Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har gjort en systematisk litteraturgenomgång för att beskriva kunskapsläget när det gäller allmän barnvaccination med HPV-vaccin.
? Vi ser att de två vacciner som finns på marknaden idag, Gardasil och Cervarix, är mycket bra och de studier som är gjorda är väl genomförda. Men det är ett problem att man inte hunnit göra några långtidsuppföljningar ännu, säger Kari Johansen, verksam vid Karolinska institutet och Smittskyddsinstitutet, och en av experterna bakom utvärderingen.
Kostnaden för att ha med ett HPV-vaccin i ett barnvaccinationsprogram för flickor är cirka 200 miljoner kronor per år. Om det skulle visa sig att det också behövs en påfyllnadsdos blir kostnaden istället 260 miljoner kronor.
? Vi vet ännu inte om barn som får vaccinet måste få en till dos senare i livet för att ha bibehållet skydd. Det finns hittills bara en studie gjord som utvärderat påfyllnadsdos, och där blev immunsvaret mycket gott, säger Kari Johansen.
Enligt den analys som SBU gjort är det troligt att en allmän vaccination kommer att minska antalet livmoderhalscancerfall med hälften. Att det inte blir högre beror på att dagens vacciner enbart skyddar mot virusstammarna hpv 16 och 18 och inte mot övriga stammar som också ger upphov till cancer.
? Det har varit riktigt att initialt rikta vaccinutvecklingen mot de här två virusstammarna eftersom de ger upphov till flest cancerfall, men vi efterfrågar vaccin som skyddar mot fler typer, och vi vet att flera sådana finns i klinisk prövning, säger Kari Johansen.
Den höga kostnaden i kombination med att det är mycket svårt att beräkna hur många cancerfall man faktiskt undviker med en allmän vaccination gör att SBU beskriver beslutet om barnvaccinationsprogrammet som en policyfråga. ?Det handlar om vilken osäkerhet om positiva och negativa effekter som samhället är berett att acceptera när resurser ska avsättas? står det i rapporten. Rapporten konstaterar också att det är ett svårt etiskt övervägande. Å ena sidan finns den etiska aspekten att det är motiverat att göra vad man kan för att undvika en så allvarlig sjukdom som livmoderhalscancer. Å andra sidan kan det anses oetiskt att satsa stora resurser på något där effekten på framtida sjuklighet och dödlighet är dåligt känd.
? Det som fattas är tiden för att riktigt kunna göra de här värderingarna, säger Kari Johansen.
SBU saknar också studier som analyserar vilken effekt ett vaccinationsprogram skulle ha på kvinnors benägenhet att gå på cellprovskontroller. De slår också fast att det vetenskapliga underlaget angående kostnadseffektiviteten för en allmän barnvaccination i kombination med cellprovkonstroll är otillräcklig.
SBU är noga med att inte ta ställning för eller emot en allmän vaccinering, deras uppdrag har varit att utvärdera de fakta som finns. Beslutet om allmän vaccination tas av Socialstyrelsen någon gång den kommande månaden.