Periodiska systemet – en “omistlig” 150-åring
Periodiska systemet skapades 1869.

Periodiska systemet – en “omistlig” 150-åring

Visste du att FN har utnämnt 2019 till det internationella året för grundämnenas periodiska system?

20 feb 2019, kl 11:01
0

Den gulnade planschen som satt på väggen i skolans kemisal är kanske inte något som vi i förstone förknippar med stora vetenskapliga upptäckter. Men det periodiska systemet är ett sätt att dela in grundämnena och förstå deras samband och egenskaper som hållit decennium efter decennium och skapat förutsättningar för naturvetenskaplig forskning inom många olika fält.

– Idag tar vi det för självklart, men det periodiska systemet är en omistlig del av det gemensamma språk som kemister, fysiker och biologer kommunicerat med genom läkemedlens moderna historia, säger Apotekarsocietetens vd Karin Meyer.

I mars 1869 presenterade den ryska forskaren Dmitrij Mendelejev ett nytt sätt att ordna grundämnena i ett system som tydliggjorde sambanden mellan antalet protoner i ämnenas atomkärnor och ämnenas egenskaper. Han byggde vidare på arbeten av andra forskare som tidigare under 1860-talet intresserat sig för dessa samband och gjort försök att skapa tabeller.

Den tyska forskaren Lothar Meyer utarbetade en liknande systematisk grundämnesindelning som Mendelejevs, men Dmitrij Mendelejev publicerade sitt arbete först och betraktas därför som det moderna periodiska systemets upphovsman.

Med det periodiska systemet visade han att om grundämnena sorterades efter antalet protoner i stigande ordning och därefter delades in i perioder som skrevs i rader under varandra kom elementen i de lodräta kolumnerna att hänga ihop systematiskt – alkalimetaller i den första, alkaliska jordartsmetaller i den andra, lantanoider i den tredje och så vidare.

På Mendelejevs tid fanns det många luckor i systemet eftersom vetenskapen endast kände till 63 av de 118 element som dagens periodiska system består av, men tack vare den systematiska uppbyggnaden kunde man förutsäga de ännu inte upptäcka grundämnenas egenskaper.

Luckorna har sedan fyllts i vartefter när nya grundämnen har upptäckts och visat sig passa väl in i det periodiska systemet.

För att högtidlighålla detta avgörande bidrag till naturvetenskapen har FN:s generalförsamling och UNESCO utnämnt 2019 till det internationella året för grundämnenas periodiska system. Den internationella invigningen av International year of the periodic table ägde rum 1 februari på Unesco:s högkvarter i Paris.

Den 28 februari är det dags för en svensk invigning av jubileumsåret.

Svenska nationalkommittén för kemi arrangerar ett invigningssymposium i samarbete med Apotekarsocieteten, Kemisamfundet och Rysslands ambassad i Stockholm. Ledande experter kommer att samlas i Apotekarsocietetens lokaler för att föreläsa om olika perspektiv på Mendelejevs verk.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng