Joakim Larsson om varför läkemedelsföretagen måste ta ett miljöansvar

För några år sedan upptäckte Joakim Larssons forskargruppstora utsläpp av läkemedel utanför läkemedelsfabriker nära indiska Hyderabad. På ett dygn släpptes 44 kilo ciprofloxacin ut i floden, att jämföras med Sveriges totala förbrukning om 9 kilo per dygn. Så stora utsläpp av antibiotika riskerar inte bara att påverka miljö och människor lokalt, utan befaras bidra till […]

14 dec 2011, kl 11:56
0

För några år sedan upptäckte Joakim Larssons forskargrupp
stora utsläpp av läkemedel utanför läkemedelsfabriker nära indiska Hyderabad. På ett dygn släpptes 44 kilo ciprofloxacin ut i floden, att jämföras med Sveriges totala förbrukning om 9 kilo per dygn. Så stora utsläpp av antibiotika riskerar inte bara att påverka miljö och människor lokalt, utan befaras bidra till utvecklingen av resistenta bakterier. Ett hot som berör oss alla.

Har vi blundat för läkemedels miljöeffekter eller bara inte känt till det?
– Det fanns tidigare en övertro att systemet sköter sig självt. Från början resonerade man att »eftersom läkemedelssubstanser är så värdefulla så släpper industrin inte ut dem«.
– Effekter av läkemedel i miljön upptäcktes emellertid redan på 1990-talet, då man fann feminiserade fiskar. Det kunde härledas till utsläpp av östrogen via reningsverk och tillbaka till människors urin, men utsläpp från produktion var en icke-fråga fram till för några få år sedan.

Hur allvarligt är egentligen problemet?
– Det är svårt att sätta siffror på det eftersom vi ännu vet för lite. På vissa ställen kan utsläpp från framför allt produktionen leda till mycket höga koncentrationer som definitivt påverkar miljön lokalt. Vi vet också att det förekommer läkemedel i lägre halter överallt som ett resultat av vår användning. För just antibiotika är hotbilden betydligt större då det finns en risk att utsläpp får globala konsekvenser genom att driva på resistensutvecklingen.

Vilka läkemedel utgör det största hotet?
– Vi vet att användning av steroider och anti-inflammatoriska medel kan leda till miljöeffekter. Då vi har dålig koll på utsläpp från produktion kan vi inte friskriva några läkemedel som sprids på det sättet. För folkhälsan bedömer jag utsläpp av antibiotika som mest allvarliga.

Ska läkemedelsföretagen ta ett miljö-ansvar för sina läkemedel?
– Ja, det är helt uppenbart. En del företag har börjat med det, men det borde gå snabbare och processen borde vara mer utbredd. För att lyckas, och för att öka hastigheten, räcker det inte med frivillighet. Andra aktörer, såsom stat, kommun och landsting, borde arbeta med både morötter och piskor för att få igång arbetet.

Var ska företagen ta det ansvaret?
– I alla länder där de har verksamhet. Allt fler länder börjar ställa sådana krav och jag tycker att det är bra att Sverige tar stafettpinnen och driver på arbetet. Det är många länder som tittar på hur vi gör i Sverige.

Ska företagen även stå för kostnader som läkemedel orsakar efter det att de har lämnat människokroppen?
– Det är en komplex fråga. Exkreerade läkemedelsrester blandas i våra reningsverk med en lång rad andra oönskade kemikalier. Ett rimligt sätt att bli av med läkemedelsrester är förbättrad avloppsrening, vilket naturligtvis kostar att införa. Samtidigt avlägsnas då även många andra kemikalier. Då är det inte helt lätt att tillämpa »the polluter pays principle« som annars är ganska sund.

Hur kan man med incitament arbeta för att göra miljön intressant för den producerande läkemedelsindustrin?
– För att lyckas behövs det nog både lagstiftning och marknadsmässiga påtryckningar. Det som jag tror är mest effektivt är olika typer av ekonomiska incitament. Jag tror att man ska premiera företag som kan visa att de har låga utsläpp, genom att ge dem fördelar vid subventionsfrågor, prissättning och upphandlingar.
– Sen tror jag att interna påtryckningar kan vara effektiva; signaler från investerare, aktieägare och företagens styrelser skulle ge en ökad transparens och visa hur det verkligen ser ut. Jag tror även att de anställda i ökande utsträckning vill att deras arbets-givare tar ett ökat ansvar för miljön.

Är det inte fel att det är hemligt var substanserna i våra läkemedel tillverkas?
– Jo, det är fel att det är hemligt, det tyckte ju publiken på Läkemedelskongressen också när jag föreläste där. Av någon anledning vill inte företagen avslöja sina leverantörer för någon annan än våra läkemedelsverk. En ökad offentlighet skulle ge fler möjlighet att följa upp hur det verkligen går. Det räcker med att lukta runt omkring vissa fabriker för att förstå att det inte är bra idag.

Har något blivit åtgärdat i Hyderabad sen utsläppen upptäcktes?
– Inte vad jag vet. Man har infört etableringsstopp där men nu byggs istället nya fabriker på andra ställen. Det är bättre att arbeta med och åtgärda problemen istället för att flytta dem.

Vad måste ändras så att jag som konsument kan välja miljövänliga alternativ på apoteken?
– Det måste vara möjligt för en engagerad konsument att enkelt hitta information och jämföra. Därför ska man inte undanhålla informationen. Men det är viktigt att inte lasta över ansvaret på konsumenten. Läkemedelskommittéer, sjukvården och apoteken bör därför väga in miljöperspektivet när det är möjligt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng