Hungerhormon stärker sviktande hjärtan
Lars Lund Foto: Ulf Sirborn

Hungerhormon stärker sviktande hjärtan

KI-professorn om studien: “Kan bli den enda effektiva läkemedelsbehandlingen vid avancerad hjärtsvikt”

16 mar 2023, kl 15:00
0

Uppdaterad artikel.

Hungerhormonet ghrelin finns naturligt i kroppen och stimulerar aptiten. Hormonet och dess effekter på hunger och kroppsvikt upptäcktes för över tjugo år sedan vilket Läkemedelsvärlden löpande rapporterat om.

Hormonet ghrelin har även visat sig ha mycket stor betydelse för hur väl vårt hjärta fungerar. Ghrelin har många mottagarceller, receptorer, i hjärtmuskulaturen. Forskarna tror därför att ghrelinreceptorer kan vara en bra måltavla för att stimulera hjärtats pumpförmåga.

Lars Lund, professor vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, har just genomfört en studie som ger hopp om ny behandling mot hjärtsvikt. Studiens resultat har mycket stor betydelse, anser han.

– Idag finns läkemedel för hjärtsvikt som bromsar förloppet av sjukdomen, men fram till nu finns ingen effektiv och säker behandling som åtgärdar grundfelet: försvagat hjärta, kommenterar Lars Lund i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Hjärtsvikt går inte att bota och patienter försämras över tid och utvecklar avancerad hjärtsvikt.

– Där finns hittills ingen effektiv läkemedelsbehandling och ghrelin-baserad behandling kan bli den enda effektiva behandlingen, enligt Lars Lund.

Hungerhormon stärker sviktande hjärtan

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning bland äldre och kopplat till dålig livskvalitet och hög dödlighet. Om vi kan hitta sätt att öka hjärtats pumpförmåga, kan vi potentiellt förbättra både livskvalitet och prognos för dessa patienter, framhåller Lars Lund.

I den aktuella studien fick 30 patienter med hjärtsvikt dropp under två timmar. De lottades till att endera få aktiv behandling med ghrelin eller med placebo.

Studien utfördes vid Karolinska universitetssjukhuset. Varken patienter eller läkare visste vem som fick ghrelin och vem som fick placebo.

Redan efter två timmar sågs en förbättring i hormongruppen. Hjärtminutvolymen, det vill säga den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut, ökade med i genomsnitt 28 procent hos ghrelingruppen. En signifikant skillnad, jämfört med placebogruppen.

Ghrelinpatienternas hjärtan pumpade ut mer blod per hjärtslag. Antalet hjärtslag var desamma eller något färre.

När patienterna följdes upp efter två till fem dagar fanns fortfarande en fördel hos ghrelingruppen. Deras hjärtan hade ungefär 10 procent högre pumpförmåga än i kontrollgruppen.

Inga allvarliga biverkningar

Forskarna har också studerat mekanismen bakom varför pumpfunktionen ökar, på mushjärtceller i laboratorium. Forskarna upptäckte att ghrelin ökar hjärtcellernas sammandragande funktion, vilket är ny kunskap.

– I små tidigare studier i djur och människa verkade det som ghrelin kunde stärka hjärtat, men resultaten var inte konklusiva. Det fanns heller ingen förklaringsmekanism förrän nu.

Studiens svaghet är att patientgruppen som undersöktes var liten och uppföljningen kort. Det är svårt att veta hur behandlingen fungerar i större patientgrupper under längre tid.

Forskarna såg inga allvarliga biverkningar. Patienternas hjärtan pumpade kraftigare utan ökad förekomst av exempelvis högt blodtryck, arytmier eller snabb hjärtrytm.

Saknas läkemedel vid avancerad hjärtsvikt

Professor Lars Lunds hjärta klappar extra för hjärtsviktspatienter. Hans forskning visar att behandlingen av hjärtsviktspatienter i Sverige är kraftigt eftersatt, vilket han tidigare berättat om i en intervju publicerad på KI:s sajt.

Många patienter med hjärtsvikt får otillräcklig vård, fler skulle blir hjälpta med rätt läkemedel. En stor andel av de som är i behov av mer avancerad vård som pacemaker, hjärtpump eller transplantation får inte detta idag.

En förklaring är att många inte ens får träffa en specialistläkare och därför inte får rätt behandling. I en tidigare artikel i Läkemedelsvärlden konstateras exempelvis att hjärtsviktsmedicin skulle hjälpa fler.

Behovet av bättre läkemedel och annan förbättrad vård för denna patientgrupp är mycket stort, framhåller Lars Lund.

 

– Hjärtvikt är bland de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning och död och vid avancerad hjärtsvikt finns idag inga läkemedel att tillgå.

Vill fortsätta med större studier

Forskargruppen vill nu göra större randomiserade kliniska studier.

De har med hjälp av KI:s inkubator, KI Innovations, startat bolaget, AnaCardio. Det utvecklar molekyler i syfte att aktivera ghrelinreceptorn och öka hjärtats pumpförmåga.

Syftet är att utveckla ghrelinbehandling mot hjärtsvikt. Det är osäkert om det blir ett godkänt läkemedel och när det kan finnas på marknaden, enligt Lars Lund.

– Det är omöjligt att säga men det publicerade arbetet visar både effekt och säkerhetsdata som är mycket lovande. Det gör att chanson är betydligt högre än genomsnittet vid nya tidiga genombrott som detta.

Flera av forskarna har deklarerat potentiella intressekonflikter. Lars Lund själv, är grundare till AnaCardio.

Artikeln publicerades i förrgår i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.

FAKTA: Så behandlas hjärtsvikt idag

Cirka 200 000 till 250 000 svenskar beräknas leva med hjärtsvikt. Det är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga försämrats, beroende på exempelvis hjärtinfarkt, kärlkramp, högt blodtryck eller diabetes.

Ibland kallas hjärtsvikt även hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens.

Vid hjärtsvikt är hjärtmuskeln försvagad och orkar inte pumpa runt så mycket blod som behövs. Då får kroppen inte tillräckligt med syre och näring.

Hos ungefär hälften av de drabbade beror hjärtsvikten på en oförmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig, så kallad systolisk hjärtsvikt. Men hos den andra halvan orsakas problemen istället av att hjärtat har en minskad förmåga att slappna av igen efter en sammandragning.

Kunskaperna om den senare formen, så kallad diastolisk hjärtsvikt, har gradvis vuxit fram under det senaste decenniet och är huvudfokus för professor Lars Lunds forskning.

Genom att utnyttja existerande register över Sveriges alla hjärtsviktspatienter har han tillsammans med kollegor kunnat visa att denna form av hjärtsvikt är vanligare bland kvinnor och äldre samt att bakgrunden till varför patienten drabbats oftare är oklar. Registerstudier ligger också bakom det som Lars Lund anser som sin hittills viktigaste forskningsupptäckt – att vanliga blodtrycksmediciner kan förbättra överlevnaden hos dessa patienter. Studien publicerades 2012 i den väl ansedda amerikanska vetenskapliga tidskriften JAMA.

Vanliga symtom på hjärtsvikt är trötthet och minskad fysisk och psykisk ork. Man blir lätt andfådd och får hjärtklappning. Svullna anklar och ben är vanligt. Det kan ge magont och svårt att äta. Problem att sova liggande är ett annat tecken. Man kan också få störd sömn eftersom man behöver gå upp och kissa ofta på natten.

Läkemedelsbehandling är basbehandling. De botar inte men kan hjälpa till att bromsa sjukdomsförloppet. Några exempel är ACE-hämmare, aldosteronantagonister och vattendrivande läkemedel.

Beror svikten på kranskärlssjukdom kan kranskärlsoperation och ballongvidgning av hjärtats kärl hjälpa. Allvarlig hjärtsvikt och mycket funktionshindrande svikt kan behandlas med kirurgi som hjärttransplantation eller mekanisk hjärtpump.

Hos ungefär hälften av de drabbade beror hjärtsvikten på en oförmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig, så kallad systolisk hjärtsvikt. Men hos den andra halvan orsakas problemen istället av att hjärtat har en minskad förmåga att slappna av igen efter en sammandragning. Kunskaperna om den senare formen, så kallad diastolisk hjärtsvikt, har gradvis vuxit fram under det senaste decenniet och är huvudfokus för KI-Lars Lunds forskning.

Men på senare år har möjligheten att hitta studieobjekt minskat då hjärtsjukvården drabbats av stora nedskärningar: Antalet bäddar på hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset har minskat kraftigt under de senaste åren. Liknande förändringar har skett på andra stora sjukhus i landet. Det har inte bara inneburit problem att rekrytera försökspersoner utan också, vad värre är, resulterat i sämre vård för patienterna, enligt Lars Lund.

Källor: 1177 om hjärtsvikt, KI

Föregående artikel Testversion av nya Läkemedelsboken i vår
Nästa artikel Ny antiviral kombo prövas mot ihållande covid-19