Mellan två och tre procent av alla barn föds med allvarliga sjukdomar. De flesta av dessa barn kan inte få behandling före födelsen men för ett dussintal specifika sjukdomar finns behandlingar som kan förbättra deras hälsa. Förutom nya metoder som kirurgi och stamcellstransplantation finns andra mindre avancerade behandlingar.
På två ställen i landet bygger man nu upp centra för fosterterapi. I december förra året invigdes Centrum för fostermedicin vid Huddinge universitetssjukhus i Stockholm och tillsammans med Rikshospitalet i Köpenhamn har universitetssjukhuset i Lund nyligen bildat Öresundscentret för fetalmedicin.
Minskad dödlighet hos prematura
Varje år föds ett stort antal barn prematurt, det vill säga tidigare än i vecka 32, och dessa små barn löper stor risk att få allvarliga komplikationer eller att inte överleva. Om mamman anses ha risk för att föda för tidigt kan behandling med kortikosteroider påskynda utvecklingen av barnets lungor och andra organ.
Sedan mitten av 1990-talet har användning av kortikosteroider reducerat dödligheten bland prematura barn med omkring 30 procent och andelen allvarliga komplikationer som försämrad lungfunktion och blödning i hjärnan har minskat kraftigt.
? Det är en idag mycket etablerad behandling som i stora studier har visat minska risken för andningsstörningar, säger docent Göran Lingman vid universitetssjukhuset i Lund. De biverkningar man kan få är att blodsockret kan svänga något hos kvinnor med diabetes eftersom man använder ganska höga doser steroider.
Hjärtläkemedel direkt till fostret
Ett mindre vanligt problem är abnorm hjärtrytm som också kan korrigeras med prenatal medicin. Läkaren kan diagnosticera en hjärtarytmi redan i 10:e till 12:e veckan av graviditeten genom att lyssna på fostrets hjärta. Vid vissa typer av arytmier behandlar man med digoxin som ges via mamman och som passerar över till fostret.
? Det är en behandling som har visad effekt och i de flesta fall räcker det att ge läkemedlet till mamman, säger Göran Lingman.
? Men det finns hjärtarytmier som är terapiresistenta och då har vi även behandlat fostret direkt via navelvenen. Vid sällsynta fall av allvarligare arytmier kan man även använda ett annat läkemedel, Flecainide.
Tillväxthämning hot mot hälsan
Försämrat blodflöde och tillväxthämning hos det ofödda barnet kan ge bestående kärlförändringar och neurologiska avvikelser i vuxen ålder. Det visar resultat i en pågående svensk långtidsstudie vid institutionen för obstetrik på sjukhuset i Lund.
Epidemiologiska studier i Sverige och utomlands har tidigare visat att tillväxthämmade barn som har låg födelsevikt löper större risk än andra att i vuxen ålder utveckla hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck samt typ 2-diabetes och osteoporos.
Idag vet man att autoimmuna sjukdomar, hypertoni och kroniska njursjukdomar hos mamman innebär risk för försämrad syresättning hos fostret.
Det har gjorts försök att med olika läkemedel förebygga avvikelser i moderkakans funktion som kan ge fostret syrebrist, bland annat låga doser ASA och nitroglycerinplåster för att få kärlen att vidgas.
? Det finns större undersökningar på ASA där det är visat att man minskar riskerna för preeklampsi eller havandeskapsförgiftning. Det ges till kvinnor om det varit allvarlig preeklampsi i första graviditeten och den vedertagna behandlingen är trombyl 75 mg dagligen, säger Göran Lingman.
Blodtransfusion vid anemi
Man kan också ge blodtransfusion till foster redan i livmodern vid fall av allvarlig anemi. Det kan bli aktuellt vid olika blodgruppsinkompatibiliteter som RH-immunisering där blodtransfusionen till fostret dels korrigerar anemien, men också minskar Rh-antikropparnas skadliga verkan genom att man ger RH-negativt blod.
? Den kan göras från 18:e-19:e veckan och räddar mer än 90 procent av dessa barn, säger Göran Lingman.
Det görs på några ställen i landet och man ger blodtransfusionen direkt i navelvenen i livmodern.
Stamcellstransplantationer
En liknande teknik kan användas för att transplantera benmärgsceller till foster som annars föds med vissa livshotande immunsystemsjukdomar och anemier.
För tre år sedan gjordes den första stamcellstransplantationen till foster på Huddinge sjukhus av professor Magnus Westgren. Det var en pojke som under fostertiden led av SCID (severe combined immunodeficiency) och som annars hade fötts utan T-celler.
En etisk debatt i slutet av 1990-talet har dock fördröjt vidare forskning. Det finns dock nu möjligheter att gå vidare i forskningen via djur-experimentella studier i Lund där man också planerar samarbete med Huddinge-gruppen.
Öppen och stängd kirurgi
Kirurgi på foster kan idag korrigera defekter som sträcker sig från ryggmärgsbråck till blockering av urinvägar och tumörer. Det finns två typer av operationer; den ena typen innebär att barnet finns kvar i livmodern medan öppen kirurgi innebär att kirurgen delvis tar ut fostret från livmodern.
Rigshospitalet i Köpenhamn är den klinik i Norden som har störst erfarenhet av operation vid så kallad tvilling-tvilling-transfusionssyndrom som innebär att fostren har kommunicerande kärl. Med titthålsteknik går man in och bränner av de sammanvuxna kärlen med laser.
? Vi har djurexperimentell verksamhet här i Lund där vi planerar att i samarbete med Rigshospitalet gå vidare i forskningen på titthålskirurgi för foster.
Göran Lingman tror att framtiden ligger i titthålskirurgi snarare än öppen kirurgi. Han betonar vikten av att först ha grundlig erfarenhet av djurexperimentella studier innan man går vidare.