En kohortstudie med hälsodata från drygt 142 000 svenska patienter med allvarlig psykisk sjukdom visade tecken på att det psykiska tillståndet förbättrades när patienterna åt läkemedel för fysiska åkommor som diabetes, höga blodfetter och högt blodtryck.
Studien är ledd av Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet och gjord i samarbete med forskare från University College i London.
– Vi vet sedan tidigare forskning att det finns inflammatoriska förändringar hos personer med allvarlig psykisk sjukdom. Hypotesen var därför att antiinflammatoriska läkemedel skulle kunna ha effekt även på den psykiska sjukdomen, säger Christina Dalman.
I studien, som är publicerad i Jama Psychiatry, analyserades hälsodata från svenska patienter med schizofreni, bipolär sjukdom eller icke-affektiv psykos.
Forskarna jämförde perioder då patienten förskrivits och hämtat ut läkemedel mot högt kolesterol, högt blodtryck eller diabetes med perioder då patienten inte fått läkemedlen. Mer specifikt handlade det om statiner, kalciumflödeshämmare och metformin, som samtliga är vanligt förekommande och väl studerade läkemedel.
När patientdata analyserades med statistiska metoder med avseende på självförvållade skador och sjukhusvistelse kopplad till psykisk sjukdom såg forskarna att sjukhusvistelserna minskade under perioder när patienterna åt något av de aktuella läkemedlen.
Vidare minskade alla läkemedlen mängden självförvållade skador hos patienter med bipolär sjukdom eller schizofreni. Hos patienter med icke-affektiv psykotisk sjukdom sågs minskningen hos de som åt kalciumflödeshämmare. Samtliga förändringar var statistiskt signifikanta.
Detta är enligt Christina Dalman första gången man noterat dessa samband i en epidemiologisk studie, och resultaten var tydligare än forskarna hade förväntat sig.
– Jag blev så förvånad över att alla grupperna föll ut så tydligt att jag lät en annan statistiker göra om analysen, men resultaten blev detsamma, säger Christina Dalman.
Än är det dock för tidigt att rekommendera att nuvarande psykiatrisk behandling ska kompletteras med de undersökta läkemedlen. Till en början måste studien replikeras med ett annat patientmaterial och forskarna behöver förstå mer om de molekylära mekanismerna bakom läkemedlens möjliga effekt på psykisk sjukdom.
– Det är en stor samsjuklighet mellan allvarlig psykisk sjukdom och metabola sjukdomar. Exakt varför vet vi inte, men det kan finnas gener som predisponerar för dessa sjukdomar. Vi vet också att neuroleptika har effekter som ger metabola sjukdomar, säger Christina Dalman.
Eftersom det är en kohortstudie är de upptäckta sambanden endast statistiska – något orsakssamband går inte att se i den här typen av studier. Man vet heller inte om patienterna verkligen åt de förskrivna och uthämtade läkemedlen.
En annan möjlig felkälla är att det inte var de aktuella läkemedlen som fick patienterna att må bättre, utan att ett bättre mående snarare var förutsättningen för att orka ta läkemedlen. För att försöka utesluta detta tittade forskarna även på patienter som fått vätskedrivande läkemedel, som inte tros ha någon effekt på det psykiska måendet, och såg där ingen förbättring av de psykiska sjukdomarna när läkemedlen togs.
Men även om det är för tidigt att regelmässigt komplettera nuvarande behandlingar av psykisk sjukdom med läkemedel mot högt kolesterol, högt blodtryck och diabetes har studiens resultat klinisk nytta, menar Christina Dalman.
– Eftersom många med allvarlig psykisk sjukdom också har dessa symtom, och dessutom visat sig vara mer underdiagnostiserade än andra grupper, kan man som läkare vara extra observant och känna att man gör något bra när man sätter in dessa läkemedel.