VA-barometern är föreningen Vetenskap & allmänhets årliga mätning av inställningen till forskning och forskare bland människor i vårt land. I dag presenteras 2019/2020 års barometer som är den 18:e sedan föreningen bildades 2002. Undersökningen gjordes genom 1021 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval som är representativt för den svenska allmänheten i åldrarna 16−74 år.
Den nya barometern visar bland annat att det finns ett starkt och ökande intresse för forskning i vårt land. 51 procent av de som svarade är ganska eller mycket intresserade av forskning medan såväl ekonomi, politik, kultur som sport fick lägre siffror. Och en mycket låg andel – 4 procent – svarade att de inte alls är intresserade av forskning.
VA-barometern visar ökande intresse
Intresset för forskning är också större i årets undersökning än när samma fråga ställdes i 2017 års undersökning. Andelen som säger sig vara ganska intresserade har ökat från 27 till 32 procent, medan andelen inte särskilt intresserade har minskat från 17 till 14 procent och andelen inte alls intresserade har minskat från 8 till 4 procent.
Det forskningsområde som intresserar mest är medicin. 67 procent av de svarande är ganska eller mycket intresserade av medicinsk forskning. Motsvarande siffror för naturvetenskap är 56 procent, följt av teknik med 55 procent, humaniora – 36 procent, utbildningsvetenskap – 34 procent, och samhällsvetenskap – 33 procent.
Varannan intervjuad (53 procent) tar del av forskningsnyheter varje vecka. Konsumtionen av forskningsnyheter är störst bland högskoleutbildade och bland personer i åldrarna 30-59 år.
73 procent av de svarande ser forskningsnyheter på TV som är den vanligaste kanalen för sådana nyheter. På andra plats kommer fortfarande dagstidningar, 59 procent, men deras roll minskar. Samtidigt ökar digitala kanaler i betydelse och ligger nu på tredje plats.
Fortsatt högt förtroende
Förtroendet för forskare och forskning är högt och ligger på samma nivå som i fjolårets mätning. 79 procent har ganska eller mycket högt förtroende för forskare vid universitet och högskolor och 51 procent har ganska eller mycket högt förtroende för forskare vid företag.
De senaste åren har Vetenskap & allmänhet även frågat om förtroendet för forskning generellt. I år, liksom i fjol, har tre av fyra intervjuade ganska eller mycket stort förtroende för forskning. Det är en högre andel än 2017 då motsvarande siffra var 60 procent.
De som bor i storstäder har högre förtroende för forskning än de som bor i mellanstora eller mindre städer eller på landsbygden.
Osäkert om AI
I årets VA-barometer fick de svarande säga vad de tänker på när de hör begreppet artificiell intelligens. Hela en fjärdedel svarade att de inte tänker på något speciellt. Detta var vanligast bland personer med enbart grundskola (48 procent) och minst vanligt bland högskoleutbildade (16 procent).
Men hur tror då de svarande att AI kommer att påverka oss i framtiden? En knapp tredjedel tror att AI-utvecklingen blir övervägande positiv och ungefär lika många tror att påverkan blir lika delar positiv och negativ. 14 procent är mer pessimistiska och tror på en övervägande negativ AI-påverkan i framtiden. Högskoleutbildade har större tilltro till AI-utvecklingen än de som saknar högre utbildning.
Hela 19 procent svarade vet ej på frågan om hur AI kommer att påverka oss.