Roten till det onda finns kvar
TLV får kritik för att inte ha förklarat roten till problemet med ojämlika priser. Foto: iStockphoto

Roten till det onda finns kvar

Kritiken mot TLVs förslag tycks massiv då det inte löser grundproblemet.

12 mar 2015, kl 10:52
2

Maarten Sengers, foto: Socialstyrelsen

"Som den här rapporten är skriven tycker jag den tyvärr är att lura en minister."

Gabriel Wikström, ansvarig minister för bland annat folkhälsa och sjukvård har deklarerat att den nuvarande regeringen visserligen var tveksam till omregleringen av apoteksverksamheten. Men att nu gäller det att ta vara på det som är bra, till exempel fler apotek med längre öppettider, samtidigt som vissa saker behöver justeras.

Frågan är om den oreglerade prissättningen på receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna bara behöver justeras eller om det kräver mer drastiska förändringar?
– Ja, det blir intressant att se hur den rödgröna regeringen reagerar på TLVs förslag till åtgärder för att komma åt problemen med de oreglerade priserna, säger Maarten Sengers, samordnare för läkemedelsfrågor på Socialstyrelsen.

Vid omregleringen av apoteksmarknaden 2009 lämnades prissättning av receptbelagda läkemedel utanför förmånerna öppen. Det vill säga företag och apotek gör upp om priset och apoteket sätter också priset ut till kund. I praktiken innebär det att samma receptbelagda läkemedel kan ha lika många priser som det finns apoteksägare. En situation som är tämligen unik för Sverige, de flesta länder inom Europa har system som innebär att alla receptbelagda läkemedel har ett fast pris.

Problemet med olika priser på receptbelagda läkemedel utanför förmånen har uppmärksammats många gånger de senaste åren. En av anledningarna är att allt fler läkemedel tas ur förmånen. Därför fick TLV i uppdrag att utreda frågan.

I slutrapporten till regeringen har TLV identifierat en rad problem som uppstår på grund av den fria prissättningen och föreslagit åtgärder för att mildra konsekvenserna. Bland annat föreslår myndigheten att patienten ska ha rätt att byta läkemedel oavsett om det ingår eller inte i läkemedelsförmånerna och att man på apoteken också ska ha rätt att informera kunden om möjligheten. En oberoende priswebb där apotekens priser ska listas är ett annat förslag som påstås mildra konsekvenserna för kunder och förskrivare.

TLV har inte kommit med några förslag som förändrar apotekens rätt att själva bestämma priset, det vill säga det som många kritiker av systemet menar är roten till det onda och som skapar en ojämlik vård.

Men att utreda den fria prissättningen ingick inte i uppdraget från den tidigare regeringen. Vilket de flesta deltagare i de rundabordssamtal som TLV haft med olika parter kritiserat. Tretton olika myndigheter och organisationer har nämligen deltagit i utformningen av rapporten genom de samtal som TLV fört med dem under arbetets gång, även om den slutliga rapporten och dess förslag bara är TLVs.
– Många runt bordet menade att eftersom det handlar om receptbelagda läkemedel som förskrivaren, inte patienten, beslutar om, borde man ha ett reglerat påslag på apoteken. Men det fick man ju inte föreslå eftersom det var uttryckligen sagt i utredningsuppdraget att man inte fick göra det, förtydligar Ellen Vinge, klinisk farmakolog, ordförande i Kalmar läns läkemedelskommitté och en av rundabordsdeltagarna, kritiken.

Samma pris oavsett expedierande apotek skulle ha löst flera av de kvarstående problemen, anser hon och många med henne.  Egentligen alla utom Sveriges apoteksförening, även om myndigheter som Konkurrensverket och Konsumentverket inte uttalat någon ståndpunkt i frågan.

En av de argaste kritikerna är nog Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson.
– Som den här rapporten är skriven tycker jag den tyvärr är att lura en minister. Och jag är för omregleringen, så det handlar inte om det.
Hon, liksom andra kritiker, menar att även om TLV inte hade mandat att föreslå en reglering finns det inte något som hindrat TLV att åtminstone föreslå att den frågan utreds vidare.

Av de tretton organisationer som deltog i samtalen och som uttalat sig offentligt i något sammanhang har åtta tyckt att frågan om fasta priser också på den här gruppen läkemedel behöver utredas. Däribland Anders Blanck, vd för Lif som till Svensk Farmaci säger att rapporten knappast kan anses vara ett fullständigt underlag för de förslag som ges.

Även om alla stödjer förslaget till utbyte också för receptbelagda läkemedel utanför förmånen, understryker man att prisskillnaderna mellan apotek kommer att kvarstå. Apoteken kommer att erbjuda patienten den produkt man köpt in till billigast pris och har bäst avans på. Och även om läkare och patient sent omsider skulle få tillgång till en priswebb där priserna kan jämföras är det inte sagt att det är de priser som gäller när kunden dyker upp på ett apotek en vecka senare.

Enligt Mikael Hoffmann, stiftelsen Nepis chef, är det här ett koppel nödlösningar. Mikael Hoffmann har alltsedan diskussionen om den här gruppen läkemedel utanför förmånen tog fart förfäktat idéen att det inte är rimligt att receptbelagda läkemedel har olika pris beroende på vilket apotek som expedierar. Samma pris till patient är en enkel lösning som sparar tid och pengar, menar han. Det tycks han inte heller vara ensam om.

Desto ensammare tycks i dagsläget apoteksbranschens företrädare, Sveriges apoteksförening, som kämpar för ägarnas rätt att förhandla med leverantörerna om priset och sälja dessa läkemedel till det pris man själv bestämmer. Det är en förutsättning för att den dåliga affär som apoteksverksamheten är idag ska vara lite mindre dålig hävdar man.
– De kanske har rätt i att handelsmarginalen är för låg och att de har det tufft. Men då får man väl i så fall höja marginalen, är Ellen Vinges lösning, liksom Anne Carlssons:
– Om grundproblemet är för dålig avans för apoteken så får man väl höja marginalen.

– Förslagen på åtgärder löser egentligen inte grundproblemet för till exempel multisjuka och äldre som med de här lösningarna ska agera medvetna konsumenter. Vården förblir ojämlik, kommenterar Maarten Sengers.

Frågan är vilken slutsats Gabriel Wikström kommer att dra.

2 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. 13 länder har fasta priser. 4 har max AUP. 9 har fri prissättning och några länder har försäkringslösningar. Så så entydigt är det inte. Men det jag undrar här är; Hur är det möjligt att ingen ställer frågan vad som händer om man har fast påslag på apoteket, men fri prissättning för leverantören? Det är uppenbart att det varken leder till lägre priser, eller ens att priserna till kund blir lika. Det konstiga är att så många drar så uppenbart märkliga slutsatser i denna fråga. Utbytet kommer leda till en konkurrens som idag inte finns. Det kommer leda till en möjlighet för patienten att kunna välja billigare varor. Priset kommer inte vara exakt samma för alla, men uppenbart kommer det totalt sett leda till lägre kostnader och bättre service. Låt ett infört byte sätta sig, så kan de som är skeptiska utvärdera i efterhand. Att ge leverantörerna fritt spelrum att bestämma priser är knappast någon lösning.

  2. Det är inte en konsekvens av apoteksomregleringen att denna situation uppstått. Det har alltid varit fri prissättning för läkemedel utanför förmånen. Dock var tillämpade Apoteket AB under monopoltiden samma påslagsmodell för läkemedel utanför förmånen som för läkemedel inom förmånen, d v s den handelsmarginal som TLV beslutade. Det gällde även för OTC-läkemedel om de förskrevs på recept. Det gjorde att utförsäljningspriserna var desamma på alla apotek i hela landet.
    Konkurrensutsättningen av apoteksmarknaden syftade till att skapa kommersiella förutsättningar för apoteksmarknadens aktörer och hade som ett av sina mål att få ökad priskonkurrens på marknaden.Ett mål som man inte uppnått, eftersom större delen av marknadens priser redan är reglerade,så målet var orealistiskt från början.
    Att kommersiella aktörer väljer att konkurrera med priset, och/eller täcka sina kostnader för verksamheten genom att använda möjligheten till fri prissättning är inte konstigt.Apoteken följer “spelets regler” på en konkurrensutsatt marknad.
    En möjlighet för kunden att jämföra priser hos olika aktörer är ett rimnligt transparenskrav, det kan man ju göra för andra typer av produkter. Men behöver det verkligen vara en statligt kontrollerad prisdatabas?

    Att det på en monopolmarknad är samma prissättning över hela landet och på alla apotek är naturlilgt, men inte lika självklart på en konkurrensutsatt marknad. Sverige har valt en konkurrensutsatt apoteksmarknad – det får man väl hålla fast vid, så långt det är möjligt ändå???

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng