Bastubad tycks minska risken för stroke

Personer som badar bastu flera gånger i veckan verkar ha lägre risk att få en stroke än de som bastar mer sällan.

4 maj 2018, klockan 14:47
0

Den som badar bastu mellan fyra och sju gånger per vecka har 61 procents lägre risk att få en stroke än den som bara tar ett bastubad i veckan. Det framgår av en uppföljningsstudie publicerad i tidskriften Neurology, gjord av finländska forskare vid University of Eastern Finland.

Totalt ingick drygt 1 600 personer – finländska kvinnor och män med en medelålder av 62,7 år i studien. Ingen av dem hade haft en stroke innan. Kohorten var en del av en studie som inleddes i slutet på 1980-talet i Kuopio i östra Finland för att undersöka riskfaktorer för hjärtsjukdom, och de nu presenterade studieresultaten bygger på en uppföljning efter 15 år.

I samtliga fall mättes deltagarnas längd, vikt, blodfetter, glukos, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Deltagarna fick också fylla i ett frågeformulär om hur ofta och hur länge de badade bastu. Forskarna delade därefter in studiedlatagarna i tre grupper: de som badade bastu max en gång per vecka, två till tre gånger per vecka eller fyra till sju gånger per vecka.

Under uppföljningen inträffade totalt 155 fall av stroke bland studiedeltagarna och andelen strokefall per 1000 person-år var 8,1 i gruppen som badade minst bastu, 7,4 i mellangruppen och 2,8 i gruppen med de mest frekventa bastubadarna.

Risken att få en stroke var 61 procent lägre för de som badade bastu oftast jämfört med de som bastade mest sällan. Resultaten var korrigerade för ålder och kön. Riskminskningen kvarstod även efter korrigering för andra riskfaktorer som BMI, rökning, blodfetter, alkoholkonsumtion, läkemedelsbehandling och fysisk aktivitet.

Det är inte första gången bastubadande har visat på positiva hälsoeffekter. I tidigare studier har bland annat setts positiva effekter på högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom generellt.

Forskarna skriver att tänkbara mekanismer bakom den noterade riskminskningen för stroke är just minskning av systoliskt blodtryck vid bastubad, liksom stimulering av immunsystemet, positiv effekt på blodfettssammansättningen och minskning av oxidativ stress. De lyfter också påverkan på blodkärlens (artärernas) styvhet samt tjockleken på halspulsådern som tänkbara förklaringar.

Studiens styrkor är enligt forskarna bland annat den långa uppföljningstiden, de väl beskrivna försökspersonerna och möjligheten att koppla dem till händelser registrerade i strokeregister.

I studien ingick dock enbart försökspersoner från Finland och bastubad under finländska förhållanden, vilket gör att resultaten inte kan extrapoleras till andra grupper eller annan form av värmeterapi. Forskarna poängterar också att detta är en kohortstudie och att det inte går att dra några slutsatser om orsakssamband.

Forskarna menar dock att studien utgör ett viktigt bidrag till övrig forskning om bastubad och positiv hälsopåverkan. Dock krävs mer forskning i andra studiepopulationer och om tänkbara verkningsmekanismer för att klargöra kopplingen mellan bastubad och risk för stroke.

Studien finansierades av Finnish foundation for cardiovascular research.