Prispressen avtar när patentutgångar uteblir

Inom läkemedelsförmånen har kostnaderna för läkemedel ökat mindre än volymökningen under de senaste åren. Men den kraftiga prispressen kommer troligen att bli mindre framöver eftersom färre stora patentutgångar väntas.
En annan trend är att det är läkemedel för ovanliga sjukdomar och inte de stora folksjukdomarna som är kostnadsdrivande.

23 okt 2006, kl 17:36
0

Under perioden januari till augusti i år ökade läkemedelsförsäljningen i Sverige med 4,7 procent jämfört med samma period 2005. Det är kostnaderna för behandlingen av reumatiska sjukdomar och cancer som har ökat mest i år. Läkemedel för behandling av nervsystemet, mage-tarm, samt hjärtkärlsjukdomar har visserligen ökat i användning men på grund av patentutgångar sjunker kostnaderna i många fall.
– I år har Zoloft tappat patent och det har slagit mycket, men framöver är det färre riktigt stora läkemedel som har patentutgångar och därför tror vi att prispressen kommer att bli mindre under de kommande åren, säger Karolina Antonov, läkemedelsanalytiker på Apoteket.

Sämre indikator
Försäljningen inom läkemedelsförmånen omfattar knappt 85 procent av den totala läkemedelsmarknaden och under perioden januari till augusti i år steg kostnaden med 1,4 procent jämfört med året innan, alltså mindre än ökningen för den totala försäljningen. Dessutom ökar kostnaderna inom förmånen mindre än vad volymen gör.
– Man kan säga att förmånen blir sämre och sämre när det gäller att beskriva utvecklingen för hela läkemedelsmarknaden, den var en bättre indikator för fem år sedan, säger Karolina Antonov.

Under hela 1990-talet ökade landstingens kostnader för läkemedelsförmånen med minst tio procent per år, men från och med 2002 då generikareformen infördes kan man se en tydlig skillnad. Det året var kostnadsökningen 8,0 procent, året efter var den 2,3 procent, 2004 var den 0,2 procent och 2005 minskade den för första gången med 0,2 procent.
Men det trendbrottet var delvis en fråga om att man ändrade bokföringsprincipen för läkemedel inom förmånen. Man tog till exempel bort kostnaderna för Apodos 2005 och la det som en separat tjänst som landstingen betalar för.
Man kan också se att det är stora skillnader i kostnadsutvecklingen mellan landstingen. Inom nio landsting ökade kostnaderna under 2005 medan de minskade med 4,2 procent i Jönköpings län och 3,8 i Blekinge.
– Skillnaden beror delvis på en ändring i finansieringen av landstingens kostnader för vissa mycket dyra läkemedelsbehandlingar. Landsting med höga kostnader för sådana läkemedel har därför fått en högre kostnadsutveckling, säger Karolina Antonov.
Landstingens överflyttning av läkemedel från förmånen till slutenvården fortsätter och det gäller främst läkemedel som cytostatika, njurläkemedel och läkemedel för behandling av blodsjukdomar.

Innan landstingen i slutet av 1990-talet fick ett tydligare ansvar för läkemedelskostnaderna skrev kliniker ut till exempel cytostatika på recept. Nu när allt fler landsting också inför ett decentraliserat kostnadsansvar spelar det mindre roll om kostnaden ligger på förmånen eller slutenvård.
– I år är överflyttningen till slutenvård betydligt lägre än vad den har varit under de senaste åren, säger Karolina Antonov.

Effektivaste reformen
Generikareformen som infördes i oktober 2002 har varit betydligt effektivare än tidigare försök att sänka läkemedelskostnaderna. Det visade nyligen en avhandling av Karolina Andersson vid institutionen för medicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet.
Hon har jämfört effekter av olika läkemedelsreformer som genomförts i Sverige de senaste 20 åren. Resultaten visar att de flesta läkemedelreformer mellan 1986 och 2000, som att höja egenavgiften, inte gav någon långvarig effekt. Enligt avhandlingen har även patienterna tjänat på förändringen, deras genomsnittliga kostnad för läkemedel har till och med sjunkit något.
En utvärdering som Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, genomfört visar att läkemedelspriserna har sjunkit med 15 procent sedan generikareformen. Störst har prisnedgången varit för statiner som har sjunkit med 71 procent, antidepressiva läkemedel med 66 procent och läkemedel mot magsår och halsbränna med 41 procent.

Trenden framöver osäker
När det gäller utvecklingen under de kommande åren tror de flesta att trenden med pressade priser håller i sig samtidigt som alla är medvetna om att en ?dark horse? snabbt kan förändra bilden.
– Men om det ska det vara något som slår igenom mycket på prisutvecklingen måste det vara behandling för en tillräckligt stor grupp, säger Karolina Antonov.
– Skulle det komma något revolutionerande på det metabola området så kan det definitivt vända den trend vi haft sedan generikareformen infördes.
Men hon påpekar samtidigt att jämfört med i mitten av 1990-talet när citalopram, omeprazol och simvastatin kom så finns det en helt annan beredskap idag och där har läkemedelskommittéernas arbete en stor betydelse.
– Även om det kommer något nytt revolutionerande så kommer det att ta längre tid än på 1990-talet att slå igenom på prisutvecklingen. Det var ju en extrem situation när dessa tre väldigt stora helt nya terapier kom i princip samtidigt, säger hon.

Magnus Thyberg, läkemedelsexpert på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tror också att trenden med en liten kostnadsökning för basläkemedel och en större för specialläkemedel kommer att fortsätta. Samtidigt påpekar han att man måste vara medveten om att det kan komma läkemedel för sjukdomsgrupper där det idag inte finns någon behandling.
– Det gör det svårt att prognostisera hur stor kostnadsökningen kommer att vara för vår del liksom hur stor del specialläkemedlen som kommer att ta av helheten.
– Ett nytt blodfettsänkande läkemedel som är mer kostnadseffektivt än simvastatin skulle exempelvis ha stor inverkan på läkemedelskostnaderna, säger han.

Vacciner allt dyrare
Richard Bergström, vd på Lif, menar att det finns några nya klasser läkemedel som hypotetiskt kan bli väldigt stora. Inom de närmaste 18 månaderna kommer det till exempel två nya diabetesläkemedel i en ny klass, kallade DPP4.
– Analytiker tror att de kommer att generera stora kostnader. Men i ett land som Sverige återstår det att se, vi är ju rätt restriktiva ute i sjukvården idag, säger han.
Han tror däremot att kostnaderna kommer att bli stora inom områden där det kan vara svårare att säga nej till ny behandling. Debatten kring de två nya vaccinerna för papillomvirus har redan börjat och på hela barnvaccinområdet pågår en kraftig utveckling. Det samma gäller läkemedel för immunsystemet där TNF-alfa läkemedlen fortsätter att växa, dels genom att det kommer nya medel och dels genom utvidgade indikationer.
På kort sikt tror han att de grupper som kommer att växa mest är cancerläkemedel och immunmodulerade läkemedel. När det gäller basläkemedel tror han att det fortfarande finns stora patentutgångar som kan ge besparingar, till exempel för atorvastatin och alendronat.
– Men något som kan chocka hela systemet är läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Då kan verkligen läkemedelsnotan stiga rejält från en dag till en annan och det är något som vi måste vara beredda på, säger han.
Niklas Prager, vd för Pfizer, berättar att företaget inom ett halvår kommer att lansera bland annat läkemedel för njurcancer och ett inhalerbart insulin (Exubera). I pipelinen på lite längre sikt finns läkemedel inom områden som cancer, hjärta-kärl och centrala nervsystemet.
Han påpekar att det är viktigt att se till de totala sjukdomskostnaderna för samhället och sätta dessa i relation till vilket värde läkemedel kan tillföra. Han tycker att den svenska hälso- och sjukvården har varit allt för kostnadsfokuserad och stelbent under de senaste åren.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng