ersättning mellan landstingen för digitala läkarbesök och Strama arbetar för att ta fram kvalitetsindikatorer för behandling av infektioner på distans.

    Båda åtgärderna är bra och välkomna, men borde ha tagits innan ”doktor på nätet” lanserades skarpt.

    Och nätdoktorerna är inte de enda exemplen på hur ettor och nollor förför. Runt omkring oss lanseras nya appar inom läkemedels- och hälsoområdet så gott som dagligen – appar som mäter allt som går att mäta och som, om de bara används som utvecklaren tänkt, ska revolutionera alltifrån diabetesbehandling till antalet som dör av hjärtattack.

    Jag vet inte hur många event och frukostmöten jag har varit på och lyssnat till entusiastiska entreprenörer och visionära företagsledare beskriva fantastiska AI-lösningar eller appar man som patient ”bara ska lägga in data i och visa för sin doktor” som sedan ”bara ska logga in på …” för att få analysen rakt i paddan.

    Fast stopp. Här är glappet mellan tech-utvecklingens snabbhet och den evidensbaserade vårdens tröghet enormt. Förutom att det i vården sällan finns tid till digitala övningar ligger den tekniska infrastrukturen långt efter de digitala visionerna. Jag säger inte att det måste vara så, men så ser verkligheten ut och då är det bra att utgå från verkligheten.

    Nästa fråga är hur jag som patient/användare vet att appen just jag använder är den mest relevanta för mina problem? Att metoder och analyser är vetenskapligt belagda? Att det appen utger sig för att åstadkomma är bättre, eller åtminstone lika bra, som någon annan intervention?

    Visserligen måste alla appar med ett medicinskt syfte ha en CE-märkning, men den säger ingenting om det medicinska värde appen förväntas ge. Som patient/konsument måste jag helt enkelt förlita mig på tillverkaren.

    Nyligen lade Statens medicinsk-etiska råd, Smer, fram en rapport om just dessa frågor med rekommendationer till beslutsfattare inför att nya hälsoappar och kroppsnära teknik introduceras – ett steg i helt rätt riktning.

    Vi är alla en del av den digitala utvecklingen och den ska definitivt inte bromsas. Men på samma sätt som de inflygande pilarna sågs som revolutionerande i power points barndom (ingen använder väl dessa längre?) tycks allt som förses med epitet som ”e-hälsa” och ”digitalt” eller benämns som ”app” få ett magiskt skimmer över sig. Och det är den här stjärnögda fascinationen för ”det digitala” jag värjer mig emot. För rent krasst, saker och ting blir ytterst sällan magiska bara för att de förpackas i applikationer eller nås via skärmar.

    Jag inser att det inte är lika roligt och visionärt att lägga skattepengar på infrastruktur och it-miljö som på de senaste digitala tjänsterna, men det ger sannolikt mer ”bang for the bucks” på lång sikt. Både för staten och för den enskilda individen.

    Vi ses i framtiden!

    1 Kommentar

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Läste nyss en utvärdering av ångest-appar där 9 studier fanns och effekten var liten till måttlig. Det varierade mellan olika appar. Måttlig är väl som effekten av bensodiazepiner, som man tycker är OK. Förhoppningen är väl att vården utvecklar appar, som är kliniskt testade och effektiva. Nu tror jag inte man skall ha så stora förväntningar. När vi ser på läkemedel så har 50 % svårt att följa ordination och då handlar det bara om att svälja tabletter. Att hålla på med appar är mer komplext och jag undrar över följsamheten där. Men appar är nytt och utvecklingen har bara kommit igång.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här