I dag finns mycket och bra dokumentation vad gäller statiner och sekundärprevention, men betydligt mindre för primärprevention. Till sekundärprevention räknas riskfaktorer som hjärtinfarkt, angina pectoris, diabetes och ärftlig hjärtkärlsjukdom. Till primärprevention räknas behandling utan någon av dessa.
Större studier som har visat positiva resultat fram till 2001 är bland andra 4S, Woscops, Care och Lipid.
Det finns inga klara siffror på hur stor andel av statinförsäljningen som kommer av primärprevention respektive sekundärprevention.
? Socialstyrelsen har i sin rapport ?Lipidsänkande läkemedel till kranskärlssjuka?? försökt använda receptregistret för denna skattning genom att analysera förskrivningen av statiner till patienter som samtidigt förskrivits betablockerare, ACE-hämmare, nitrater och/eller kalciumantagonister, säger Björn Wettermark, apotekare vid Huddinge sjukhus.
Tanken bakom Socialstyrelsens resonemang är att patienter med angina eller hjärtinfarkt behandlas med något av de ovan nämnda preparaten. De recept där statiner och minst ett av de nämnda preparaten ingår skulle då utgöra den sekundärpreventiva andelen av det totala antalet recept med statiner.
Problemet är att avgöra var gränsen mellan primär- och sekundärprevention går eftersom preparaten kan användas för annan behandling än hjärtkärlsjukdom och därmed faller etiketten sekundärprevention. Enligt läkare som Läkemedelsvärlden har talat med är uppemot 20?30 procent av den totala försäljningen av statiner i primärpreventivt syfte.
Extrapolering av data från sekundärpreventiva studier till primärprevention kan vara attraktivt men vanskligt för företagen. Det räcker inte att bara visa att man sänker kolesterolnivåerna i blodet, man måste också visa resultat på morbiditet och mortalitet.