Det är läkemedelsjätten Eli Lilly, som även utvecklat viktminskningsläkemedlet Mounjaro, som står bakom retatrutid – en ny substans för behandling av obesitas som väckt stor uppmärksamhet och som av forskare har kallats “viktläkemedlens Godzilla”.
Läkemedel som Ozempic och Mounjaro, verkar främst genom att dämpa aptiten och öka mättnadskänslan. Retatrutid bygger vidare på samma princip, men påverkar dessutom kroppens ämnesomsättning på ett sätt som kan öka fettförbränningen.
I en stor fas 3-studie gick deltagarna på den högsta dosen i genomsnitt ner 28 procent av sin kroppsvikt på 80 veckor. Det kan jämföras med omkring 15 procent för semaglutid, den aktiva substansen i Ozempic, och 21 procent för tirzepatid, den aktiva substansen i Mounjaro, i tidigare studier.
Än så länge befinner sig retatrutid dock under klinisk utveckling. Trots det säljs produkter som uppges innehålla substansen redan på nätet – även i Sverige.
Förfalskade läkemedel potentiellt farliga
På flera svenska sajter marknadsförs retatruid som “forskningspeptid”, med formuleringar som ”endast för forskningsändamål”. Samtidigt beskrivs dess effekter på vikten – och hos vissa e-handlare går det även att köpa med sprutor.
I augusti stämde Eli Lilly sex företag i USA, som bolaget anklagar för att olagligt sälja produkter med retatrutid. Nu uppger Eli Lilly för Läkemedelsvärlden att man även har agerat mot svenska försäljare.
Vilka aktörer det gäller eller vilka åtgärder som vidtagits vill Eli Lilly inte kommentera.
Samtidigt varnar företaget för de förfalskade läkemedlen och uppger att man i analyser hittat ”för mycket, för lite eller fel aktiv substans, bakterier, endotoxiner och andra föroreningar”.
– De är overifierade, oreglerade och potentiellt farliga – i vissa fall dödliga, skriver Eli Lilly till Läkemedelsvärlden.
Läs också: Lilly ansöker om subvention för Mounjaro – efter Wegovys nej
Illegala handeln ökar snabbt
På Läkemedelsverket är utvecklingen välkänd. Att märka produkterna ”endast för forskningsändamål” är inte ett sätt att komma runt lagen.
– Man kan kalla en bil för en moped, men man måste ändå ha B-körkort för att köra den, konstaterar Martin Burman, utredare på Läkemedelsverket.
Enligt myndigheten har den illegala handeln med injicerbara peptider ökat snabbt. Kriminella nätverk som tidigare främst sålde dopnings- och potensläkemedel har breddat utbudet med viktläkemedel och andra peptider.
Substanserna beställs från kemikalieföretag och smugglas in i EU under andra varubeteckningar. Preparaten kan sedan tillverkas i illegala laboratorier innan de säljs vidare på öppna webbplatser.
– Vi samkör information med andra länder i EU och alla ser samma utveckling. Injektionspeptiderna ökar, och retatrutid ökar.
Även i Europols årliga insats “Operation Shield” mot illegal läkemedelshandel har den här typen av preparat dominerat de senaste två åren, enligt Burman.
I Sverige pågår flera brottsutredningar och retatrutid har beslagtagits vid flera tillfällen.
– Polisen är på hugget och har jättemånga fall på gång. Just nu bistår vi med yttranden i fyra–fem pågående ärenden.
Handeln är lukrativ. Martin Burman berättar om en man som sålt retatrutid för omkring 600 kronor per vial – med en produktionskostnad på 60 kronor.
– På åtta månader hade han dragit in två miljoner kronor.
Marknadsförs av influencers på Tiktok
Produkterna marknadsförs inte bara till personer med obesitas utan även exempelvis unga som vill gå ner i vikt, bland annat via influencers på Tiktok. Läkemedelsverket har startat ett särskilt projekt för att kartlägga försäljningen och marknadsföringen på sociala medier.
– Vi ser influencers som erbjuder rabattkoder och hänvisar direkt till säljare.
Riskerna, framhåller utredaren, är stora. Bland annat har flera fall av allergiska reaktioner som krävt sjukhusvård rapporterats. I Piteå vårdas en person för leverskador efter att ha tagit ett okänt viktminskningsläkemedel, vars innehåll nu analyseras.
– Vi vet att folk skadas. Ändå ser vi inlägg i sociala medier i stil med: ”Det är inte retatrutids fel, han tog fel dos.” Men hur vet man rätt dos när det inte är framställt av en godkänd tillverkare?
2024 fick Läkemedelsverket i regeringsuppdrag att kartlägga den olagliga handeln på nätet och föreslå åtgärder. I februari i år lämnade myndigheten sina förslag, bland annat att Läkemedelsverket ska få befogenhet att stänga olagliga sajter – en åtgärd Martin Burman särskilt framhåller.
Motsvarande befogenheter finns enligt honom i nästan hela EU, men Sverige har inte infört lagstiftningen i sin helhet.
– Även när vi ser sajter med uppenbar olaglig försäljning så kan vi inte stänga ner. Det är ett jätteproblem, sajterna ser professionella ut och vem som helst kan beställa, säger Martin Burman.
– Många förstår inte ens att de handlar olagligt.
Läs också:
Ny studie: Läkemedel eller kirurgi vid svår övervikt
Illegala läkemedel strömmar in i landet – explosionsartad ökning av bantningspreparat
