Läkarna gör som de vill

Landets förskrivare följer sällan läkemedelskommittéernas rekommendationslistor. Enligt enkätundersökningar uppskattas kommittéernas arbete, men ändå väljer läkarna ofta dyra preparat som inte står på listorna.

27 okt 2002, kl 00:00
0

Enligt Läkemedelsindustriföreningens statistikföretag, Läkemedelsstatistik AB, finns det knappast några samband alls mellan rekommendationer och förskrivning. Det berättar Mats Olsson på företaget, men exakta data från den undersökning som gjorts lämnas inte ut av konkurrensskäl.

En enkel jämförelse mellan rekommendationslistorna och allmänt kända försäljningssiffror pekar i samma riktning. Storsäljare som Nexium och Lipitor rekommenderas av få kommittéer.

Generikaföretaget NM Pharma har gjort egna undersökningar av läkarnas attityder till rekommendationslistorna, en 1999 och en i år. I den senaste undersökningen ansåg ungefär hälften av läkarna att listorna stämde väl eller mycket väl med deras egna förstahandsval. Det var en klar förbättring sedan 1999. Läkarna läste också listorna i större omfattning nu, och de hade fått ett större förtroende för den lokala kommittén.

 

Stora pengar

Nio av tio läkare anser att de följer rekommendationslistan från den lokala läkemedelskommittén, enligt en Gallupundersökning hösten 2000 (se LMV 11/00). Nepi, Nätverket för läkemedelsepidemiologi, hade beställt undersökningen och gjorde ett halvår senare en uppföljning av den verkliga förskrivningen (se LMV 5/01). I många landsting sa sig läkarna föredra de billigare preparaten Tenormin och Lanzo före Seloken ZOC och Losec. Men Seloken ZOC sålde mer på de flesta ställen, och Losec var störst i hela landet. Om rekommendationerna följdes bättre för storsäljande preparat skulle det spara hundratals miljoner.

– Det var förskräckande stora avvikelser i undersökningen vi gjorde, säger Arne Melander, professor och chef för Nepi.

Enkäten riktades enbart till distriktsläkare, men uppföljningen inkluderade även specialister. Arne Melander pekar på möjligheten att specialisterna på sjukhusen kanske bryr sig mindre om rekommendationslistorna för att de anser sig ha kunskaper att göra egna bedömningar.

– Men de står inte för en sådan försäljningsvolym att de kan förklara den stora avvikelsen.

Läkare har traditionellt haft en stor frihet, och reaktionerna på olika förändringar visar att kåren är van att bestämma själv. Många läkare har varit motståndare till generisk substitution, som nu införts i Sverige. Några protesterar mot reformen genom att kryssa för att läkemedlet inte får substitueras. På Läkemedelsriksdagen i januari i år framkom att en del läkare väljer preparat för att de vill stödja vissa företag. Arne Melander beklagar de stora extrakostnader som på så sätt uppstår.

– Det är lustigt att läkare tar sig så stora friheter jämfört med apotekare och sjuksköterskor, som ju närmast följer regelboken slaviskt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng