Finland, Irland, Italien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Tyskland är exempel på länder i Europa där läkare kan förskriva läkemedel genom att använda den aktiva substansens generiska namn. I Sverige är det däremot förbjudet.
Om det ska fortsätta vara det eller om generisk förskrivning ska införas också här har Läkemedelsverket fått i uppdrag av Socialdepartementet att utreda.
Till årsskiftet ska Läkemedelsverket leverera ett förslag och ett diskussionsunderlag har nu varit ute på remiss.
Läkarförbundet, flera läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, farmacevtfacken, Handikappförbundens samarbetsorgan och parallellimportörerna är exempel på dem som är positiva till generisk förskrivning. Konkurrensverket, Apotekarsocieteten och Apoteket tillhör remissinstanser som ställer sig avvisande, i alla fall i nuläget.
Logiskt för de utbytbara
Läkemedelsindustriföreningen, Lif, anser att en begränsad generisk förskrivning är logisk.
? Vi är för generisk förskrivning som ett sätt att förenkla det generiska substitutionssystemet. säger Richard Bergström, vd på Lif.
Däremot finns det inga skäl att införa en generell generisk förskrivning, menar han.
? Så länge patentet inte gått ut är det både enklare och logiskt att man förskriver till exempel Crestor och inte rosuvastatin.
Det tycker dock inte Läkarförbundet.
? Vi vill att man inför generisk förskrivning rakt över, säger Eva Nilsson-Bågenholm, förbundets ordförande.
Läkarförbundet anser att det blir enklare och mer logiskt om man konsekvent inför generisk förskrivning. Att förbundet, som tidigare motsatt sig generisk förskrivning, ändrat sig beror på införandet av generisk substitution.
Även om de generiska namnen är krångligare menar Eva Nilsson-Bågenholm att det sammantaget, givet det läge som är, är mer konsekvent att införa generisk förskrivning för alla produkter.
Från handikapporganisationernas sida menar man också att det är logiskt med generisk förskrivning.
? Det är en poäng att man synliggör att det är en substans som förskrivs och inte en produkt från ett företag, säger Karin Sandström på HSO.
För begränsat
Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund tycker att Läkemedelsverket i sitt förslag är väl försiktiga. Myndigheten menar till exempel att en generisk förskrivning, om den införs, ska vara begränsad. Det finns läkemedel med smala terapeutiska intervall, kombinationspreparat med ?omöjliga? generiska namn och andra produkter som bör undantas.
Läkemedelverket ser, enligt Cecilia Bernsten, inte farmacevterna som den resurs de är.
? Om patientsäkerheten ska öka och patienterna få bättre nytta av sina läkemedel kan generisk förskrivning vara en väg att gå. Men då måste man lägga ett större ansvar på farmacevterna. Då ska de, tillsammans med patienterna, i högre utsträckning få fatta beslut om vilken produkt man ska välja, säger hon.
? Men om syftet enbart är billigare läkemedelsanvändning är jag inte säker på att det behövs.
Det är skälet till att Apoteket avvisar generisk förskrivning.
De ekonomiska samhällsvinsterna har sannolikt redan gjorts i och med utbytbarheten, resonerar Apoteket.
Tvärtemot Läkarförbundet menar man också att riskerna för förväxlingar ökar. De har dock varit relativt få under den period vi nu haft utbyte, menar Apoteket, liksom Apotekarsocieteten.
Apotekarsocieteten trycker, liksom Läkarförbundet, på att Läkemedelsverket bör arbeta inom EU för att det generiska namnet får en mer framträdande plats på förpackningarna.
