Annons

Farmakogenetik ? konsten att hitta rätt läkemedel åt rätt patient

Att genetiska faktorer ligger bakom variationer i läkemedelssvar har varit känt sedan länge. Inom ramen för den klassiska farmakogenetiken har flera av orsakerna till dessa variationer identifierats, inte minst vad gäller variationer i läkemedelsmetaboliserande enzymer Det är dock först under de allra senaste åren som den molekylärteknologiska revolutionen och receptorgenetiken börjat tydliggöra fältets potential i […]

5 jul 2002, kl 01:42
0

Annons

Att genetiska faktorer ligger bakom variationer i läkemedelssvar har varit känt sedan länge. Inom ramen för den klassiska farmakogenetiken har flera av orsakerna till dessa variationer identifierats, inte minst vad gäller variationer i läkemedelsmetaboliserande enzymer


Det är dock först under de allra senaste åren som den molekylärteknologiska revolutionen och receptorgenetiken börjat tydliggöra fältets potential i form av genetiskt individualiserade val och doseringar av läkemedel.


Biotechföretag som Variagenics, Sequenom och svenska Eurona ligger i främsta ledet i utvecklingen på detta alltmer ?hypade" fält som idag oftast benämns pharmacogenomics. Storföretagen, som traditionellt varit tveksamma med motiveringen att mindre, genetiskt definierade patientgrupper också riskerar medföra minskade vinster, börjar vakna; GlaxoWellcome och SmithKline Beecham har exempelvis byggt upp farmakogenetikavdelningar inom sina organisationer, och många storföretag har inlett samarbeten med mindre nischföretag.


Patienterna största vinnarna
Storföretagen börjar alltså sakta inse de kommersiella möjligheter som fältet rymmer – bland annat förbättrad produktivitet i läkemedelsutvecklingen.
De stora vinnarna på farmakogenetikens förmodade genombrott är dock patienterna.
Siffrorna varierar, men antagligen är uppemot 50 procent av de läkemedel som skrivs ut idag antingen marginellt effektiva eller totalt ineffektiva för de patienter som får dem. Omkring hälften av patienterna som får tricykliska antidepressiva medel svarar exempelvis inte alls på behandling; samma siffra för de så kallade HMG-CoA-reduktashämmarna (statinerna) är omkring 30 procent.
Skillnaderna i läkemedelssvar beror främst på att vi människor är olika, medan dagens läkemedel är gjorda för att ges i en genomsnittlig dos till en genomsnittlig patient för att han eller hon skall bli genomsnittligt friskare.
Många – men inte alla – av dessa ofta ganska stora variationer i läkemedelssvar är genetiskt betingade. En individualisering av doseringen och/eller läkemedelsvalet baserad på patientens genetiska profil bör därför leda till betydligt fler friska patienter.
Läkemedelsbiverkningar utgör idag ett gigantiskt folkhälsoproblem och är idag den fjärde till sjätte vanligaste dödsorsaken. Kanske ligger farmakogenetikens allra största potential i att ge läkarna bättre möjligheter att förutsäga biverkningsrisk hos en given patient och optimera läkemedelsdoseringen för att undvika oönskade effekter.


Pelle blir friskare
Ett tänkbart framtidsscenario är följaktligen alltså att Pelle Persson mår dåligt, uppsöker en vårdcentral, varpå läkaren ställer diagnos och tar ett rutinmässigt blodprov som snabbt genotypas. Utifrån resultatet väljer läkaren det läkemedel och den dosering som ger just Pelle de bästa oddsen att bli frisk och slippa allvarliga biverkningar.
Än så länge befinner sig dock den tillämpade farmakogenetiken i sin linda. Ett brett genomslag och full satsning på området från läkemedelsindustrin kommer enligt de flesta bedömare inte att bli verklighet förrän en bra bit in på 2000talet.
– Vad beträffar farmakogenetiken som instrument för läkemedelsval krävs många års fortsatt utveckling och forskning innan man definitivt kan bedöma nyttan, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet.