Vid den här tidpunkten varje år brukar landets läkemedelskommittéer samlas för att planera nästa års rekommendationslista. Det är inte ovanligt att debatter av detta slag då sätter fart. Nyligen läste vi en insändare i detta ämne i Dagens Medicin av ordföranden i Alzheimerföreningen Krister Westerlund. Insändaren bemöttes sakligt med angivande av referenser av såväl informationsläkaren i Halland Anders Hernborg som ordföranden i Läksak, Lars L Gustafsson.
I sin nya insändare kritiserar Westerlund Region Skåne med orden ?företrädare för regionen påstår att primärvårdsläkarna har för dåliga kunskaper och många primärvårdsläkare hänvisar till att på den rekommenderade läkemedelslistan finns inte våra mediciner med, varför inget görs?. Ett minst sagt anmärkningsvärt påstående! Vem syftar Westerlund på när han talar om företrädare för regionen?
Är påståendet om dåliga kunskaper grundat på att förskrivningen av dessa läkemedel är låg i Skåne?. Hög läkemedelsförskrivning är dessvärre inte något mått på god vård och goda kunskaper. Men i detta avseende intar Skåne sedan länge en hedrande förstaplats eftersom vi har de högsta läkemedelskostnaderna i landet.
Vi har ett digert utbildningsmaterial när det gäller läkemedel och äldre, liksom demenssjukdomar. På Skånelistan hänvisar vi till boken om bakgrundsmaterialet. I denna har vi ett 15 sidor långt välskrivet kapitel om äldre och läkemedel. Där finns en noggrann genomgång av läkemedel vid demenssjukdomar liksom en faktaruta om utredning, behandling och uppföljning.
Genomgången av befintliga läkemedel är grundade på evidensbaserade studier och här finns litteraturreferenser. Vi hänvisar även till hälso- och sjukvårdsprogrammet Demenssjukdomarskriften om demenssjukdomar på 70 sidor som givits ut av Region Skåne 2005. Genomgången av befintliga läkemedel är grundade på evidensbaserade studier.
Under året har vår terapigrupp under ledning av ordförande Annika Kragh dessutom givit ut en lärobok om äldre och läkemedel. Expertgruppen har kontinuerliga utbildningar för medicinstudenter, AT och ST läkare, liksom övrig vårdpersonal både inom landsting och kommun. Kunskapsmässigt är vi således väl rustade i Skåne!
Vårt arbetssätt kritiseras också för att vi inte har en särskild demensexpertgrupp utan endast en grupp som sorterar under rubriken Läkemedel och äldre. I gruppen ingår de främsta auktoriteterna inom området.
Helhetssynen inom medicinen är viktig. Den övermedicinering som idag drabbar våra gamla med biverkningar, lidande och sjukhusvård betingas många gånger av en bristande helhetssyn. Jag är stolt över att vi har en så kompetent terapigrupp med breda kunskaper som också spänner över hela fältet. Så skall vårt arbete fortsätta!
Jag kan ge Westerlund rätt i att det finns skillnader mellan olika regioner när det gäller förskrivningen av läkemedel, men så enkel är inte vetenskapen, att mest är bäst. Vid varje bedömning av patienten, sker alltid en avvägning av patientnyttan när det gäller olika behandlingar.
När vi har tillräcklig evidens avseende olika terapier, brukar skillnaderna jämna ut sig – det har vi sett tidigare och så kommer det att bli även när det gäller demensläkemedel.
Ola Ohlsson
Ordförande Läkemedelsrådet
Region Skåne