I januari anordnade EU:s läkemedelsnämnd CPMP ett expertmöte där den omdebatterade frågan om behandling av barn och ungdomar med SSRI-läkemedel dryftades. Tomas Salmonson, svensk ledamot i CPMP, hade trott att anteckningar från expertmötet skulle finnas på bordet vid CPMP:s ordinarie januarimöte, men så blev inte fallet. Nu kommer ärendet att tas upp på februarimötet istället, efter denna tidnings pressläggning.
Det mesta tyder enligt honom på att nämnden inte väljer samma restriktiva linje som Storbritannien, som kontraindicerat vissa SSRI till patienter under 18 år.
? Jag tror att slutdokumentet kommer att spegla en tveksamhet till att använda kontraindikationer som Storbritannien gjort. Stämningen är att experterna är tveksamma till den hårda linje som Storbritannien driver, säger Tomas Salmonson.
Amerikanska FDA höll en hearing den 2 februari, där det framkom att myndigheten nu delar den brittiska bedömningen om att data talar för att behandling med SSRI hos ungdomar ger en ökad suicidrisk. Innan man genomför eventuella regulatoriska åtgärder ska dock en ny oberoende analys genomföras av forskare vid Columbiauniversitetet.
I Sverige, liksom i de flesta andra EU-länder, skrivs antidepressiva läkemedel av SSRI-typ ut till barn och ungdomar i relativt stor omfattning trots att inget läkemedel är godkänt på indikationen. Detta sker trots att det sedan en tid tillbaka råder konsensus om att läkemedlen inte har en lika positiv effekt hos barn och ungdomar som hos vuxna.
De studier som gjorts har visserligen gett motsägelsefulla resultat, men de som inte lyckats visa någon positiv klinisk effekt dominerar. SBU:s aktuella genomgång omfattade nio studier av antidepressiva läkemedel, och av dessa visade fyra ? bara dessa har publicerats ? positiva effekter.
? En stor brist är att ingen av studierna som vi granskat pågått längre än tio veckor. Behandlingsbehovet kvarstår oftast efter den tidsrymden. Eftersom vi inte haft tillgång till alla opublicerade data har vi inte kunnat värdera den omtalade eventuella ökade risken för självmord, säger Sten Thelander, projektsamordnare vid SBU.
Fluoxetin (Fontex) är det enda läkemedel som visat en positiv effekt hos barn i upprepade studier.
Oroande liten kunskap
Även den andra huvudfåran i depressionsbehandlingen, psykoterapi, är dåligt utvärderad för barn och ungdomar. SBU bedömde att bara tre av 19 studier man hittat inom fältet höll hög standard. Dessa visade på positiva korttidseffekter för tre olika terapiformer, men frekvensen av återfall var hög efteråt och behovet stort av ny eller fortsatt behandling.
Studier som jämför läkemedel och psykoterapi saknas, liksom studier av läkemedelsbehandling och samtidig psykoterapi, trots att det senare ofta är vad som rekommenderas.
? Sammantaget är kunskapsläget oerhört bristfälligt. Ungdomsåren utgör en sårbar fas och det är oroande att vi vet så litet om vad man egentligen bör göra vid depressionssjukdomar i denna ålder. De antidepressiva läkemedlens effekt på den växande hjärnan är inte utredd, säger Sten Thelander.