Nils Bergeå: ”Tillbaka i Läkemedelsvärlden”
”Det här är ett arv som förpliktigar, men samtidigt en historia som jag ser fram emot att bygga vidare på”, säger Läkemedelsvärldens nya chefredaktör Nils Bergeå. Foto: Press & GettyImages

Nils Bergeå: ”Tillbaka i Läkemedelsvärlden”

Efter ganska precis 20 år är jag tillbaka på Läkemedelsvärlden, nu som chefredaktör. Mycket har förändrats sedan jag klev in på Wallingatan för första gången, men läkemedelsområdet är minst lika snabbrörligt och händelserikt nu som då.

28 sep 2026, kl 15:33
0

Det känns riktigt kul och samtidigt förpliktigande att i dag ta över stafettpinnen som chefredaktör för Läkemedelsvärlden efter Helene Wallskär.

Jobbet innebär en sorts återkomst.

Mellan 2000 och 2006 arbetade jag på Läkemedelsvärlden, då framför allt som medicinjournalist. På den tiden var kanalen fortfarande också en papperstidning. Jag hade förmånen att jobba med profiler som Fredrik Hed och Sanna Henriksson och minns åren som kreativa och roliga. Våra ambitiösa temasidor inom olika terapiområden var hjärtat i tidningen och i branschdebatten gick vågorna emellanåt riktigt höga.

Men historien om Läkemedelsvärlden började förstås långt före min tid.

Redan 1897 grundade apotekaren Thor Ekecrantz Svensk Farmaceutisk Tidskrift, SFT, och det första numret gavs ut samma år av Apotekarsocieteten. Nästan hundra år senare, 1996, tog dåvarande chefredaktören Fredrik Hedlund initiativ till en rejäl och välkommen förändring. Tidningen fick ett bredare anslag och ett nytt namn: Läkemedelsvärlden.

Det innebär att den nyhetskanal som du nu läser har 129 års historia bakom sig. Just i år är det dessutom 30 år sedan namnet Läkemedelsvärlden såg dagens ljus.

Det här är ett arv som förpliktigar, men samtidigt en historia som jag ser fram emot att bygga vidare på.

Läkemedelsfrågorna ligger mig sedan länge varmt om hjärtat och som apotekare i botten är det förstås svårt att tänka sig ett mer spännande bevakningsområde. Här möts vetenskap, hälsa, ekonomi, världspolitik och det händer hela tiden nya saker. Behovet av kvalificerad och vetenskapsnära journalistik är knappast mindre än under min förra sejour på tidningen.

GLP-1-revolutionen har förändrat behandlingen av fetma och diabetes i grunden och läkemedlen prövas samtidigt inom en rad andra användningsområden. Samtidigt utmanas gränserna för läkemedelförmånssystemet. I USA försöker Trumpadministrationen genom sin ”most favored nation”-strategi pressa amerikanska läkemedelspriser med stora konsekvenser även för resten av världen. Läkemedelsbrist har blivit en ovälkommen utmaning för både vård och patienter. Samtidigt är läkemedels- och medicinteknikbolagens pipelines fyllda till brädden av nya behandlingsprinciper och tekniker.

Detta, och mycket annat, är förstås frågor som vi ska fortsätta att bevaka i Läkemedelsvärlden. Men det gäller också nyhetshändelser som inträffar vecka för vecka, dag för dag. Det kan vara principiellt intressanta nya läkemedelsgodkännanden och subventionsbeslut eller kliniska studier som kan förändra praxis.

I en tid när nyheter färdas allt fortare tror jag att en av fackjournalistikens viktigaste uppgifter är att stanna kvar lite längre. Vad betyder det som händer egentligen? Vad händer härnäst? Vilka blir konsekvenserna för sjukvården och patienterna? Även fortsättningsvis vill jag att fördjupningen ska vara Läkemedelsvärldens främsta styrka.

Jag vill också gärna rikta strålkastaren mer mot de personer som man skulle kunna kalla för läkemedelsutvecklingens fotsoldater. Runt om på svenska universitet och sjukhus jobbar mängder av forskare med projekt som sällan når de stora rubrikerna, men som steg för steg för vetenskapen framåt och i ofta utmynnar i nytta för patienterna.

Under mina år på Hjärt-Lungfonden har jag intervjuat en lång rad hjärt- och lungforskare om forskning som ofta ligger i den internationella frontlinjen. Projekten är ofta oerhört spännande och påfallande ofta syftar de till att utveckla läkemedel. Efter åren på fonden brinner jag lite extra för hjärt- och lungsjukdomarna, de sjukdomar som dödar flest i Sverige och världen år efter år, ofta ganska långt från de stora rubrikerna.

I dag ser jag Läkemedelsvärlden som en nischad fack- och nyhetssajt med yrkesverksamma som primär målgrupp. På senare tid tycker jag att bevakningen har utvecklats i en positiv riktning. Den är fördjupande och har en närhet till vetenskapen som jag uppskattar. Det är egenskaper jag vill värna.

Sedan har jag förstås också idéer om hur Läkemedelsvärlden kan fortsätta att utvecklas. Exakt vad det innebär tänker jag att ni läsare får upptäcka efter hand.

En sak kan jag ändå avslöja redan nu. På sikt vill jag öppna dörren för fler röster från läkemedelssektorn, både här i våra spalter och i Läkemedelspodden. Perspektiv från forskare, farmaceuter, läkare, myndigheter, patienter, företagsledare och andra.

Journalistik blir dessutom bättre när läsarna hjälper till.

Så hör gärna av dig, tipsa om nyheter vi borde lyfta, granskningar som behöver göras, forskning vi borde uppmärksamma, personer som vi borde intervjua eller ämnen där du tycker att Läkemedelsvärlden borde gräva djupare.

Du når mig på chefred@lakemedelsvarlden.se.

Previous article Ny behandling bromsade sällsynt form av ALS i fas 3-studie