VI TYCKER

Temablocket i denna utgåva handlar om klinisk farmaci. Kärnan i verksamheten utgörs av specialutbildade farmacevter som analyserar och optimerar enskilda patienters läkemedelsordinationer i nära samarbete med övriga vårdprofessioner. Läkarorganisationerna uttrycker på central nivå tveksamhet till detta (se sidan 22), trots att flera försöksprojekt visat positiva resultat. Bör farmacevter medverka mer än idag i den kliniska [...]
21 maj 2004, kl 13:22
0

Temablocket i denna utgåva handlar om klinisk farmaci. Kärnan i verksamheten utgörs av specialutbildade farmacevter som analyserar och optimerar enskilda patienters läkemedelsordinationer i nära samarbete med övriga vårdprofessioner. Läkarorganisationerna uttrycker på central
nivå tveksamhet till detta (se sidan 22), trots att flera försöksprojekt visat positiva resultat.

Bör farmacevter medverka mer än idag i den kliniska miljön? Vad kan de isåfall tillföra?


Berndt Nilsson, ordförande, Handikappförbundens samarbetsorgan:


Ja, farmacevter kan tillföra mycket, framför allt genom att utföra genomgångar av patienters läkemedelsanvändning. Många äldre har läkemedel som förskrivits av olika läkare, och ofta uppstår olämpliga kombinationer. En bredare satsning på genomgångar av denna typ skulle höja patientsäkerheten och innebära ett stort mervärde för många, framför allt äldre, patienter.
De försöksprojekt som Apoteket drivit lovar gott och innebär en bra breddning av servicen.


Cecilia Bernsten, apotekare, Socialstyrelsen


Självklart! De kan tillföra kompetens i form av specifikt intresse och kunskap för läkemedel. Effekten skulle utan tvekan bli en tryggare förskrivningsmiljö och mer ordning och reda på läkemedelsanvändningen. Farmacevter i vården skulle bidra till större patientsäkerhet och högre kompetens hos den övriga sjukvårdspersonalen.
En förutsättning är att dessa personer verkligen är spjutspetsar med hög farmacevtisk och social kompetens.


Mikael Hoffman, ordförande, Östergötlands läns läkemedelskommitté


Beslut om, när och i vilken utsträckning farmacevter eventuellt bör delta i vården ska inte, som Apoteket hävdar, fattas utifrån vilken nytta en farmacevt kan göra i förhållande till kostnaden. Istället bör alternativkostnaden beaktas! Med andra ord, vad är bäst ? mer tid till läkare, klinisk farmakolog, sjuksköterska, eller farmacevt? Ett sådant beslut fattas bäst i samråd med berörda yrkesgrupper av en verksamhetschef med kostnadsansvar för alla alternativ.


Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen


Ja, naturligtvis. Det är ju de som har den mest gedigna utbildningen om läkemedel. Vi vet att läkemedelsanvändningen fungerar bättre där farmacevter involverats direkt i sjukhusmiljön, till exempel genom att utföra läkemedelsgenomgångar. Jag tycker också det är viktigt att andra yrkesgrupper medverkar runt de här frågorna. För patienterna är det också bra att ha med en mer neutral expert, vilket farmacevten är, som kan svara på frågor.


Barbro Westerholm, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund


Ja, de ska in och vara en i teamet runt patienten. Främst behövs de när det gäller behandling av de äldre multisjuka som är de stora läkemedelsanvändarna. Farmacevtens roll är att se till att det regelbundet görs läkemedelsgenomgångar och att signalera till den kliniskt anvariga när faktorer som läkemedelskombinationer, många läkemedel eller dosering kan göra att den äldre snarare mår dåligt av sina läkemedel än bra.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng