Lars Håkan Nilsson om varför fångar behöver mer läkemedel

Även om ökningen av samhällets kostnader för läkemedel på det stora har bromsats in finns fortfarande grupper där konsum-tionen av läkemedel sticker ut. Befolkningsgruppen äldre är en av dem, intagna på fängelser en annan. Kostnaden för läkemedel inom Kriminalvården var år 2008 35 miljoner kronor och år 2009 42,6 miljoner kronor, en ökning med ungefär4 […]

9 nov 2010, kl 11:13
0

Även om ökningen av samhällets kostnader för läkemedel på det stora har bromsats in finns fortfarande grupper där konsum-tionen av läkemedel sticker ut. Befolkningsgruppen äldre är en av dem, intagna på fängelser en annan. Kostnaden för läkemedel inom Kriminalvården var år 2008 35 miljoner kronor och år 2009 42,6 miljoner kronor, en ökning med ungefär
4 procent. Backar man bandet ytterligare är kostnadsökningen av bastantare slag. Mellan 2007 och 2009 ökade kostnaderna med 37 procent. I snitt har varje intern 2-4 läkemedel och ungefär en fjärdedel av de intagna står på antidepressiva. När det gäller kvinnorna är siffran ännu högre – ungefär 40 procent, berättar Kriminalvårdens medicinskt sakkunnige Lars Håkan Nilsson som ser flera förklaringar till detta.
– Idag döms fler personer till fängelse och färre till rättspsykiatrisk vård vilket innebär att det finns ett större medicinskt vårdbehov på fängelserna idag. Det påverkar förstås både medicinkonsumtionen och kostnaderna.

Ur Kriminalvårdens senaste lägesrapport finns andra faktorer som pekar på varför konsumtionen av läkemedel ser ut som den gör. 60-70 procent av de intagna på Sveriges fängelser är narkotika-, bland- eller alkoholmissbrukare. Rökning är också betydligt vanligare innanför murarna än utanför.
– Fångar är sjukare än andra jämförbara grupper ute i samhället. Många som sitter på fängelse är märkta av missbruk, som i många fall leder till psykiatriska besvär men också somatiska som gastroproblematik, diabetes, hjärtkärlsjukdom och KOL. Generellt sett är klientelet på fängelserna i sämre skick idag än tidigare, säger Lars Håkan Nilsson.
Drygt hälften av kostnaderna för läkemedel inom Kriminalvården gäller psykofarmaka. SSRI, bensodiazepiner och rökavvänjningsmedel är en grupp och en annan är de så kallade ADHD-läkemedlen Ritalin, Concerta och Strattera.
ADHD-behandling är dyrt för samhället i allmänhet och för Kriminalvården i synnerhet, där minst 25 procent av de intagna beräknas ha så kallad vuxen-ADHD. Samtidigt utgör ADHD-läkemedlen bara 2,4 procent av Kriminalvårdens totala läkemedelskostnad. Den galopperande kostnadsökningen för ADHD-läkemedel som gett rubriker i media har en naturlig förklaring, enligt Lars Håkan Nilsson.
– Kostnaden för ADHD-läkemedel fanns i praktiken inte före 2007. Det var då studierna om diagnosen inom Kriminalvården påbörjades.

Vid ETT ADHD-projekt vid anstalterna i Norrtälje och Håga deltog 30 plus 54 interner. De som efter neuropsykiatrisk utredning fick diagnos ADHD erbjöds behandling med i första hand läkemedlet Concerta, och i andra hand Strattera under 52 veckor. Behandlingen följdes därefter upp efter ett respektive tre år. Projektet finansierades av Socialstyrelsen med pengar från Psykiatrisamordningen och Stockholms läns landsting.
De vetenskapliga resultaten bearbetas just nu av forskarna från det neuropsykiatriska teamet på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Men Kriminalvården behöver inte vänta på några publicerade rön för att veta att de är rätt ute, menar Lars Håkan Nilsson. På anstalterna är man rörande överens om behandlingens goda effekter. Både interner och fängelsepersonal vittnar om lugna avdelningarna där de intagna ägnar sig åt studier, drogavvänjningsprogram och arbetsträning med sällan skådad arbetsro och motivation.   
– Att interner får bättre livskvalitet och har en möjlighet att bygga upp ett liv utan droger och brott ger inga rubriker. Det är först när det blir tal om ökade kostnader i kriminalvården som det blir inslag i tv. Men som Ingvar Nilsson uttryckte saken när han hade gjort den ekonomiska utvärderingen ADHD-projektet: Money screams. Vinsterna av att erbjuda behandling mot ADHD är mycket större än kostnaderna.

I nationalekonomen Ingvar Nilssons räkneexempel var kostnaden för 30 interners ADHD-behandling cirka 3 miljoner kronor per år. Att jämföra med en årlig samhällskostnad på cirka 60 miljoner kronor per år, om man inte erbjuder fängelsekunderna den behandling som kan hålla dem borta från kriminalitet och missbruk.  
Erfarenheterna från Norrtälje och Håga har lagt grunden till den satsning på unga fängelsekunder med ADHD som Kriminalvården nyligen har rullat igång.
– Behandling mot ADHD ska erbjudas på landets alla nio ungdomsavdelningar, där interner under 21 år sitter. Även vid de tre särskilda avdelningarna för resurskrävande intagna kommer behandlingen att finnas.

ADHD är ett kroniskt tillstånd som teoretiskt sett kräver livslång medicinering, även om befintliga läkemedelsstudier inte säger någonting om effekterna på lång sikt.
Frågan är vad som händer när en intern muckar från fängelset och på sikt behöver nya läkemedel.
– I den bästa av världar ska stödet till före detta interner vara samordnat mellan frivården, psykiatrin och socialtjänsten. Där är vi inte än i landet som helhet. Vi har SKL med oss, det vet jag även om inte alla kommuner och landsting verkar ha insett vinsterna med ADHD-behandlingen. Jag hoppas och tror ändå att man kommer att lösa detta med uppföljningsbehandling på ett bra sätt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng