Nikotinläkemedel ? missbruk eller missförstånd?

Från tid till annan förkommer i dagspressen rubriker om missbruk av nikotinläkemedel, och faran med att använda dessa under längre tid. Med anledning av Apotekets initiativ till år 2004 som ett år i hälsans tecken, är det därför på sin plats att poängtera värdet av nikotinläkemedel och varna för risken med att ge dessa en […]

17 okt 2003, kl 14:55
0

Från tid till annan förkommer i dagspressen rubriker om missbruk av nikotinläkemedel, och faran med att använda dessa under längre tid. Med anledning av Apotekets initiativ till år 2004 som ett år i hälsans tecken, är det därför på sin plats att poängtera värdet av nikotinläkemedel och varna för risken med att ge dessa en negativ klang. Att använda ordet missbruk i samband med nikotinläkemedel kan av många potentiella rökslutare uppfattas som ett legitimt skäl att fortsätta med sin rökning, i rädsla för att bli missbrukare, något som man ofta inte uppfattar sig som så länge man röker. Man röker, men är ingen missbrukare. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Att sluta röka och att dessutom förbli rökfri resten av livet ? vilket måste vara målet ? är för de allra flesta normalt fysiologiskt fungerande människor en oerhörd kamp. En kamp som är lätt att ge upp, eftersom enorma krafter, drivna av urgamla överlevnadsinstinkter styr beteendet i denna situation.

Alla rökare är idag medvetna om att rökning är livsfarligt. Ändå klarar inte fler än cirka tre procent av att sluta röka på egen hand. Detta kan spegla kraften i de inre drifter som styr. I Sverige dödar rökningen cirka 6 000 personer per år, vilket motsvarar 17 liv per dygn. Globalt sett räknar man med att år 2020 kommer cirka tio miljoner människor att dö av sitt tobaksbruk. Det är mycket viktigt att komma ihåg att det är den rökta tobaken som är ansvarig för i stort sett samtliga rökrelaterade dödsfall. Röken innehåller cirka 4 000 kemiska ämnen, varav 40-50 är direkt cancerframkallande. Rökaren traktar endast efter en enda av dessa substanser ? nikotinet. Ingen rökare är ute efter nitrosaminer, kolmonoxid, tjära eller andra otäckheter.

Och det är just under rökstoppet, så länge som kampen mellan den intelligenta hjärnan och belöningscentrum i vår gamla reptilhjärna pågår, som nikotinläkemedlen har sin rätta plats. De kan ersätta en del av det nikotin som nu inte längre tillförs kroppen regelbundet. Men ur rökarens synvinkel är dessa preparat inte perfekta. De kan till exempel aldrig ge någon egentlig kick, eftersom nikotinet här absorberas via andra vägar ? huden eller mun/nässlemhinnan ? än genom lungorna. Det tar längre tid för nikotinet att nå hjärnan och belöningssystemet. Nikotinläkemedlen ger heller inte så hög dos nikotin som cigaretten gör. De ger en maximal dos motsvarande cirka hälften av en medelstark cigarett. Denna dos anses dock vara tillräcklig för att slå toppen av de värsta abstinenssymtomen, och hjälpa individen stå ut till den värsta striden är över. Många kan behöva en högre dos som närmar sig den ?sedvanliga? cigarettdosen och då använder man med fördel en kombination av olika nikotinläkemedel.

När så de stora slagen är utkämpade är tanken att man från den aktuella nikotinnivån långsamt skall minska dosen av sina nikotinläkemedel till total nikotinfrihet. Det här är en process som tar olika lång tid för olika personer. En behandlingsperiod på upp till sex månader är i många fall befogad, och ibland även längre. Att klara detta på tre månader ? som i pressen har antytts vara längsta rekommenderade behandlingstid ? är sällsynt och kräver ett absolut stöd av annan rökavvänjning, som i många fall inte finns tillgänglig för det stora flertalet som vill sluta röka. En utmaning för landstingen runt om i landet!

Man vet att nikotinläkemedel fördubblar chansen att lyckas. Ändå visar statistiken att endast cirka 5-10 procent av alla användare av nikotinläkemedel lyckas uppnå en permanent rökfrihet. Detta är en oacceptabelt låg siffra som förmodligen beror just på bristen av kompletterande stöd, på för låg dos (öka användningen av kombinationsterapier!) och framför allt för kort användningstid.
Att fortsätta använda nikotinläkemedel ? och i första hand då tuggummi som är det vanligaste långtidsbruket ? under lång tid, är naturligtvis ett uppenbart fysiologiskt beroende, men riskerna med detta är långt mycket mindre än de oerhörda risker man tar som rökare. Och att i media kalla detta för missbruk, sänder signaler till många att tveka inför det tilltänkta rökstoppet, vilket ur ett folkhälsoperspektiv måste ses som allvarligt.

Till samtliga läsare: SKYDDA DINA BARN FRÅN TOBAKSFÄLLAN! En hjärna i utveckling anpassar sig ännu snabbare till nikotinstimulans. Studier har också visat att nikotinberoende många gånger leder till annat beroende som alkohol och droger.

Till alla kollegor på apotek: Låt oss använda de redskap vi har och använda dem rätt, tills något annat står till buds. Allt i anda och mening att hjälpa de rökare som vill sluta, vilket är cirka 85 procent av alla svenska rökare. Hjälp rökaren att inte tveka inför användande av nikotinläkemedel som hjälpmedel. Ingenting kan vara värre än att röka! Den stora hälsovinsten kommer redan första dagen då han/hon kommer bort från röken.

Uppmana rökaren att hålla ut! Informera om att avvänjningen kan ta tid. Kroppen anpassar sig långsamt och successivt. Uppmana till tålamod med nikotinläkemedlen som ger mindre nikotin och inte så snabbt som vid cigarettrökning. Påminn om att nikotinläkemedel fördubblar chanserna att lyckas!

Uppdatera kunskaper och var lyhörd för de budskap som sprids av våra största potentater inom det tobakspreventiva området.

Ta hjälp av din yrkesförening mot tobak ? Farmaci mot Tobak, 08-669 81 58. Att inte ta upp rökfrågan i kontakt med patienter är att ge sitt tysta medgivande till fortsatt rökning.

Sist men inte minst, använd år 2004 ? året som skall gå i hälsans tecken ? till att intensifiera kampen mot tobak!

Annette Jaarnek

Farmaceut med nikotinberoende som specialistkompetens

Apoteket, Huddinge Universitetssjukhus