Multipel skleros är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper nervsystemet. De behandlingar som finns i dag kan bromsa sjukdomsaktiviteten, men påverkar ofta immunförsvaret mer generellt.
Forskare försöker därför utveckla behandlingar som mer specifikt påverkar de immunreaktioner som ligger bakom sjukdomen. En sådan metod har nu testats i en fas 1b-studie vid University Hospital Zurich, i samarbete med bland andra forskare vid Karolinska institutet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Röda blodkroppar används i behandlingen
Den nya behandlingen bygger på patientens egna röda blodkroppar. Till dessa kopplas peptider, små proteinfragment, från myelin. Myelin är det skyddande höljet runt nervtrådarna som angrips av immunförsvaret vid MS.
Tanken är att få immunsystemet att utveckla så kallad antigenspecifik immunologisk tolerans – det vill säga lära sig att inte reagera mot just de ämnen som felaktigt angrips vid sjukdomen.
På så sätt hoppas forskarna kunna påverka den sjukdomsdrivande immunreaktionen utan att påverka resten av immunförsvaret i samma utsträckning.
Tidig studie undersökte säkerheten
Studien befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede. Det handlar om en fas 1-studie med ett begränsat antal deltagare och den var inte utformad för att undersöka om behandlingen har effekt mot MS.
Resultaten visar enligt forskarna att behandlingen tolererades väl. Patienterna var stabila vid kliniska undersökningar och magnetkameraundersökningar.
Forskarna såg också en minskning av neurofilament light, en biomarkör för vävnadsskada i hjärnan. Immunologiska analyser visade bland annat en ökning av regulatoriska T-celler och tolerogena monocyter, som bidrar till att dämpa inflammation, och en minskning av proinflammatoriska autoreaktiva T-celler.
– Vi har i detalj kunnat följa dynamiken i det patologiska autoreaktiva immunsvaret under behandlingen vilket både belyser behandlingens verkningsmekanism samt den underliggande patofysiologin vid MS, säger Mattias Bronge, läkare och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och en av studiens medförfattare, i ett pressmeddelande.
Forskarna betonar att resultaten inte visar att behandlingen har klinisk effekt. För det krävs större och senare kliniska studier.
Läs också: Nytt MS-läkemedel närmar sig EU-godkännande – genombrott för progressiv sjukdom
