SBU: Forska mer om läkemedel i rättspsykiatrin

Risker och nytta med läkemedlen i rättspsykiatrin är i dag svår att bedöma och mer forskning behövs.

19 Jun 2018, kl 06:00
0

Omkring 1 700 personer vårdas inom den rättspsykiatriska vården i Sverige. Det handlar om personer som begått brott under inverkan av det som på juridiskt språk kallas en allvarlig psykisk störning och därför dömts till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse.

Merparten av rättspsykiatrins patienter behandlas med antipsykotiska läkemedel – även de som inte har en psykosdiagnos. Det är vanligt att en patient får flera antipsykotiska läkemedel, och traditionella antipsykotiska läkemedel är vanligare här än i allmänpsykiatrin.

Det konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, i sin granskning av läkemedelsanvändningen inom den rättspsykiatriska vården. SBU har både undersökt det vetenskapliga kunskapsläget och utvärderat nuvarande behandlingsrutiner ur olika perspektiv.

Den vanligaste diagnosen inom rättspsykiatrin är schizofreni. Det är betydligt vanligare här än inom allmänpsykiatrin att patienter både har en sådan psykossjukdom och andra psykiatriska störningar, exempelvis autismspektrumtillstånd och personlighetssyndrom.

Precis som inom allmänpsykiatrin är olanzapin det mest förskrivna antipsykotiska läkemedlet. I övrigt är det vanligare med traditionella antipsykotiska läkemedel i rättspsykiatrin än i allmänpsykiatrin.

Bensodiazepiner används, enligt SBU-rapporten, allt mindre i rättspsykiatrin. Däremot är det här vanligt att patienter med psykossjukdom även får läkemedel mot adhd och missbruk samt antikolinerga läkemedel mot biverkningar.

SBU anser att det i dagsläget inte går att avgöra om skillnaderna mellan allmänpsykiatri och rättspsykiatri är kliniskt motiverade. Det beror på att forskningen om läkemedelsbehandlingen i rättspsykiatrin är tydligt eftersatt. SBU har till exempel bara funnit tio studier om läkemedel inom rättspsykiatrin och samtliga var gjorda på ett sätt som ger stor risk för feltolkningar

Bristen på forskning gör, menar SBU, att det inte går att bedöma risk-nytta-balansen hos dagens läkemedelsbehandling.

SBU framhåller också ett starkt behov av läkemedelsutveckling och skriver att rättspsykiatrin liksom allmänpsykiatrin ”är bakbunden av bristen på nya antipsykotiska läkemedel.” Det som behövs är enligt rapporten nya läkemedel riktade mot bakomliggande biologiska orsaker till psykossjukdomar.