Studerar om läkemedel kan förhindra typ 2-diabetes

I början av nästa år startar en svensk-norsk studie av 2 000 personer med förhöjd blodglukos nivå. Studien syftar till att ge svar på frågan om läkemedel kan skjuta upp eller till och med förhindra att typ 2-diabetes uppstår.

24 jul 2002, kl 22:15
0

Läkemedel kan förhind-ra uppkomsten av typ 2-diabetes hos personer i farozonen. Det indikerar utfallet av en begränsad studie som påbörjades för mer än 20 år sedan i Malmöhus län.
Detta uppmuntrande utfall är en utgångspunkt för en ny större studie som förhoppningsvis kan ge ett tydligt svar på om läkemedel (i detta fall glimepirid) kan förhindra att personer utvecklar typ 2-diabetes. Denna omfattar 2 000 personer och startar i början av nästa år.
I den gamla undersökningen i Malmöhus ingick cirka 200 personer. De hade alla nedsatt glukostolerans (IGT), ett förstadium till typ 2-diabetes. En del av deltagarna fick kostråd, en del dessutom läkemedel, tolbutamid, och en del var en kontrollgrupp.
? Bland kontrollerna fick en tredjedel diabetes efter tio år. Bland dem som fick kostråd var andelen 13 procent och i läkemedelsgruppen utvecklade ingen typ 2-diabetes, säger professor Arne Melander, chef för Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.
I uppföljningen såg man tecken på att både sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom minskade efter behandling. Dock var studien för liten för att kunna säkerställa en positiv effekt.
Genom annan forskning vet man i dag att kostråd, motion och läkemedel kan sänka blodsockernivån hos personer med typ 2-diabetes.
? Vi kan inte bota dem, men vi kan fördröja tiden tills kärl- och andra komplikationer uppstår, säger Arne Melander.
100 vårdcentraler
I början av nästa år startar en omfattande studie av 2 000 personer på ett hundratal vårdcentraler i Nepis regi. En knapp tred-jedel av patienterna rekryteras i Norge. För närvarande undersöker man vilken av tre olika doser av glimepirid, en sulfonureid, som är lämpligast för studien.
De personer, både kvinnor och män, som ingår i studien är 50?70 år och de har en fasteglukoshalt på 5,6?6,0 mmol/L, det vill säga att de har en så kallad prediabetes. Personer med hypertoni ingår, däremot inte personer med svår hjärtsjukdom.
Hittills har samma gräns gällt för klassificering av både typ 1- och typ 2-diabetes, det vill säga när fasteglukosnivån överstiger 6,7 mmol/L. Men vid årsskiftet differentieras gränsen. För typ 1 är gränsvärdet oförändrat, för typ 2 sänks den till 6,1 mmol/L. En anledning är att vid typ 2-diabetes uppstår förändringar i de stora blodkärlen (hjärta, hjärna etc) redan vid den lägre glukosnivån.


Femårig studie
Nepi-studien är upplagd för att pågå i fem år. Efter tre år finns en kontrollstation där den kan avbrytas om resultaten entydigt pekar åt något håll.
De ingående personerna randomiseras till antingen enbart kost- och motionsråd eller detta plus tillägg av glimepirid.
Försökspersonerna genomgår en rad olika analyser. Ett inslag i studien är att man kopplar de genetiska förutsättningarna till utfallet.
Till studien finns också en hälsoekonomisk utvärdering kopplad, vilken ska göras av IHE, Institutet för hälsoekonomi.
? Det är viktigt att studera de ekonomiska konsekvenserna, inte minst om det finns medicinska fördelar att behandla en stor del av befolkningen, säger Arne Melander.
Sänkningen av fasteglukosgränsen vid kommande årsskifte ökar i ett slag antalet personer med diabetes med 15?20 procent.
? Finner vi dessutom att gränsen bör sänkas ytterligare bli det många nya personer som kanske ska stå på läkemedel, säger Arne Melander.