Hamstringen höjde försäljningen av läkemedel förra året

Värdet på försäljningen ökade förra året med knappt 2,4 miljarder kronor till 15,5 miljarder kronor. Hamstringen under de två sista månaderna svarade för mer än halva försäljningsökningen.

20 jul 2002, kl 03:18
0

Efter tio månader 1996 pekade statistiken över läkemedelsförsäljningen på en ökningstakt under 10 procent jämfört med 1995. Men så kom den, i och för sig förväntade, hamstringsvågen i slutet av 1996. Dess styrka var dock överraskande kraftig. Hamstring vid tidigare försämringar av läkemedelsförmånen har aldrig varit så omfattande som denna gång.
I november såldes läkemedel för 1 667 miljoner kronor; en ökning med 536 miljoner kronor, 47 procent, jämfört med november 1995. I december 1996 var försäljningen 1 970 miljoner kronor; en ökning med 785 miljoner kronor, 66 procent, jämfört med december 1995.
Den totala ökningen av försäljningsvärdet förra året var 2 388 miljoner kronor. Mer än hälften av denna skedde under de två sista månaderna.
Alla siffror i denna genomgång kommer från Läkemedelsstatistik AB, som ägs av läkemedelsföretagen. Försäljningsvärden uttrycks i AIP, apotekens inköpspriser.


Alla astmamedel hamstrades
Hamstringen av läkemedel som tidigare var fria är enklast att förstå. Astma och andra luftvägssjukdomar är utbredda. Alla grupper av läkemedel i denna kategori visade kraftiga ökningstal de sista månaderna förra året.
Av astmamedlen märks betastimulerande medel (till exempel Bricanyl och Serevent) och kortikosteroider (till exempel Pulmicort). I december ökade betastimulerarna med 165 procent och steroiderna med 262 procent. Allt jämfört med samma månad året innan.
Hela 80-90 procent av årets totala ökning av försäljningen för dessa läkemedel noterades under november och december. Även antikolinergika (Atrovent) drogs med. Uppgången var 196 procent i november och 243 procent i december.


Inte bara astmamedel
Men hamstringen drog med sig de flesta andra grupper av läkemedel också. Blodtrycksmedel, magsårsmedel, vitaminer, kolesterolsänkare, hormoner, cancerläkemedel, NSAID? i stort sett alla grupper av läkemedel ökade mer i slutet av året än under resten av året. Antibiotika tillhörde de få undantagen som visade en avvikande bild.
Det finns säkert flera förklaringar till styrkan på hamstringsvågen. Ett viktigt skäl är nog ändå den sena och otydliga informationen från myndigheterna, något som dessutom förstärktes av rapporteringen i massmedia.
Det rådde stor tveksamhet om det nya högkostnadsskyddet för läkemedel och hur mycket den enskilde patienten skulle betala för sina läkemedel. Många tog det säkra före det osäkra och såg till att förnya sina recept före årsskiftet.
En tydlig illustration till informationens bristande effektivitet är att även insulin hamstrades. Diabetes är den enda sjukdom där kostnadsfria läkemedel finns kvar efter årsskiftet. Sålunda fanns ingen som helst anledning för diabetiker att hamstra insulin.
Men så skedde i alla fall. Av hela ökningen under förra året inträffade nästan hälften, 45 procent, under november och december.


Apoteksrusch fortsatte i januari
Hamstringen präglade påtagligt arbetet på landets apotek under slutet av året. Men den påverkade arbetet även under inledningen av 1997.
För att undvika att de mest eftertraktade läkemedlen skulle ta slut infördes en frivillig ransonering på apoteken. Patienter fick köpa ut läkemedel före årsskiftet enligt det gamla förmånssystemet, men fick bara en del av ransonen i handen då. Resterande mängd läkemedel skulle sedan hämtas ut under januari.
? Det innebär att apoteken varit väl besökta även i januari, men sedan blir det lugnare, säger Thony Björk, informationschef på Apoteksbolaget.
Som en kompensation för den extra belastningen får alla apoteksanställda två dagars ledigt med lön under våren. Ledigheten ska tas ut senast i april. Chefer för små apotek, 1-2 anställda, och som inte kan ta ut ledigheten, får i stället en tiondels månadslön extra som kompensation.
Även på läkemedelsföretagen var det bråda dagar under hamstringen.
? Vi är inte förtjusta över den ökade försäljningen. Toppar medför störningar i produktionen och vi tvingades till exempel till treskift. Visst ökade försäljningen sista kvartalet, men den kommer att motsvaras av en sänkning första kvartalet 1997, säger Staffan Ternby, informationsdirektör på Astra.
Även de importerande företagen påverkades, dock inte i samma utsträckning som de med produktion i Sverige.
? Vi såg tidvis en brist på astmamedel. Personal som arbetar med leveranser och svarar på frågor om produkterna fick mer att göra. Vår fabrik för astmaprodukter i Frankrike fick sätta in extraskift på lördagar för att hinna med, säger Tomas Nilsson, informationschef på Glaxo Wellcome.
Han vidarebefordrar också en solskenshistoria i sammanhanget om en leverans som fastnade i den stora lastbilsblockaden. Lastbilschauffören lyckades övertyga alla om hur viktigt det var att astmamedlen kom fram till Sverige och kunde därmed ta sig förbi alla köer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng