I början av 1990-talet introducerades mikrovågsbehandling (transuretral mikrovågsterapi, TUMT) som alternativ till operation vid symtomgivande prostataförstoring. Landstingen såg en besparingspotential i form av kortade operationsköer och gjorde snabbt stora investeringar i teknologin.
Konceptet blev dock ingen större framgång och idag samlar apparaturen från denna tid damm på flera av landets urologkliniker. Huvudproblemet var att resultaten av behandlingen, som skedde på samma standardiserade sätt för alla patienter, varierade kraftigt och var svåra att förutsäga från fall till fall.
Temperaturmätning
Magnus Bolmsjö, docent i radiofysik vid Lunds universitet, vidareutvecklade under 1990-talet tillsammans med professor Anders Mattiasson med flera mikrovågstekniken. Arbetet utmynnade i det nya behandlingskonceptet ProstaLund Feedback Treatment (PLFT), där temperaturen i prostata kan monitoreras under pågående behandling.
Temperaturen står i nära förhållande till det intraprostatiska blodflödet, som alltid ökar när bestrålningen inleds. Blodflödet är dock den variabel som varierar mest mellan patienter och påverkar behandlingsresultatet.
Den kateter som förs in i urinröret på patienten innehåller en mikrovågsantenn och en nål med tre termosensorer (se bild). Mätpunkterna befinner sig på olika avstånd från antennen och med hjälp av temperaturvärdena beräknas kontinuerligt blodflödet genom körteln. Mikrovågseffekten och behand- lingstiden kan sedan anpassas så att man uppnår den minskning av prostatavolymen ? denna räknas också succesivt fram av maskinen ? som man satt upp som behandlingsmål.
Köer kan kapas
Urologkliniken vid universitetssjukhuset i Lund har nyligen deltagit i en internationell utvärdering av teknologin där totalt 150 patienter inkluderades. PLFT jämfördes med TURP, transuretral prostataresektion, den kirurgiska metod som sedan länge är ?golden standard? vid symtomgivande BPH.
? Vi kunde inte se någon skillnad i resultat mellan metoderna. Detta var glädjande med tanke på att mikrovågsbehandlingen har flera fördelar, patienterna slipper till exempel bli inlagda på sjukhuset. Resultaten måste dock bekräftas i fler och längre studier, säger Lars Malmberg, urolog och kliniskt ansvarig för PLFT-behandlingen vid universitetssjukhuset i Lund.
? En annan fördel med PLFT kontra kirurgi är att skörare patienter, och därmed totalt sett fler, kan erbjudas behandling. Väntetiderna kan dessutom kapas eller elimineras helt eftersom metoden är snabb. Här i Lund har antalet patienter som vi kan behandla i veckan nästan fördubblats. Metoden är också betydligt billigare än kirurgi. Efterförloppet är dock ungefär lika problematiskt för patienten som vid operation, och en nackdel är att vi inte vet om metoden ger lika bra långtidsresultat som TURP.
USA-klartecken väntas
Efter omfattande diskussioner tog man i Lund ställning för att fortsätta att använda PLFT-teknologin i klinisk praxis. Ett avtal har skrivits med företaget ProstaLund och alla aktuella patienter som vill får nu genomgå mikrovågsbehandlingen. Metoden används även på ett tjugotal andra kliniker i Skandinavien. ProstaLund väntar nu på klartecken av amerikanska FDA för marknadsföring i USA.