Läkemedelsbehandling effektivt vid hetsätning
Det finns effektiva behandlingsmetoder mot hetsätningsstörning, det visar en rapport från SBU. Foto: Istock

Läkemedelsbehandling effektivt vid hetsätning

Vid sidan av psykologiska behandlingsformer kan läkemedel minska hetsätning. Men det saknas långtidsuppföljningar av sådan behandling.

7 jun 2016, kl 07:29
0

Ata Ghaderi

Det finns flera effektiva och evidensbaserade behandlingar för personer med hetsätningsstörning. Det slår Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, fast i en rapport efter en genomgång av litteraturen på området.

Effekten på remission, det vill säga upphört hetsätande, var störst med psykologisk behandling i form av KBT följt av KBT-baserad vägledd självhjälp. Störst effekt därefter gav läkemedelsbehandling med centralstimulerade preparat, lisdexamfetamin, och SSRI.

– Effekterna för psykologisk behandling är lite bättre än för läkemedel, men de båda alternativen är ganska likvärdiga, säger Ata Ghaderi, professor i psykologi vid Karolinska institutet och ordförande i SBU-projektet.

Vad gäller biverkningar förknippade med dessa läkemedel sågs de också hos personer med hetsätning. Dock saknas långtidsuppföljning av läkemedelsbehandling vid hetsätning, vilket Ata Ghaderi tycker är bekymmersamt.

– Det innebär att vi inte vet hur länge man behöver ta läkemedlen och hur länge effekten sitter i. Det vi vet är att det är ett relativt stort återfall när läkemedlen sätts ut. Därför är det viktigt att dessa patienter följs upp noga i vården.

Ata Ghaderi hoppas därför att rapporten kan pressa läkemedelsindustrin att planera för långtidsuppföljningar när dessa läkemedel studeras för behandling av hetsätningsstörningar.

I rapporten konstateras också att tillgången till evidensbaserad vård för hetsätning är ojämnt fördelad över landet. Många av de psykologiska behandlingarna erbjuds främst vid specialiserade ätstörningsenheter eller vid psykiatriska mottagningar specialiserade på ätstörningar. Även tillgången till läkemedel skiljer sig åt där SSRI kan ges till de flesta medan förskrivningen av lisdexamfetamin är begränsad.

– Det är egentligen inte tänkt för behandling av ätstörningsproblematik och centralstimulerande läkemedel har en del biverkningar vilket gör att man är mer restriktiv med att skriva ut dem, särskilt när det saknas långtidsstudier på effekt, säger Ata Ghaderi.

I rapporten konstateras också att många med hetsätningsstörning söker hjälp först i vuxen ålder efter att ha haft problem i många år. Det menar rapportförfattarna gör att det finns anledning att tro att mörkertalet är stort med många underdiagnostiserade ungdomar som inte fått adekvat vård.

Vad hoppas du att den här rapporten ska leda till?
– Det här är en patientkategori som varit ignorerad under lång tid och jag hoppas rapporten bidrar till att patienter nu kan erbjudas effektiva psykologiska behandlingar och behandling med läkemedel. Jag hoppas också att dessa patienter slutar bollas runt mellan ätstörnings- och överviktsenheter utan behandlas primärt för sin ätstörning, säger Ata Ghaderi.

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning defineras som upprepade episoder av hetsätning. Episoderna kännetecknas av minst tre av följande: man äter mycket fortare än normalt, äter tills man är obehagligt mätt, äter trots att man inte känner sig hungrig, äter i ensamhet på grund av skam, har starka känslor av skuld, äckel eller nedstämdhet efter hetsätningen. Till skillnad från ätstörningen bulimia nervosa kräks personer med hetsätningsstörning inte upp maten eller kompenserar energiintaget på annat sätt. Övervikt och fetma är vanligt hos personer med hetsätningsstörning.

Mellan 1-4 procent av den allmänna befolkningen drabbas av hetsätningsstörning och samsjuklighet är vanligt, minst 70 procent av patienterna har minst en annan psykiatrisk diagnos. Tillståndet är något vanligare hos kvinnor än hos män.

Hetsätningsstörning är en ny diagnos i diagnossystemet DSM-5, men den har använts kliniskt i cirka 20 år.

Källa: SBU

Föregående artikel Ny ALK-hämmare bättre än standardbehandling
Nästa artikel Skärpta regler för läkemedelshantering

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng