Ny rapport speglar regional ojämlikhet

Patienter som får sin vård i mindre sjukvårdsregioner får mer sällan erbjudande om att delta i läkemedelsprövningar än patienter i större regioner.

13 Sep 2019, kl 08:25
0

I en ny statistikrapport om läkemedelsprövningar i Sverige har Vetenskapsrådet för första gången valt att belysa den geografiska fördelningen av studierna i vårt land. Rapporten baseras på omkring 1 150 läkemedelsprövningar från åren 2013-2018 och som registrerats i EU-registret över kliniska prövningar, EudraCT. Totalt medverkade cirka 3 400 kliniker runt om i Sverige i dessa industrisponsrade eller akademiskt drivna studier.

Delvis är siffrorna i Vetenskapsrådets rapport en bekräftelse av ganska väntade skillnader. Att sjukvårdsregioner med större befolkningsunderlag har fler kliniker som deltar i läkemedelsstudier än regioner med mindre befolkningsunderlag är föga förvånade. Nästan en tredjedel av de kliniker som deltagit i prövningarna finns exempelvis i Stockholms sjukvårdsregion som täcker Region Stockholm och Region Gotland och där 23 procent av den svenska befolkningen bor. Bara 7 procent av de deltagande klinikerna finns i den norra sjukvårdsregionen med regionerna Norrbotten, Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Västernorrland där 9 procent av befolkningen bor.

Ojämn fördelning

Men Vetenskapsrådet har även försökt analysera statistiken mer ur patientperspektiv. Detta bland annat genom att ställa frågan ”I hur stor andel av alla prövningar har de olika sjukvårdsregionerna åtminstone en deltagande klinik?”.

Svaren på den frågan gör den geografiska obalansen ännu tydligare. Exempelvis deltog Stockholms sjukvårdsregion med minst en klinik i över hälften av alla prövningar medan den norra sjukvårdsregionen hade minst en klinik med i mindre än en femtedel av studierna.

– Det innebär att en patient i en mindre sjukvårdsregion har mindre chans att få delta i en läkemedelsstudie än patienter i större sjukvårdsregioner, framhåller Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa, klinisk behandlingsforskning och kliniska studier vid Vetenskapsrådet.

Han anser att dessa regionala skillnader rimmar dåligt med målsättningarna om en jämlik hälso- och sjukvård:

– Alla patienter med allvarliga och/eller kroniska sjukdomar borde ha samma möjlighet att få vara med i klinisk forskning som kan ge bättre behandlingar.

Men hur kan den geografiska fördelningen bli jämnare så att patienters möjlighet att delta blir mer jämlik?

En av de lösningar som Vetenskapsrådet lyfter fram är ett ökat samarbete mellan sjukvårdsregionerna när det gäller läkemedelsprövningar. I endast 36 procent av de akademiska läkemedelsprövningarna deltog två eller flera sjukvårdsregioner.

För att motivera till sådant samarbete premierar Vetenskapsrådet numer nationell samverkan i sin finansiering av klinisk behandlingsforskning.

– Det är viktigt att få fler studier som genomförs i flera regioner, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Vill ge primärvården större roll

En annan önskvärd men svårgenomförbar förändring som han menar starkt skulle kunna bidra till att minska den regionala obalansen är att ge primärvården en större roll i den kliniska forskningen.

– För att patienter som bor i landsorten ska kunna vara med i en läkemedelsprövning behövs ett system som tar hand om det praktiska. Det behövs särskilda enheter i primärvården som kan sköta provtagningar och följa studieprotokoll, säger han.

– Tyvärr är primärvården i dag hårt pressad och forskning och kliniska studier prioriteras inte utan endast vårdproduktion. På lång sikt kommer Sverige att förlora mycket på detta.

Vetenskapsrådet planerar att fortsätta att följa utvecklingen av kliniska studier som helhet genom den här typen av statistikrapporter med analys. Men egentligen anser Jan-Ingvar Jönsson att det vore bättre om Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket fick regeringens uppdrag att samla de statistikunderlag som behövs för att möjliggöra analyser och uppföljningar:

– Eftersom det krävs godkännande från dessa myndigheter för att göra sådan forskning så har de information om  studierna. Men i dag är det inte alltid möjligt att få denna information utlämnad vilket gör att det saknas långsiktiga förutsättningar för en nationell samlad statistik. Det gör att det blir svårt att få en helhetsbild av utvecklingen