Forskningen måste gå på två ben

Målet för läkemedelsforskningen bör vara att få fram effektiva läkemedel inom de områden där de saknas mest. Eftersom endogena faktorer i hög utsträckning påverkas av människans omgivning måste preklinisk forskning samspela med klinikers observationer och erfarenheter för att målet skall nås. Samtidigt som forskningsgränsen mellan dessa två världar försvagats, har dock förutsättningarna för dem blivit […]

20 feb 2004, kl 16:02
0

Målet för läkemedelsforskningen bör vara att få fram effektiva läkemedel inom de områden där de saknas mest. Eftersom endogena faktorer i hög utsträckning påverkas av människans omgivning måste preklinisk forskning samspela med klinikers observationer och erfarenheter för att målet skall nås. Samtidigt som forskningsgränsen mellan dessa två världar försvagats, har dock förutsättningarna för dem blivit alltmer olika.


Den prekliniska forskningen har stora resurser och utvecklas snabbt. Resultaten är patenterbara. Genomforskning, proteomics och biomarkörer är exempel på heta forskningsområden. Läkemedel och in vitro-diagnostika, som bygger på resultat inom dessa områden, förväntas leda till behandlingar med snabbare tillfrisknande som följd.


Den kliniska forskningen är på efterkälken. Antalet patienter i kliniska prövningar har halverats de sista fyra åren. Forskning, som inte är uppdragsfinansierad, har dåligt med resurser. Kunskapsläget inom diagnos, prognos, läkemedelskombinationer, biverkningar och långvarigt bruk släpar efter. Beror de uteblivna genombrotten i dagens läkemedelsforskning på att för få prekliniska forskare har kontakt med patientvärlden?


Vad orsakar eftersläpningen? Byråkratiseringen av sjukvården och inflödet av personal som saknar medicinsk utbildning? Har fokus flyttats från behandling och forskning till folkhälsa och upplysning? Har vi fått ett ledarskapsideal som åsidosätter personligheter med forskningsintresse?


Någon återvändo till den roll klinisk forskning tidigare haft skymtar inte. Mer resurser till vården är inte lösningen, eftersom dessa tas om hand av andra intressenter än forskare. Vart tog till exempel den sparade miljarden på generisk substitution vägen?


Mer klinisk forskning kan åstadkommas om denna får större utrymme på andra vårdverksamheters bekostnad, men en sådan förändring saknar stöd i landstingen. Läkemedelsförmånsnämnden har däremot förutsättningar att förändra. Subventionsgraden ska ju anpassas till behandlingsresultatet, det vill säga hur positiv relationen mellan diagnos, prognos och läkemedelseffekt är (Subventionen av Viagra föll på svårigheten ? ingen svårighet enligt viss expertis ? att diagnostisera erektil dysfunktion). Ju mer hänsyn till förutsättningarna för läkemedels insättande nämnden tar, desto mer stöd kommer den kliniska forskningen att få.


En åtgärd kan emellertid omgående vidtas för att närma biomedicinsk grundforskning till patientnära forskning. Ta med diagnos och förskrivningsorsak i den omdiskuterade läkemedelsdatabasen!

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng