Annons

Patentutgångar skapar huggsexa på generikamarknaden

En störtflod av patentutgångar för storsäljande läkemedel skapar tillsammans med regeringsförslaget om generisk substitution en mycket gynnsam situation för tillverkarna av generiska läkemedel.

22 nov 2001, kl 15:43
0

Annons

GENERIKA Den procentuella tillväxten inom generikaindustrin är idag större än den samlade läkemedelsindustrins. En huvudförklaring är de många patentutgångarna för storsäljande läkemedel under 2000-talets första år (se tabeller).

Närmast på tur i Sverige står citalopram (Cipramil) i december. Omeprazol, ciprofloxacin, pravastatin, simvastatin och lansoprazol är några andra av de storsäljare som förlorar sina patent inom de närmaste fem åren.
– Generikabranschen befinner sig onekligen i ett spännande läge just nu, säger Lennart Söderman, vd för ScandPharm och ledamot i de svenska generikaföretagens branschorganisation FGL.

Bagatellgräns önskemål

Antalet generikaföretag verksamma i Sverige har ökat kraftigt på senare år – bland annat som en följd av möjligheterna till ömsesidiga godkännanden av läkemedel inom EU – och Lennart Söderman, vd för ScandPharm och ledamot i de svenska generikaföretagens branschorganisation FGL, tror att utvecklingen fortsätter.
– Ytterligare aktörer lär troligen komma hit, även om de flesta stora redan är här nu.

Den svenska marknaden har dessutom blivit än mer intressant för generikaföretagen tack vare det aktuella regeringsförslaget om regelmässig generisk substitution på apoteken.

De svenska generikaföretagen välkomnar i grunden beslutet – som lär leda till en rejäl volymökning totalt sett. Regeringens läkemedelsproposition hade ännu inte lagts fram för riksdagen vid denna tidnings pressläggning.

– Sveriges monopolsituation gör att förändringen får en oerhörd genomslagskraft eftersom samma regel kommer att följas på alla apotek. I länder med privata apotek har apoteken ett egenintresse att inte byta, eftersom deras marginal då blir lägre, säger Lennart Söderman.

– Planeringen av lagerhållningen blir extremt svår om man genom att sänka priset plötsligt kan få uppemot 80 procent av marknaden. Några dagar senare kanske ett annat företag är billigast. Då blir ju försäljningen betydligt lägre och man står där med sitt stora lager.

Han ser dessutom gärna att en så kallad bagatellgräns införs efter dansk modell. En sådan stipulerar att en sänkning måste vara av någorlunda omfattning för att preparatet ska räknas som billigast – en sänkning på 50 öre räcker exempelvis inte.
Generikaföretagen vill också att den i realiteten fria prissättningen av generika kvarstår.

– Regelrätta prisförhandlingar är alldeles för tidskrävande i en situation där snabba prisförändringar ofta kommer att krävas, säger Lennart Söderman.

Referensprissystemet i graven

På socialdepartementet, där läkemedelspropositionen i skrivande stund finjusteras, avvisar men den danska konstruktionen med en så kallad bagatellgräns.

– Även små prissänkningar kommer att accepteras. Apoteken ska alltid expediera det billigaste tillgängliga läkemedlet, men om det billigaste i systemet inte finns inne får man ta det näst billigaste och så vidare, säger Elin Michelsen, handläggare på Socialdepartementet.

– Om ett företag vet att man kommer att ligga lägst i pris, borde man kunna anpassa sin lagerkapacitet efter detta.

Elin Michelsen bekräftar att referensprissystemet försvinner och att Riksförsäkringsverkets läkemedelsenhet, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, flyttas över till den nya förmånsnämnden.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng