Stroke ? Sveriges dyraste kroppsliga sjukdom

Med sina dryga tio miljarder per år är stroke den kroppsliga sjukdom som kostar mest i Sverige. Och trots att behandlingsresultaten stadigt blivit bättre, speciellt i de nordiska länderna, ligger kostnaden kvar på en relativt konstant nivå.? Det ökande antalet äldre i samhället resulterar i att allt fler drabbas, säger Kjell Asplund, professor och överläkare i medicin vid Norrlands Universitetssjukhus.

18 jul 2002, kl 23:20
0

Stroke, eller slaganfall, är den allra dyraste kroppsliga sjukdomen i Sverige. 1992 gjordes en beräkning som visade att behandling och omhändertagande av stroke-patienter kostade samhället 10,5 miljarder kronor. Och trots att omhändertagandet och behandlingen har blivit bättre ? vilket resulterat i kortare vårdtider ? så ligger kostnaden kvar på ungefär samma nivå idag, tror Kjell Asplund, professor och överläkare i medicin vid Norrlands Universitetssjukhus och en av landets experter på området. Orsaken är att fler och fler drabbas av stroke.
? Antalet personer som drabbas av slaganfall ökar hela tiden, säger han. Risken att drabbas är fortfarande densamma, men det ökande antalet äldre i samhället resulterar i att fler drabbas.
Behandlingsresultaten är dock betydligt bättre idag än bara för tio år sedan. Det är långt färre som dör och betydligt fler som kan klara av sitt dagliga liv med liten eller ingen hjälp. Statistiken visar att av de cirka 30 000 personer som drabbas av stroke årligen dör cirka 15 procent inom en månad och totalt 25-30 procent avlider inom ett år. Av de som överlever kan dock tre fjärdedelar mer eller mindre klara sig själva och i många fall till och med återgå till ett full normalt liv. Medan cirka en fjärdedel av de överlevande måste få hjälp av hemtjänst eller vårdas på institutioner och det är naturligtvis institutionsvården som står för de stora kostnaderna i samband med sjukdomen.


Hjärninfarkt vanligast
Stroke är egentligen ett samlingsnamn för alla hjärnans kärlsjukdomar och kan grovt delas upp i hjärninfarkter och hjärnblödningar.
Den i särklass vanligaste formen av stroke är hjärninfarkt, d v s när en propp täpper till ett kärl i hjärnan så att blodförsörjningen till det område i hjärnan som kärlet normalt försörjer med blod stoppas. Infarkterna står för 85 procent av alla stroke-fall.
? Resultatet av en infarkt blir att hjärncellerna i det direkta området dör inom 5-6 minuter, men det större randområdet som delvis försörjs av andra blodkärl kan fortsätta att leva i många timmar, till och med dagar efter infarkten. Det är hjärncellerna i detta området som man inriktar sig på att rädda vid akutbehandlingen av stroke, säger Kjell Asplund.
Propparna som sätter sig i hjärnan är ofta blodkoagel som kommer antingen från hjärtat eller från halspulsådern. De transporteras med blodet in i de allt smalare kärlen i hjärnan och fastnar så småningom och ger upphov till en infarkt.
En lindrigare variant av störd blodförsörjning ? och många gånger ett förebud om en riktig infarkt ? är så kallade transitoriska ischemiska attacker, TIA, vilket orsakas av små övergående proppar i hjärnan.
Även de flesta hjärnblödningar beror på åderförkalkade kärl som sedan brister inne i hjärnan, medan cirka en tredjedel av alla blödningar är orsakade av aneurysm, ett slags åderbråck som brister och resulterar i en subaraknoidalblödning på hjärnans yta.


Hypertoni ökar risken
Trots att risken att drabbas av stroke är 50 procent högre för män som för kvinnor är det ändå ungefär lika många män och kvinnor som drabbas i Sverige. Detta, till synes paradoxala utfall, beror på att det finns betydligt fler kvinnor i hög ålder än vad det finns män ? något som ökar jämlikheten i statistiken. Risken att drabbas av stroke ökar också drastiskt med åldern. För vart 20:e år efter 50 års ålder tiodubblas risken.
? Det är alltså tio gånger så hög risk att drabbas i 70-års åldern som i 50-års åldern och hundra gånger så hög risk om man kommit upp över 90, säger Kjell Asplund.
Det finns också geografiska skillnader som ingen ännu kan förklara. Det är t ex 50 procents högre risk att drabbas av stroke om man bor i norra Sverige jämfört med om man bor i södra.
Bland de riskfaktorer som det går att behandla är högt blodtryck och diabetes, både typ I och typ II, de viktigaste att få kontroll på. Risken för stroke ökar linjärt med stigande blodtryck, både systoliskt och diastoliskt, och diabetes tredubblar risken att få hjärninfarkt.


Rökstopp lönar sig
Rökning fördubblar risken och det lönar sig alltid att sluta röka. Två år efter rökstoppet har risken minskat betydligt och tio år efter rökstopp är riskökningen på grund av rökningen, i princip, noll.
Tidigare hjärtsjukdom är också en stor riskfaktor där akuta hjärtinfarkter kan ge upphov till koagel som bryts loss och transporteras upp till hjärnan och korkar igen kärlen. På samma sätt kan förmaksflimmer orsaka att blodet stagnerar i förmaket, koagulerar för att sedan brytas loss och föras upp till hjärnan.
En av de nyare och mer kontroversiella riskfaktorerna för stroke är förhöjda halter av homocystein. Homocystein-överskott har visats vara en klar riskfaktor för hjärtinfarkt, men Kjell Asplund tror inte att det har lika stor betydelse vid stroke. Men han framhåller att det råder delade meningar om homocysteinets betydelse.
? Frågar du tio experter så kommer du inte att få ett entydigt svar på frågan, säger han.


Alkohol i rätt dos skyddar
Det har också visat sig att personer som utsätts för svår psykosocial stress som t ex en skilsmässa, en nära anhörigs död eller besked om att de ska in i fängelse har en 50 procentigt högre risk att drabbas.
Däremot är det visat att alkohol i måttliga mängder minskar risken att drabbas av stroke. Sambandet mellan alkoholintag och stroke-risk beskrivs av en så kallad j-formad kurva vilket innebär att de som aldrig dricker alkohol och de som överkonsumerar har högst risk medan de som dricker alkohol i mängder däremellan har den lägsta risken.
Alkoholens skyddande effekt innebär dock ett informationsproblem menar Kjell Asplund eftersom det har visat sig att de personer som har lägst risk att drabbas av stroke är de som dricker en till fyra ?drinks? per dag. Och en ?drink? är i det här fallet detsamma som ett glas vin eller öl eller en liten snaps. Att propagera för att männi-skor bör dricka fyra glas vin, fyra öl eller åtta centiliter starksprit per dag är dock något som knappast skulle falla väl ut i Sverige, menar Kjell Asplund.
? Det är inget lätt budskap att föra ut eftersom det samtidigt är ur denna grupp som alkoholister rekryteras, säger han.
Det skandinaviska dryckesmönstret komplicerar dessutom situationen ytterligare, för när Kjell Asplund säger ?per dag? så menar han inte någon statistisk snittsiffra över den totala veckokonsumtionen utan faktiskt per dag. Att, på skandinavisk maner, ?spara? hela veckodosen till fredag och lördag är inte att rekommendera eftersom akut alkoholintoxikation, d v s en fylla, dramatiskt ökar risken att drabbas av stroke med mellan fyra och 20 gånger.
? Yngre friska män drabbas av slaganfall nästan bara på fredag och lördag kväll, säger Kjell Asplund.


Norden har bästa vården
Kjell Asplund är aktiv i WHO:s projekt för övervakning av kardiovaskulära sjukdomar, det så kallade WHO MONICA-projektet, som också följer upp behandlingsresultaten av stroke-behandling i olika länder. Där har det framkommit att Norden har ett mycket bra omhändertagande av sina stroke-patienter vilket visar sig i att dödligheten i akutskedet genomgående är lägst i världen här i Norden.
? Ingenstans är vården så välorganiserad och vårdresultaten på så god nationell nivå som i de nordiska länderna, säger han. I Sverige kommer cirka 60 procent av alla patienter till speciella stroke-enheter ? vilket är bäst i världen ? och stroke-enheterna har visat sig ge en klart bättre prognos för överlevnaden.
Men det är egentligen inte på grund av några nya medicinska landvinningar som behandlingsresultaten blivit bättre de senaste tio åren utan det handlar mer om så kallade mjuka faktorer, menar Kjell Asplund, som tidigare rehabilitering, tidigare inkoppling av familjen och ett allmänt bättre omhändertagande.
? Nu har alla patienter tillgång till vård av bra kvalitet med kunnig och engagerad personal och det har gjort stor skillnad, säger han. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng