Annons

Snabb ökning av kostnaderna: Läkemedel för 5,8 miljarder kronor under första kvartalet

Under februari och mars ökade läkemedelskostnaderna kraftigt. Under första kvartalet i år var kostnaden 700 miljoner kronor högre än föregående år. Användningen ökar långsammare än kostnaderna.

4 jul 2002, kl 07:56
0

Annons

Sedan i december 1996, den sista hamstringsmånaden innan läkemedelsreformen trädde i kraft den 1 januari 1997, har den månatliga läkemedelskostnaden stannat under 2 miljarder kronor. Men i mars i år passerades den nivån med råge. Då blev kostnaden totalt 2 187 miljoner kronor.
Ökningen jämfört med mars 1998 var 23 procent. Kostnaderna från årets början var drygt 5,8 miljarder kronor, en ökning med 700 miljoner kronor, 14 procent, jämfört med 1998. Kostnaderna anges som AUP, apotekens utförsäljningspriser.
För närvarande ökar kostnaderna betydligt mer än användningen av läkemedel. Under första kvartalet ökade användningen, räknat som definierade dygnsdoser (DDD), med 8 procent.
Efter läkemedelsreformen sjönk den långsiktiga trenden med tvåsiffrig procentuell ökningstakt för läkemedelskostnaderna. Som lägst var den genomsnittliga årliga ökningen nere kring 5 procent under förra året.
Men nu rör åter den långsiktiga ökningstakten sig uppåt kraftigt och nådde i mars 10-procentsnivån.
Politikerna har reagerat snabbt på de ökade kostnaderna och den 1 juni höjs högkostnadsskyddsgränsen med 500 kronor till 1 800 kronor.


Mag- och hjärtmedel driver på
Det är framför allt läkemedel mot mag- och hjärtbesvär som driver på kostnadsökningen. Bland magmedlen är det ?som vanligt?, det vill säga protonpumpshämmarna som ökar mest. Stoppet för parallellimporterade Loseckapslar lär gå stick i stäv med statens önskemål om kostnadsminskningar.
Bland läkemedlen för hjärt- och kärlsjukdom fortsätter de senaste årens utveckling där kolesterolsänkande statiner ökar snabbast. Inom denna grupp är försäljningsvärdet för statiner snart ikapp värdet på ACE-hämmarförsäljningen.