För ett par veckor sedan meddelade läkemedelsbolaget MSD, i USA och Kanade Merck Co., att man avslutar en pågående fasII/III-prövning med Bace-hämmaren, verubecestat, som påverkar enzymet som klyver amyloid prekursor-proteinet APP till beta amyloid, i förtid. I en interimsanalys gjord av en extern granskningskommitté konstaterades att substansen inte visade någon klinisk effekt på de primära effektmåtten kognition och aktivitetsförbättringar hos patienter med mild till medelsvår Alzheimer.
– Det var egentligen ingen större överraskning att studien misslyckades, säger Jina Swartz, medicinsk chef och ansvarig för området neurologi på MSD. Fokus är att komma in med behandlingen tidigare.
Även om effekten uteblev sågs inga negativa signaler vad gäller säkerhet och tolerans vilket gör att bolaget fortsätter att testa substansen i en annan fas III-studie. Till skillnad från i den avslutade studien har patienterna i den pågående prodromal Alzhiemer, vilket kan beskrivas som ett förstadium till sjukdomen. Samtliga patienter som ingår i studien har också konstaterad förekomst av amyloid i hjärnan, vilket verifierats med PET-undersökning.
Dessa nya förutsättningar gör att Jira Swartz har högre förhoppningar på studien, vars resultat väntas om två år.
– Den här patientpopulationen är mycket tidigare i sin sjukdom och har inte utvecklat demens. De har också bara minimala försämring i funktionell kognition och har bättre bevarad neuronal funktion. Det gör att det finns mycket mer att bevara än när sjukdomen har kommit längre. Eftersom vi påverkar mekanismerna som orsakar sjukdom innan det sker någon signifikant cellförlust har vi också större förhoppningar om att se en positiv effekt av läkemedelssubstansen i dessa patienter, säger Jina Swartz.
Du medverkar på mötet Jakten på en bot mot Alzheimer den 15 mars. Vad ska du tala om?
– Jag kommer att berätta om utvecklingen av verubecestat och generellt om våra forskningsprogram inom Alzheimer. Den nu avslutade studien håller just på att stänga ner och vi har ännu inte analyserat de slutliga resultaten, men jag kommer att berätta om vad vi vet hittills.
Vad beror det på att vi sett så många misslyckanden för alzheimerläkemedel i sen fas?
– Till stor del tror jag att det beror på att det är mycket lättare att se positiva signaler i tidigare faser där patientpopulationen är mindre och mer homogen. I större studier blir variationen också större med mer brus, vilket gör att det är svårare att få en signal. En anledning är också att ”fel” patienter har rekryterats och i framtiden tror jag att de flesta studier kommer att göras på patienter med väldigt tidig diagnos.
Vilka är de största utmaningarna för att lyckas ta fram ett effektivt läkemedel mot Alzheimer?
– Att visa att det finns en klinisk relevans att behandla så tidigt som möjligt i sjukdomen och att läkemedlet har tillräckligt god effekt. En stor utmaning är också att förändra den kliniska praxisen så att patienter undersöks ordentligt i ett tidigt skede. Det finns avancerade diagnosmetoder men eftersom det i dag inte finns något effektivt läkemedel saknar läkarna incitament att använda dessa dyra eller mer invasiva metoder för att ställa en tidigare diagnos. Det är ett Moment 22.
Vad tror du om framtiden inom alzheimerområdet?
– Det är ett svårt område att verka i men det finns ett visst mått av optimism att förhållningssättet till kognitiva försämringar senare i livet kommer att utvecklas mycket de närmaste tio åren. Många bolag, inklusive MSD, har ett starkt engagemang inom Alzheimer och även om jag känner en viss oro kan vi inte ge upp, säger Jina Swartz.
Hör Jina Swartz berätta mer om MSD:s Bace-hämmare på Jakten på en bot mot Alzheimer den 15 mars. Se hela programmet med alla talarna och anmäl dig här!
