Egenvården i Europa har beräknats stå för mellan 80-90 procent av alla åtgärder inom hälsovården. Den påskyndar tillfrisknandet och stärker självkänslan hos den krasslige. För samhället innebär egenvården minskade sjukvårdskostnader. De senaste decennierna har rådgivning kring egenvård ? huskurer som det hette fram till mitten av 70-talet ? fått stor omfattning i media, primärvård och på apotek.
Tid är i stigande utsträckning en bristvara i vardagslivet. Nya produkter och tjänster syftar till att frigöra tid: mobiler, snabbmat, dygnet runt-öppna småbutiker osv. Vi vill uträtta allt fler ärenden på plats. Därför säljer mackarna färskt bröd och därför öppnar KF och ICA bank i butiken.
Distributionen av läkemedel i Sverige möter inte denna utveckling. I ett europeiskt perspektiv har vi extremt lång väg till läkemedelsinköp. Det går 3-4 gånger så många kunder på ett svenskt apotek jämfört med nere i Europa. I allt fler länder kan dessutom delar av det receptfria sortimentet köpas i dagligvaruhandeln. Hos oss går utvecklingen åt motsatt håll. Vart tionde apotek har varit stängt två somrar i rad.
I Danmark har riksdagen i år bestämt att sju grupper av läkemedel för egenvård får säljas i dagligvaruhandeln. Det är medel mot ont i halsen, rökavvänjning, sur mage, håravfall, hosta, smärta och åksjuka. Säljaren måste tillhandahålla minst ett preparat i varje grupp och dessutom föra bok över försäljningen. För information hänvisas kunden till förpackningstext, bipacksedel, Medicinhåndbogen (Patient-Fass) och apotek.
Ökad tillgänglighet av läkemedel gör det lättare att bedriva egenvård. Danskarna har visat på en lösning, som Sverige kan följa. Behandling av trög mage är dock vanligare i egenvård än den av håravfall. Anpassningen bör gå lätt eftersom 700 handlare redan har erfarenhet av försäljning av receptfria läkemedel och ytterligare hundratals av naturläkemedel och vitaminer.
Var tredje svensk tycker att receptfria läkemedel är för dyra. En överföring av receptbelagda preparat till dagligvaruhandeln skulle leda till prissänkningar för dessa. Apoteket har ett påslag på preparat inom ovanstående grupper, som med något undantag ligger på mellan 50 och över 100 procent. Påslaget i dagligvaruhandeln för varor med litet spill, dit läkemedel skulle höra är lägre. För att underlätta egenvård bör dessutom momsen på receptfria läkemedel sänkas rejält. Sverige har tillsammans med Danmark högst moms i hela Europa. Det är fel att momsen på livsmedel och böcker ska vara sänkt men inte den på läkemedel.
Mer än 70 procent av allmänheten vill kunna köpa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. En majoritet av politikerna ville detsamma senast de tillfrågades. Konkurrensverket förordar detsamma i sin rapport om försäljning av läkemedel. Vad eller vilka är det, som fördröjer denna utveckling av svensk läkemedelsdistribution?