Annons

VI TYCKER – spartips

Kostnadsansvaret för läkemedelssubventionen överfördes till landstingen 1998. Tanken var att landstingen skulle kunna kontrollera kostnaderna bättre än staten. Men utgifterna har stigit snabbt och översteg 2002 statsbidraget med 766 miljoner kronor.

22 apr 2003, kl 10:18
0

Annons

Margit Gennser, riksdagsledamot (m) 1982-2002

Det är totalkostnaden för en viss vårdinsats inte läkemedelskostnaden som ska begränsas. En ökad läkemedelskostnad kan nämligen kompenseras av kortare vårdtider och effektivare vård. Hur ska då kostnadsökningarna begränsas? Det finns inga patentlösningar men mindre toppstyrning och byråkrati inom vården och mer tilltro till läkarnas förmåga att på en gång se till patientens och ekonomins bästa skulle vara effektivare än den centralism som nu tagit överhanden inom landstingen.



Steinar Höeg, ordförande Lif

Det är över huvud taget inget bra tips att tygla stigande läkemedelskostnader om farmakoterapi är rationell och kostnadseffektivare än alternativet. Möjligheten att analysera läkemedelskostnaden ut och in gör att man har tappat helhetsperspektivet. ?Äldrevågen? är snart över oss med ökade krav på vården som måste tillföras mer pengar. 10 procent av BNP är rimligt för att svensk sjukvård skall kunna ge medborgarna möjlighet till bra livskvalitet.



Mikael Hoffmann, chef läkemedelsenheten Östergötland

Väl dokumenterade läkemedel där patentet går ut måste öka sin andel. Ekonomiska incitament att spara måste kombineras med krav på kvalitetsarbete kring under- och överförskrivning. Får vi inte förskrivarna med oss kanske vi sparar pengar på läkemedel men får ökade kostnader i sjukvård och samhälle. Läkemedel kanske skall öka på bekostnad av annan vård? Men läkemedel har inte varit lika kostnadsutsatt så det måste finnas möjlighet att kortsiktigt spara på läkemedel. Samtidigt finns underförskrivning.



Carola Lemne, vd Danderyds sjukhus AB

Läkemedelskommittéernas listor är basen till en ansvarsfull läkemedelsanvändning. Genom att konsekvent välja likvärdiga men billigare alternativ där sådana finns kan man bidra till att pengar kan frigöras för nya, unika (och dyra) läkemedel som tillför nya terapimöjligheter. Betänkas bör dock att det är lätt att fixera sig vid läkemedelskostnaden som en isolerad företeelse. Om en ökande läkemedelskostnad leder till mindre sjuklighet eller mindre förtidspensioneringar kan det vara en mycket bra affär för samhället!



Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm

Vi har kanske en tendens att se utgifterna just för läkemedel isolerat, för de är lätta att mäta. Målet är ju inte lägre läkemedelskostnad i sig utan ökad kostnadseffektivitet och där finns fortfarande mycket att göra. 1. Decentraliserat kostnadsansvar där man prövar olika modeller. 2. Att landstingen måtte inse att om man tar sitt ansvar för läkarnas fortbildning på ett anständigt sätt kan industrin minska sina kostnader för detta och därmed ge oss billigare läkemedel. Voilà!