Ulf Edstedt, vd, Läkemedelsindustriföreningen
Den viktigaste frågan är hur den nya Läkemedelsförmånsnämnden tänker agera. Ser den som sin uppgift att medverka till att sjukvården och den enskilda patient så snabbt som möjligt får tillgång till nya innovativa läkemedel? Eller ser den som sin uppgift att i första hand bli landstingsbudgetens förlängda arm? Svaret kommer på sikt att få stor betydelse för tilltron till den svenska sjukvården.
Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket
Vi måste få bättre möjligheter att följa upp effekt, biverkningar och hälsoekonomi av nya läkemedel! När man idag introducerar nya läkemedel är kunskapen om hur dessa fungerar i en oselekterad patientgrupp i klinisk vardag begränsad, trots att ofta ett stort antal kliniska läkemedelsprövningar genomförts. De juridiska problemen med registeruppföljning måste därför lösas. Särskilt viktigt är att integritetsskyddet för patienterna kan garanteras på ett trovärdigt sätt.
Mikael Hoffman, chef, Läkemedelsenheten, Östergötland
För de närmaste åren står det klart vilken ersättning varje landsting får från staten för läkemedelsförmånen. Inom överskådlig tid kommer därför i praktiken statens anslag vara en direkt måttstock för landstingen. Viktigare än läkemedelsförmånsnämnd, apoteksmonopol, egenavgift et cetera är hur och med vilka syften uppräkningen av ersättningen från staten skall ske i framtiden! Dessutom borde de demokratiskt styrda landstingens ökade ansvar för läkemedel avspeglas i debatten inför landstingsvalen!
Carola Lemne, vd, Danderyds sjukhus AB
När politiker debatterar läkemedel blir det lätt fokuserat på olika tekniska lösningar av läkemedelsförmåner och högkostnadsskydd. Långsiktigt vore det minst lika angeläget hur vi skall förhålla oss till de ständigt ökande möjligheter till behandling som läkemedelsutvecklingen leder till. Hur mycket har vi råd med? Hur skall vi mer professionellt väga kostnaden och nyttan av ett läkemedel mot kostnaden och nyttan för en ny operationsteknik eller en ny magnetresonanskamera? Hur skall vi som samhälle kunna lära oss att hantera att kostnader kan uppstå i en av våra ?portmonnäer medan besparingen eller nyttan uppstår hos någon annan? Denna oförmåga till helhetstänkande runt kostnader och nyttor av läkemedel och andra behandlingsformer, ser jag som ett av de större långsiktiga hoten mot bästa möjliga utnyttjande av samhällets gemensamma sjuk- och friskvårdsresurser.
Barbro Westerholm, ordförande, Sveriges pensionärsförbund
Den fråga som ligger mig varmast om hjärtat nu är att få fart på forskningen kring äldre och läkemedel. Det måste avsättas pengar för detta. Hur kan användningen förbättras genom att förbättra kunskaperna hos såväl konsumenter som förskrivare, hur kan vi minska biverkningsförekomsten till nytta för de enskilda patienterna men också för vården som slipper använda resurser för att behandla komplikationerna. Det är med sådan kunskap vi kan åstadkomma en rationell användning av läkemedlen och läkemedelspengarna, inte genom att neka bland andra äldre läkare att skriva ut läkemedel med subvention.