Olof Edhags läkemedelsutredning färdigställd: Ny nämnd beslutar om subventionering

Olof Edhags utredning ?Den nya läkemedelsförmånen? syftar till att bromsa samhällets accelererande läkemedelskostnader. Bland annat föreslås en ny statlig nämnd med uppgift att avgöra vilka läkemedel som ska subventioneras.

21 jun 2002, kl 19:36
0

Den 2 oktober presenterades den senaste i en lång rad av offentliga utredningar på läkemedelsområdet, fd överdirektören Olof Edhags genomlysning av läkemedelsförmånen.
De förändringar som föreslagits i liknande utredningsarbeten på senare tid har inte mötts av någon större entusiasm av regeringen och samlar idag damm på Regeringskansliet. Frågan är om inte det aktuella betänkandet, ?Den nya läkemedelsförmånen? (SOU 2000:86), åtminstone delvis kommer att gå samma öde till mötes. Socialminister Lars Engqvist deklarerade nämligen samma dag som utredningen offentliggjordes att den expeditionsavgift om 40 kronor per recept som utredningen föreslår för personer som uppnått högkostnadstaket inte kommer att bli verklighet. Tanken med extraavgiften var att dämpa de kostnadsdrivande effekterna som dagens frikortssystem medför.
Kritiken mot förslaget om extraavgiften har varit massiv, inte minst från landets patientföreningar. I ett gemensamt upprop från 37 förbund för handikappade och kroniskt sjuka nyligen på DN Debatt beskrevs utredningen som ?ett ovärdigt slag mot de svagaste?, något som säkert antyder inriktningen på flera av de remissvar som inom kort kommer att insändas till Socialdepartementet. Engqvists snabba nej till avgiften tog dock delvis udden av kritiken.


Svaga grupper värnas
Återstår gör flera förslag som istället i linje med utredningsdirektiven syftar till att värna om utsatta grupper som långtidssjuka och personer med höga läkemedelskostnader. För att förbättra läkemedelshanteringen i de kommunala sjukhemmen föreslås t ex att landstingen inrättar läkemedelsförråd som läkare kan ordinera läkemedel från utan kostnad för den boende.
Dessutom sänks kostnadstaket för flerbarnsfamiljer till 900 kronor för barnen tillsammans, en halvering av nuvarande belopp.
Mot bakgrund av att läkemedelskostnaderna ökat från 10 till 23 miljarder kronor mellan 1990 och 1999 har utredningens kanske tyngst vägande direktiv varit att bryta denna ?skenande? kostnadsutveckling. En generell lagstiftning om generisk substitution avvisas dock, liksom inskränkningar av den fria förskrivningsrätten.


Ny nämnd inrättas
Olof Edhag lanserar istället ett förslag om en ny statlig nämnd med uppgift att besluta om vilka läkemedel som ska subventioneras. Avgörande för detta ska vara huruvida läkemedlet är kostnadseffektivt och ändamålsenligt jämfört med andra behandlingsalternativ. Inte minst lär de omdebatterade sk livsstilsläkemedlen hamna på den nya nämndens bord.
För att uppnå en mer rationell läkemedelsanvändning föreslås att sjukvårdshuvudmännen tillförsäkras ökade resurser för utbildning av läkare. Utredningen argumenterar även för utveckling av datoriserade förskrivarstöd i stil med det sk  JANUS-projektet som nu tas fram av Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet.


Trappan går i graven
Ett centralt förslag i utredningen är slopandet av den s k högkostnadstrappan (se även Läkemedelsvärlden 6/00). Detta innebär att personer med en lägre årsförbrukning än 1 800 kronor får betala fullt pris för sina läkemedel, dvs mer än idag. Samtidigt kommer sannolikt fler personer än idag snabbare att nå högkostnadstaket och därmed erhålla frikort.
Om alla förslag i ?Den nya läkemedelsförmånen? skulle genomföras ? vilket alltså redan avvisats från ministerhåll ? skulle man enligt Olof Edhag åstadkomma en besparing på drygt 3,5 miljarder kronor årligen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng