Misstänkta ebolafall testar vårdens beredskap
Ebolavirus. Foto: iStockphoto

Misstänkta ebolafall testar vårdens beredskap

Även om alla misstänkta ebolafall i Sverige varit negativa har vården testat sina rutiner.

23 okt 2014, kl 09:14
0

Anders Tegnell, foto: Folkhälsomyndigheten

Björn Olsen, foto: Staffan Claesson

"De här misstänkta ebolafallen håller garden uppe. Det är bättre att testa en gång för mycket än för lite." "

Över 10 000 människor har insjuknat och minst 4 500 dött i det pågående ebolautbrottet i Västafrika. FN har varnat för att minst 70 procent av alla smittade måste tas om hand på ett säkert sätt och 70 procent av alla begravningar vara smittsäkra inom 60 dagar. Annars står världen inför en helt ny situation, och det finns ingen plan för det, enligt FN.

Många länder har ökat sina insatser, bland annat Sverige som skjutit till ytterligare 100 miljoner kronor för arbetet mot ebola. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska använda pengarna till sjukvårdsinsatser och samordning av frivillig svensk sjukvårdspersonal, men också till exempelvis lastbilar och att ordna boende för hjälparbetare. Det svenska stödet är nu totalt 239,3 miljoner kronor.
– Det är bara att hoppas att vi kan hinna ikapp och komma förbi kurvan, det finns hopp om det, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog och chef för avdelningen för övervakning och uppföljning vid Folkhälsomyndigheten.

Ebolautbrottet har även märkts av i Sverige. Den svenska vården är beredd och enligt riktlinjerna ska ebola misstänkas om en person får symtom där ebola inte kan uteslutas, till exempel feber över 38 grader, mindre än 21 dagar efter vistelse i något av de drabbade länderna. 

Med sådana specificerade riktlinjer bör alltså inte den kommande influensasäsongen och vinterkräksjukan ställa till det för sjukvården och leda till fler testade.
– Tester ska vara styrt av sjuka resande från Västafrika och de har inte influensa på samma sätt där. Vi har idag ett ganska litet resande från de aktuella länderna, så det bör inte bli fler tester om inte resandet eller antalet ebolasmittade ökar, säger Anders Tegnell.

Hittills har ett tiotal personer med misstänkt ebolasmitta isolerats och testats, trots att flera haft låg risk. Alla har varit negativa. Det är inte oväntat, enligt Anders Tegnell då endast en ebolasmittad av 10 000 fall flugit utanför Västafrika än så länge. Men det är bra att den svenska sjukvården tar prover tycker han. Det ger vården en chans att provköra rutiner och material. 

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, håller med om att det är bra.
– De här misstänkta ebolafallen håller garden uppe. Det är bättre att testa en gång för mycket än för lite. Vi hinner testa systemen och ta reda på var flaskhalsarna finns. Om det finns brister hinner vi rätta till dem innan ett skarpt läge.

Ett exempel är att dräkterna som ska användas vid ebolasmitta gick sönder när Skåne universitetssjukhus testade dem. Men Sveriges beredskap är god, menar Anders Tegnell.
– Det är bra att Skåne inventerat utrustningen, man vill inte behöva upptäcka sådana fel i ett skarpt läge. Vi har mycket på plats, kontakter inom vården, labb och utrustning. Det har fungerat bra under de misstänkta fallen. Det finns säkert mer man kan göra, men detta är ett bra utgångsläge.

När det gäller utrustning finns särskilda ambulanser för att minimera smittspridning. Det finns även möjlighet att frakta ambulansen med ett Herculesplan, då det är ett långt avstånd som den smittade ska flyttas. Det finns även möjlighet att använda Herculesplanet för att flyga till Västafrika och hämta hem en smittad. Det är även möjligt att byta personal med hjälp av en flyttbar sluss till ambulansen. 

Enligt Björn Olsen finns det en risk för att det första svenska ebolafallet blir just en hjälparbetare. Beredskapen inom vården är god, och det bör inte leda till fler smittade i landet, menar han. Att Sverige är ett glesbefolkat land, har god sjukvård och en befolkning som ofta gör som myndigheterna säger, är bra förutsättningar för att kunna hantera den här typen av smittsamma sjukdomar.
– Av och till kommer det smittsamma sjukdomar, och de kommer snabbt. Vi behöver den här grundberedelsen i vården, för smittsamma sjukdomar kommer att bli mer och mer vanliga, säger Björn Olsen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng