Annons
Lovande tidiga resultat om svårbehandlad blodcancer
Illustration av leukemicell. Foto: Istock

Lovande tidiga resultat om svårbehandlad blodcancer

Ett billigt äldre läkemedel användes framgångsrikt mot akut myeloisk leukemi i en svensk klinisk fas I-studie.

24 aug 2022, kl 08:08
0

Forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm arbetar med att utveckla en mer effektiv behandling mot den aggressiva blodcancern AML, akut myeloisk leukemi. Deras idé är att komplettera behandlingen med det äldre läkemedlet hydroxyurea för att göra cancercellerna mer känsliga för det cytostatikum som är standardterapi vid AML. Just resistens mot cytostatikabehandlingen är av orsakerna till den höga dödligheten vid AML – mindre än 30 procent av patienterna lever efter fem år.

Nyligen presenterade forskarna de första kliniska forskningsresultaten om den nya behandlingsmetoden  i en studie i Journal of internal medicine. Det var en fas I-studie av nio patienter med AML i åldrarna 26-76 år. Samtliga fick gott resultat av behandlingen och tålde den väl.

Få med AML blir botade

Läkemedelsvärlden berättade om det aktuella forskningsprojektet för ett par år sedan när djurstudier och test i cellkulturer visat hoppingivande resultat. Nästa steg var den kliniska fas I-studie som nu är klar och pekar åt samma håll. Studien tyder på att det relativt billiga redan godkända läkemedlet hydroxyurea kan bli ett värdefullt tillskott till behandlingen av AML.

AML är en vanlig cancerform hos vuxna och drabbar omkring 350 personer i Sverige varje år. Endast omkring en av fyra blir botade med nuvarande behandlingar.

Ett av de mest använda läkemedlen för att behandla AML är cytarabin (ara-C), ett cytostatikum. Många patienter svarar dock inte på behandlingen på grund av att de har höga halter av ett enzym som heter SAMHD1. Detta bryter ned det aktiva ämnet i cytabarin och gör att behandlingen inte fungerar.

Patienter med höga halter av enzymet SAMHD1 har på grund av detta en signifikant sämre överlevnadsprognos än patienter med låga enzymnivåer. Forskarna ville därför hitta sätt att hämma enzymets effekter mot cytabarin. De testade ursprungligen fler än 33 000 olika substanser. De hittade tre så kallade ribonukleotidreduktashämmare som visade sig kunna minska SAMHD1:s förmåga att motverka cytabarin. Det mest intressanta av dessa var hydroxyurea som redan användes mot blodsjukdomar som AML, men ej i kombination med cytarabin.

Bra behandlingssvar

I den nu aktuella studien fick AML-patienter vid Karolinska universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala både cytarabin och hydroxyurea. Den vanligaste biverkningen var minskat antal neutrofila granulocyter (en typ av vita blodkroppar) i kombination med feber. Inga oväntade biverkningar visade sig och patienterna tålde behandlingen väl.

Alla nio fick också ett bra behandlingssvar. Hos samtliga gick sjukdomen tillbaka helt, de fick vad som kallas komplett remission. En patient fick återfall under uppföljningstiden på i median 18 månader, men svarade då bra på en annan behandlingskombination. Sex kunde under uppföljningstiden på i median 18 månader genomgå en stamcellstransplantation i botande syfte.

– Resultaten av vår studie är mycket lovande. Alla patienter hade ett utmärkt svar på behandlingen och hydroxyurea var också väl tolererat. Vi har även kunnat visa i laboratoriet att kombinationsbehandlingen gav en högre koncentration av aktivt cytarabin inne i leukemicellerna och att de dödades mer effektivt, säger i ett pressmeddelande hematologen Martin Jädersten, en av forskarna bakom studien.

Nästa steg i projektet är nu att rekrytera 60 patienter över hela Sverige till en fas II-studie. Forskarna hoppas att tillägg av hydroxyurea inom de närmaste fem åren kommer att bli en del av standardbehandlingen mot AML.