Nytt test kan förutsäga svar på antidepressiva

Deprimerade patienters sökande efter effektiv behandling kan snabbas på med nytt blodtest, enligt en ny studie.

13 Jun 2016, kl 07:30
2

Eric Olsson

Nivåerna av inflammationsproteiner i blodet kan förutsäga om en person kommer att svara på behandling med antidepressiva läkemedel eller inte, enligt ny forskning.

Forskare har utvecklat ett blodprov som kan förutsäga om människor med depression kommer att svara på behandling med vanliga antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, eller inte. Resultaten skulle kunna innebära en mer individanpassad behandling av patienter med psykiska sjukdomar.

Det är sedan tidigare känt att inflammation minskar mottagligheten för antidepressiva preparat och enligt forskarna vid Kings College London Institute of psychiatry som gjort studien bör läkare i framtiden, med hjälp av blodtestet, kunna styra deprimerade patienter mot en effektivare antidepressiv behandling, alternativt en kombination av två läkemedel, innan sjukdomen förvärras.

– Den här studien flyttar oss ett steg närmare att ge personlig antidepressiv behandling vid de tidigaste tecknen på depression, säger Annamaria Cattaneo, en av forskarna bakom studien.

I huvudstudien ingick 811 vuxna med unipolär depression med måttlig svårighetsgrad. De slumpades in i två olika grupper, och fick antingen nortriptylin, ett äldre tricyklist läkemedel , eller escitalopram, ett SSRI-medel, under tolv veckor. Blodprover togs för att analysera genuttryck i leukocyter.

I en första analys identifierades signalsubstanserna macrophage migration inhibitory factor, MIF, och interleukin-1?, IL-1?, som de starkaste biomarköerna för behandlingsrespons.

De två markörerna mättes före och efter att de deprimerade patienterna tagit de förskrivna antidepressiva medlen. Det visades inga signifikanta skillnader i nivåer av MIF och IL-1? mellan de olika behandlingsgrupperna. Resultaten visade dock att det genomsnittliga absoluta antalet molekyler för MIF och IL-1? var signifikant med sämre svarsfrekvens på läkemedelsbehandlingarna. Svarsfrekvensen bedömdes genom skattningsformuläret MADRS, där patienterna klassades som svarande vid en minskning på skalan med mer än 50 procent.

Patienter med MIF och IL-nivåer över estimerade trösklar hade 100 procents risk att inte svara på de undersökta antidepressiva läkemedlen, medan patienter med lägre nivåer visade positiva behandlingssvar.

Eric Olsson, överläkare i vuxenpsykiatri vid Prima vuxenpsykiatri i Liljeholmen, tycker att det är intressanta resultat men menar dock att det är långt kvar innan behandlingen kan individanpassas via metoden.

– Jag tror att det är långt ifrån att man kan använda sig av resultaten på klinisk nivå. De har mätt mRNA, som är en väldigt avancerad metod, där man mäter genuttryck, och hur mycket protein det bildas. Det är inte samma som att ta ett vanligt blodprov där man mäter en viss substans, säger han.

Men även om det är långt kvar innan det skulle kunna användas kliniskt ser han positivt på resultaten.

– Det är hoppfullt att det går att förutspå behandlingssvar, även om det är med en avancerad metod. Det inger hopp om en riktning för fortsatt forskning, säger Eric Olsson.

Läkare kan i dag än så länge inte fastställa hur en patient kommer att svara på en antidepressiv behandling och vilken behandling som är lämplig. Därför finns det risk att en patient måste prova flera olika läkemedel under en längre tid innan en fungerande behandling hittas. Om man via ett blodtest snabbare skulle kunna ge rätt behandling, i och med att man förutser om vissa läkemedel inte fungerar, skulle den enskilda individens lidande minska.

– Även om man fortfarande inte vet hur man ska behandla de som man förutser inte kommer att svar på behandlingen kan man säkert sortera bort en stor del av de vanliga antidepressiva och förhoppningsvis bespara den personen en tids lidande. Det betyder i så fall att patienten snabbare kan få tillbaka hopp om att depression är ett behandlingsbart tillstånd och det skulle vara oerhört bra för patienten, säger Eric Olsson.

Studien är publicerad i International Journal of Neuropsychopharmacolog.

2 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. En liten felaktighet verkar ha smugit sig in i texten:
    “nortriptylin, ett SSRI-medel, eller escitalopram, ett äldre tricyklist läkemedel”
    Det ska nog ändå vara tvärtom, escitalopram är SSRT och nortryptilin tricykliskt.

  2. Tack för att du uppmärksammade oss på felet. Texten är nu uppdaterad.